Läs senare

Transspråkande sker i tillfälliga rum

Ny forskningI studiehandledningen utvecklas både språk och ämneskunskaper. Men eleverna får använda alla sina språk alldeles för lite i skolan, anser forskaren Anne Reath Warren.

24 Apr 2018

En nyanländ pojke i årskurs 6 har lektion i matematik. Han är duktig och klarar av alla uträkningar – så länge det bara är siffror. Men så fort han stöter på textbaserade uppgifter blir det svårare.

– En bonde köper fem ton impregnerat virke, läser han. Sedan vänder han sig till sin studiehandledare i turkiska. Tillsammans går de igenom uppgiften på turkiska och svenska. Då klarar pojken att räkna ut den.

Episoden är hämtad från Anne Reath Warrens avhandling i språkdidaktik från Stockholms universitet, där hon har undersökt modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Hennes övergripande fråga är vilka möjligheter och utmaningar som finns för eleverna att utveckla flerspråkiga litteraciteter i Sverige och Australien.

Nyanlända elever i svensk skola har rätt till studiehandledning på modersmålet. Det är ofta ett tillfälle då transspråkande används, det vill säga att eleverna kan använda alla sina språkliga resurser för att klara av uppgiften.

– Materialet är på svenska och studiehandledaren kan elevens språk, då blir det den här blandningen av språk med ämnet i fokus. När man använder begreppen på olika språk utvecklar man både kunskap om ämnet och om språken, säger Anne Reath Warren.

Men det är bara ett tillfälligt rum för transspråkande som uppstår. Så fort eleven nått en viss nivå i svenska upphör möjligheten till studiehandledning. Anne Reath Warren skulle vilja forska vidare på hur rummet för transspråkande skulle kunna utökas i skolan.

– Ett sätt skulle kunna vara att utöka tiden för studiehandledning. Man kan också låta eleverna sitta i språkgrupper för att hjälpa varandra.

En av avhandlingens fyra delstudier är gjord i Australien. I Australien finns ingen modersmålsundervisning i det ordinarie skolsystemet. I stället drivs den av frivilliga utanför skoltid. Anne Reath Warren anser att Sveriges modell är att föredra, där modersmålsundervisningen bedrivs i skolans regi, med lärare som får betalt, och betygen räknas som övriga ämnen.

– De enda fördelarna med det australiska systemet är att eleverna får fler timmars undervisning och att föräldrarna är mer engagerade, säger hon.

Anne Reath Warren

Hennes avhandling heter Developing multilingual literacies in Sweden and Australia: Oppurtunities and challenges in mother tongue instruction and multilingual study guidance in Sweden and community language education in Australia (Stockholms universitet)

Anne Reath Warren kommer själv från Australien, men har bott 25 år i Sverige, med undantag för det dryga år då hon gjorde studien till sin avhandling. Som lektor på Stockholms universitet under-visar hon blivande språklärare, och hon har själv varit engelsklärare i många år.

Trots att flerspråkigheten har en starkare ställning i det svenska skolsystemet än i det australiska, omgärdas flerspråkiga elevers skolgång fortfarande av hinder. Möjligheterna att utveckla alla språk som verktyg för skrivande, läsande och lärande är begränsade.

– Det finns en dold läroplan i modersmålet som säger att det är tråkigt och inte värt så mycket. Ämnet ligger ofta efter skoltid, är inte obligatoriskt och ingen på skolan känner modersmålslärarna.

Men Anne Reath Warren har också sett skolor där modersmålslärarna har eget utrymme för sitt material och hyllor i skolbiblioteket för litteratur. Sådana konkreta åtgärder kan underlätta modersmålslärarnas arbete och även ge högre status åt ämnet.

En av lärarna i undersökningen menade att statusen skulle öka om modersmålet blev obligatoriskt.

– Men jag vet inte om det vore bästa lösning för utvecklingen av flerspråkiga litteraciteter, då det finns många andra faktorer som påverkar språkutveckling. Fler timmar undervisning som är inbakad i det ordinarie schemat vore bra.

Ett annat hinder utgörs av en enspråkig syn på undervisning. Den bygger på en falsk föreställning att en flerspråkig individ bör behärska sina olika språk lika väl i olika sammanhang. Anne Reath Warren använder sig i stället av begreppet den resursstarka talaren.

– Det innebär att man har de språk man behöver för de kontexter man är i. Ibland kan man blanda språk för att det finns folk som förstår flera språk, men en annan gång krävs ett formellt språk och en tredje gång är det en fördel att kunna slang.

ur Lärarförbundets Magasin