Ingår i temat
Ämnen på väg
Läs senare

Träffar fick fart på ämnesspråket

Alla lärare är språklärare och språk och kunskaper går hand i hand. Det är lärdomen när alla lärare i Simrishamn får fortbildning av några kollegor.

Träffar fick fart på ämnesspråket
Leder kollegor. Sara Ottersten och ytterligare tre förstelärare i Simrishamn är så kallade skua-utvecklare. De vidareutbildar kollegor i språk- och kunskaps-utvecklande arbetssätt. Foto: Torun Börtz

Det är tisdagseftermiddag och elevernas lektioner är slut för dagen på Gärsnäs skola på Österlen. Men i fyrornas klassrum sitter nu i stället skolans alla lärare samlade i bänkgrupper tillsammans med kollegor från de andra två grundskolorna i upptagningsområdet: Sankt Olof och Kivik. De känner varandra ganska väl vid det här laget. De har nämligen setts varannan tisdag ända sedan i augusti och haft otaliga diskussioner och grupparbeten i en utbildningssatsning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, kallat skua.

– För mig har det varit en stor dörröppnare i hur jag kan möta eleverna i klassrummet, inte bara de nyanlända utan alla. Dessutom ger det mycket mer att ses så här regelbundet med kollegor under lång tid. Det är något helt annat än enstaka fortbildningstillfällen enskilt, säger Martin Laps som är musiklärare.

Förra träffen pratade det här gänget om cirkelmodellen, så försteläraren Sara Ottersten inleder med att göra en kort sammanfattande repetition. Hon frågar om någon har hunnit prova att använda sig av modellen i sin undervisning. Ulrika Lantz, som är klassföreståndare för en trea, berättar att hon nyligen inledde ett projekt om stenåldern i historieundervisningen.

– Vi började med att läsa texter gemensamt. Sedan tog vi ut ämnesspecifika ord, därefter skrev vi en text tillsammans och avslutade med att eleverna fick skriva enskilt. Jag upplever att de fick med mycket mer information i sina slutredovisningar tack vare cirkelmodellen.

Det har blivit dags för dagens övning. Deltagarna delas in i grupper om tre och får i uppgift att under fem minuter skriva om några mycket specifika klädplagg i sina respektive garderober.

– Det ska inte bara vara ”min röda mössa”, utan något mer. Kanske något om när du köpte mössan eller något den har varit med om, säger Sara Ottersten.

Efter de fem minuterna får deltagarna välja ut ett klädesplagg och läsa upp texten för kollegorna
i gruppen. Åhörarna får i uppgift att ställa frågor om plagget som skribenten ska anteckna men inte svara på. Därefter ska alla skriva en fördjupad version som ger svar på kollegornas frågor. När de är klara får de läsa upp sin nya version.

Olof Gummesson läser upp en målande beskrivning om sina grön- och blårutiga pyjamasbyxor som han köpte på den lokala stormarknaden Bo Ohlsson i Tomelilla år 2009.

– Jag är noga med att vända dem ut och in vid tvätt och undvika att torktumla. De är av fin egyptisk bomull med snitsigt snöre i midjan.

Ulrika Lantz och Anna Svensson vrider sig av skratt. När deltagarna har hämtat sig samlar Kristina Mårtensson åter hela gruppen och undrar om övningen kan vara användbar i undervisningen. Någon säger att hon ser den som ett verktyg i formativ bedömning, att hon gör på liknande vis när hon vill konkretisera vad eleverna behöver få med sig för att uppnå vissa mål.

– Jag tänker också att det kan vara bra att använda i engelskan, säger någon annan.

Det håller flera med om, att konkreta frågor kan utöka ordförråd och övning i meningsbyggnad.

– Och kanske som ett sätt att få nyanlända att komma i gång med skrivandet av en text, att träna frågeord och hur man besvarar dem, säger Kristina Mårtensson.

