Ingår i temat
Erövra svenskan
Läs senare

Uttalet viktigare än man tror

Undervisning om uttal är viktigt. Ändå väljer många lärare bort det.
– Det är svårt att skaffa sig kunskaper om det och det finns ytterst lite forskning, säger Bosse Thorén, universitetslektor.

Medan Bosse Thorén studerade fonetik vid Stockholms universitet på 1970-talet hoppade han in som vikarie på SFI. De gedigna kunskaperna om hur talorganen formar luftströmmar till språkljud kom väl till pass och det blev mycket teoriundervisning.

– Jag tänkte att om jag kunde få eleverna att förstå hur det funkade i munnen så skulle det bli bra.

I dag är Bosse Thorén universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna och har tänkt om. Det finns bättre sätt att undervisa om uttal. Lärdomarna och insikterna har han vunnit under nästan 30 år som SFI-lärare samt med en doktorsexamen och fortsatt forskning. Han beskriver uttalet som språkets högtalarsystem.

– Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Man kan ha världens bästa stereo, men med risiga högtalare går det inte att dra nytta av finesserna.

Att tala med brytning kan leda till problem, utöver att inte bli förstådd. Brytningen kan dra ner intrycket av hela språkbehärskningen, så att exempelvis grammatiken uppfattas mer bristfällig än vad den faktiskt är. Det är också troligt att brytning färgar av sig på hur omgivningen bedömer andra egenskaper.

– Det finns en studie från USA som visar att stark brytning gjorde att man uppfattades som mindre trovärdig, säger Bosse Thorén.

Med sin bok Svensk fonetik för andraspråksundervisningen och föreläsningar försöker han öka intresset för och kunskapen om uttalsundervisning. Han börjar med att avliva en myt, nämligen att man ska undervisa om det som är svårt.

– Man ska undervisa om det som är viktigt för förståelsen, vilket kräver kunskaper om prioritering, säger Bosse Thorén.

Det finns inget linjärt samband mellan ökad brytningsgrad och minskad begriplighet. Vissa uttalsfel stör förståelsen mer än andra, och det är dessa lärare ska fokusera på. Bosse Thoréns egen topplista innehåller tre punkter:

  • Betoning av ord
  • Kvantitet – alltså skillnaden mellan långa och korta språkljud
  • Konsonanter och konsonant-kombinationer

– Man kan ha en utpräglad brytning som inte är svår att förstå. Det beror förmodligen på att man har topp tre på plats. Man behöver inte sträva efter att få bort den utländska brytningen helt, utan att lägga till viktiga uttalsegenskaper.

Många lärare vill veta om vissa språkgrupper har svårare än andra med svenskt uttal, eller om ett visst modersmål skapar specifika svårigheter. Men Bosse Thorén menar att alla elever har behov av att lära sig ungefär samma saker. De ska behärska de 27 fonemen, det vill säga språkljuden, systemet för betoning och längd, som lång eller kort vokal, och olika konsonantkombinationer.

– Det senare gäller lite mer för ost-asiatiska källspråk, eller modersmål, än för de flesta andra källspråk.

Så hur gör man? Det första steget är att fokusera på perception, särskilt för nybörjare. Bosse Thorén talar om massiv perceptionsträning. Alltså: lyssna, lyssna, lyssna. Men inte på vad som helst. En nybörjare måste lyssna aktivt på avgränsade ljudsekvenser.

– Man ska lyssna och identifiera vad man hör, så att man lär sig skilja på viktiga saker.

Ett enkelt sätt kan vara att läraren skriver upp minimala par med något som man vill att eleverna ska öva på. Om det handlar om ordbetoning kan det vara ord som racket/raket och Japan/japan. En annan sak att öva på är konsonantkluster som väst/väckt/växt. Eleverna får ett papper med ett tiotal minimala par. Läraren läser sedan ett av orden i varje par slumpvis och eleverna ska markera vilket de hörde.

– Det är både ett test och en övning som visar om eleverna kan uppfatta ljuden. Om man upprepar övningen ett par dagar senare kan man se om de blivit bättre.

Bosse Thorén är filosofie doktor i fonetik och universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan Dalarna. Han har publicerat läromedel och artiklar om uttalsundervisning och bakomliggande fonetiska faktorer.

Det kan verka simpelt, men det finns forskning som visar att perceptionsträning ger resultat på uttalet. I en studie från 1970-talet kunde hälften av deltagarna uttala japanska och kinesiska på ett sätt som uppfattades som infött efter intensiv perceptionsträning. Genom att lära sig uppmärksamma sådant som är betydelseskiljande kalibreras den egna varseblivningen mot det nya språkets uttalsmönster. Det är grunden för att själv kunna producera ett korrekt uttal.

Även för andraspråkstalare som inte längre är nybörjare men som har ett uttal som drar ner förståelsen lönar det sig att öva.

– Ofta får man den mesta undervisningen under det första året drygt, sedan förväntas allt utvecklas av sig självt. Men för uttalet räcker det inte, säger Bosse Thorén.

LÄSTIPS

Derwing, Tracey M. & Munro, Murray J. (2015). Pronunciation fundamentals – evidence-based perspectives for L2 teaching and research. Amsterdam: John Benjamins Publishing 
Company

Kjellin, Olle (1995). Svensk prosodi i praktiken – instruktioner och övningar i svenskt uttal, speciellt språkmelodin. Hallgren & Fallgren

Kjellin, Olle (2002). Uttalet, språket och hjärnan – teori och metodik för språkundervisningen. 
Hallgren & Fallgren

Thorén, Bosse (2016). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Vulkan

Han poängterar också att ju äldre eleverna är, desto mer behövs aktiv uttalsundervisning. Det finns dock ingen distinkt åldersgräns för när riktad undervisning krävs, bara en allmän tendens att lägre startålder brukar ge bättre slutresultat.

– Det är dock samma prioriteringsordning som gäller oavsett startålder. Även unga inlärare kan behöva hjälp att uppfatta viktiga uttalsegenskaper.

En bra plan och en kunnig lärare kan dock åstadkomma mycket, och det går att reparera ett felaktigt uttal även efter lång tid. Den som ägnat sig mest åt det i Sverige är Olle Kjellin, vars bok Svensk prosodi i praktiken är en klassiker.

– Han var den första som kom med något som gick att jobba efter, säger Bosse Thorén och hoppas att fler doktorander ska intressera sig för uttalspedagogik framöver. Det behövs.

ur Lärarförbundets Magasin