Ingår i temat
Erövra svenskan
Läs senare

»Tid och behörighet största problemen«

I debatten nämns ofta låg status, sjunkande elevresultat och en alarmerande lärarbrist. Huvudproblemet är dock att ämnet inte får förutsättningar för att lyckas. Det menar Christina Hedman, studierektor vid Stockholms universitet.

av Ellen Larsson
28 Feb 2018
28 Feb 2018

Ämnet svenska som andraspråk har varit omdiskuterat ända sedan det blev ett obligatoriskt ämne i grundskolan 1995. Ämnets status gentemot svenskan och om sva bidrar till att stigmatisera andraspråkseleverna var tidigt i fokus för diskussionerna. I dag är det mest omtalade problemet bristen på behöriga lärare.

I sin utredning om hur fler nyanlända elever ska nå gymnasiebehörighet, lyfte utredaren Ebba Östlin förra året också fram bristen på tydliga riktlinjer för vilka elever som ska läsa ämnet. Hon föreslog därför en separat utredning av ämnena svenska och svenska som andraspråk för att undersöka om – och i så fall hur – ämnena behöver förändras för att bättre svara mot elevernas behov. Christina Hedman, studierektor i svenska som andraspråk på lärarprogrammet vid Stockholms universitet, vill också sätta fokus på ämnets förutsättningar för att lyckas.

– De bristande förutsättningarna är det största problemet – inte ämnet i sig, som först nu börjar realiseras så som det var tänkt. Att det saknas behöriga lärare är ett problem, men också att kraven är så lågt ställda på behörighet, endast 30 högskolepoäng för att undervisa på låg- och mellanstadiet, säger hon.

Christina Hedman

Christina Hedman är lektor i svenska som andra- språk med didaktisk inriktning vid institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet och för närvarande också studierektor i svenska som andraspråk på lärarprogrammen.

Organiseringen av undervisningen ser olika ut. En del skolor väljer att undervisa i svenska som andraspråk tillsammans med svenskan eftersom kursplanerna är så pass lika varandra. Undervisningen kan då vara organiserad genom ett tvålärarsystem eller med en ensam lärare med dubbelkompetens.

– Hur undervisningen organiseras är en fråga för varje rektor att ta ställning till, men en sammanslagning får inte ske på bekostnad av något av ämnena. Att andraspråkstalande elever är i majoritet på vissa skolor i dag kan ha betydelse för ämnet där, säger Christina Hedman.

Utredaren Ebba Östlin bedömde att skillnaderna mellan kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk är så små att de inte kan möta de stora skillnader som finns bland andraspråkselever i skolan. Nyanlända elever i gymnasieskolan har exempelvis fått undervisning enligt kursplanen för svenska för invandrare, SFI, eftersom svenska som andraspråk varit för svårt för dessa elever. Därför föreslår hon att den nya utredningen tittar på om det behövs ett tredje ämne som bättre fångar in nybörjares behov av språkinlärning.

Christina Hedman menar att det är fel väg att gå.

– Idealet är att en lärare i svenska som andraspråk kan möta alla – även nybörjaren. Men det innebär inte att alla andraspråkselever oavsett nivå ska undervisas tillsammans. För att lyckas måste läraren få tid och utrymme att anpassa undervisningen efter varje elevs behov.

ur Lärarförbundets Magasin