Sara Ottersten och Kristina Mårtensson, Gunilla Sjöholm och Anna Olsson är förstelärare och så kallade skua-utvecklare i Simrishamns kommun, ett slags mentorer i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

De ingår i en satsning från Skolverket på de tjugo kommuner i Sverige som tog emot flest nyanlända under flyktingvågen 2015. Simrishamn var en av dem, men även flera andra mindre samhällen fanns med i satsningen, som exempelvis Arjeplog, Torsås och Borgholm. Varje kommun fick skicka ett antal lärare på en ettårig vidareutbildning till skua-utvecklare som skulle arbeta med kollegialt lärande i sina hemkommuner.

De fyra handledarna jobbar alla på olika skolor, men en stund innan dagens träff ses vi i biblioteket på Gärsnäs skola.

– Vi har fått 20 procents nedsättning i våra tjänster under det här läsåret och ägnar varje tisdag åt detta, förklarar Kristina Mårtensson, som är sva-lärare för F–6 på Simrishamnsskolan.

Effekten har blivit att samtliga grundskollärare i kommunen, samt även lärarna på gymnasiets språkintroduktionsprogram och särskolepersonal, under hela läsåret har setts varannan vecka för att fördjupa sig i temat.

– Det vi vill komma åt är ju att skapa ett gemensamt förhållningssätt, att vi alla är språklärare oavsett vilket ämne vi undervisar i. Vi har även haft med en del övrig personal som studiehandledare och elevassistenter, säger Sara Ottersten som har sin grundtjänst som sva-lärare på Borrby skola.

Hon tycker att utbildningen gav bra verktyg, fördjupad kunskap och många tips på böcker och övningar. Men det har inte funnits några färdiga mallar på hur de skulle lägga upp träffarna för kollegorna. Därför har de fått snickra ihop utbildnings-insatsen själva.

– Ingen av oss har ansvarat för en så stor och långtgående satsning tidigare. För mig personligen har det varit utvecklande och stärkt mitt självförtroende, säger Kristina Mårtensson.

Samsyn. Musiklärare Martin Laps och sva-lärare Andrea Svahn tycker att skua-insatsen har gett kollegiet ett gemensamt språk.

De startade med att stolpa upp rubriker de ville få med: Skolverkets allmänna råd, flerspråkighet, studiehandledning, kartläggning, genrepedagogik och cirkelmodellen, är några exempel.

– En viktig inspiration har varit Läslyftet, vi har byggt upp träffarna på liknande sätt, säger Gunilla Sjöholm, SO-lärare för 7–9 på Korsavadsskolan.

Inför varje gång har deltagarna läst ett kapitel i boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline
Gibbons. De har diskuterat och gjort övningar ut-ifrån kapitlets tema. Lärarna har också fått med sig uppgifter att testa i sin egen undervisning, för att vid nästa tillfälle utvärdera och diskutera utfallet med kollegorna.

– Vi har en ram och leder träffarna. Men sedan är det ett kollegialt lärande i praktiken, deltagarna påverkar själva hur träffarna blir, vad som diskuteras och delar erfarenheter och tips med varandra, säger Kristina Mårtensson.

Vi återvänder till fyrornas klassrum på Gärsnäs skola. Det är dags att avsluta för dagen. Kollegiet får med sig ett nytt kapitel ur boken att läsa inför nästa gång och skua-gänget uppmanar dem att testa övningen de gjort i dag. På väg ut hinner Andrea Svahn, sva-lärare, säga att satsningen har gjort att hon upplever en större förståelse för sitt sätt att arbeta.

– Nu vet jag att eleverna bemöts så här i fler ämnen än sva.

Martin Laps, musikläraren, får frågan om han kommer på något konkret exempel på hur han ändrat sin undervisning. Han funderar och säger att han numera ofta låter nyanlända elever jobba på sitt modersmål när klassen har prov, ska skriva något eller exempelvis gör låttexter.

– Vi har ju studiehandledarna som kan översätta. Att inte vara fast i att allt ska ske på svenska ger nyanlända större möjlighet att visa hela sitt register, allt de kan. De får chans att lyckas på mer jämlika premisser, konstaterar han.

Alla artiklar i temat Ämnen på väg (6)

ur Lärarförbundets Magasin