Ingår i temat
Erövra svenskan
Läs senare

Modell visar stegen på vägen

Det är ofta svårt att bedöma hur långt nyanlända elever kommit i sin språkutveckling. Därför har en grupp forskare tagit fram en modell för bedömning som hjälper både lärare och elever.

28 Feb 2018
Modell visar stegen på vägen
Foto: Mattias Käll

Kursplanen för svenska som andraspråk utgår från att eleverna har ett fungerande vardagsspråk. Något verktyg för att bedöma elever som är helt nya i språket har inte funnits. Därför fick Sofia Engman vid Stockholms universitet i uppdrag av Skolverket att ta fram ett bedömningsstöd.

– Vi har sett att behovet funnits i flera år, säger Sofia Engman, projektledare på institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet.

När de utformade stödet Bygga svenska, så utgick Sofia Engman och hennes kollegor från teoretiska modeller för språkutveckling och aktuell andraspråksforskning.

De gick även igenom forskning om språkutveckling i skolan och såg vilken språknivå eleverna behöver för att ta till sig undervisningen.

Vardagsspråk och skolspråk är båda betydelsefulla sätt att använda språket, men fyller olika funktioner, resonerar Sofia Engman. Vardagsspråket används för att upprätthålla relationer eller få saker uträttade medan skolspråket har ett mer formellt och distanserat språkbruk. Det innehåller ofta ord med specifik och teknisk betydelse.

– I ett andraspråk ska du lära dig vardagsspråket och skolspråket parallellt. Elever som behärskar sitt modersmål väl kan använda denna kompetens, säger Sofia Engman.

Efter att ha utformat en teoretisk ram utifrån forskningen kring språkutveckling i andraspråk formulerade de en modell för progressionen i språkutvecklingen som kan beskrivas utifrån tre aspekter: ökat deltagande i fler språkliga aktiviteter, ökad grad av självständighet och ökad grad av variation och säkerhet i språkanvändningen.

– I det första steget är det viktigt att utgå från kontextbundna situationer. Stöttningen är särskilt viktig. På de första stegen kan man arbeta med uppgifter som är relevanta för elevens ålder och kognitiva nivå, säger Sofia Engman.

Det kan röra sig om något som är konkret för eleven, som att beskriva hur skolan såg ut i hemlandet. Det ska vara bekant för eleven men ska ändå gå att generalisera. Eleven ska klara av att föra ett samtal. Här är det viktigt att läraren omformulerar elevens svar till skolspråk.

När eleverna kommit en bit i sin språkutveckling kan de mer självständigt delta i olika skolsituationer. Med ökad grad av självständighet minskar behovet av stöttning, även om den fortfarande är viktig. Här kan det till exempel röra sig om skriftliga uppgifter som eleven utför med hjälp av en mall. Läraren ska titta på i vilken grad eleven behöver förlita sig på mallen. Med ökande grad av självständighet minskar också behovet av den.

På de högre stegen har eleverna utvecklat ett avancerat andraspråk och kan både förstå och uttrycka sig på svenska i alla de situationer skolan kräver.

– Stöttning här kan handla om att utveckla och uppfatta specifika och inte alltid helt tydliga språkliga drag. Det kan till exempel handla om precision och variation i ordförråd, säger Sofia Engman.

Under processen tog Sofia Engman och hennes kollegor hjälp av referensgrupper med aktiva lärare. Dessa fick ta ställning till förslagen på utmärkande drag för progression. Utifrån lärarnas synpunkter utvecklade och modifierade de observationspunkterna.

– Vi tog till exempel bort uttal för årskurs 1–3. I den åldern tar nyanlända elever lättare till sig omgivningens uttal. Det kan ge in- tryck av att de kommit längre i sin språkutveckling än vad de verkligen har, men när det gäller nyanser i språket såg vi luckor. Vi vill i stället lyfta fram ordförrådet.

Ordförrådet är en avgörande faktor för att lyckas med studierna på andraspråket. Därför är ordkunskapen en viktig utgångspunkt vid bedömningen av språkutvecklingen hos elever. Ord som förekommer i vardagsspråket kan betyda något helt annat i skolspråket.

– För att förstå en text är de specifika orden helt avgörande. Du måste förstå 95 procent av orden för att läsningen ska ge dig behållning, säger Sofia Engman.

Bygga svenska

Bygga svenska är ett bedömningsstöd för alla lärare som undervisar nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolan. Materialet finns för årskurserna 1–3, 4–6 och 7–9 samt för gymnasieskolans introduktionsprogram. Stödet innehåller en bedömningsmodell i fem steg, med beskrivningar av elevens språkutveckling i svenska. Läs mer på skolverket.se Sök på Bygga svenska.

Centralt inom språkutvecklingen är också förmågan att kunna variera, anpassa och skapa mening i sitt språkbruk utifrån syfte, situation och sammanhang. I det sammanhanget måste en elev lära sig att göra skillnad på skolspråk och vardagsspråk. Bedömningen av språkutvecklingen ska därför ske utifrån det sociala sammanhang som undervisningen sker i, resonerar Sofia Engman och hennes kollegor.

Modellen i bedömningsstödet är en förenkling av hur utvecklingen går till, betonar Sofia Engman.

– Den är inte linjär. Det är mycket mer komplext än vad som beskrivs i materialet. Vi har också tagit hänsyn till att det behöver bli hanterbart för lärare, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin