Läs senare

Imamen som förenar öst och väst

PorträttSherin Khankan har grundat Skandinaviens första feministiska moské. Hon vill bryta patriarkala strukturer, utmana bilden av islam och komma åt islamofobin.

Imamen som förenar öst och väst
Dansande imam. Sherin Khankan kopplar av med dans och simning, gärna som här vid Dragör Strand. Inom sufismen som hon tillhör är dansen en viktig ritual. Foto: Kent Klich

Den här arbetsdagen avslutas i direktsänd dansk tv. Sherin Khankan hastar till studion på det anrika nöjesfältet Tivoli, mitt emot centralstationen Hovedbanegården. En opinionsundersökning bland folketingets ledamöter har nämligen just visat att majoriteten av grannlandets folkvalda vill se ett slöjförbud. Nu vill Go’ Aften Danmark-programledaren Jes Dorph-Petersen veta hur Sherin Khankan, en av landets mest kända muslimer och dessutom imam, ser på det. Hon får i sig några salta mandlar i kulisserna, hon har varken hunnit äta lunch eller middag i dag. Efter att ha hämtat andan under locktången hos sminkösen är hon skarp.

– Jag tror inte att vi löser förtryck genom förbud och genom att kriminalisera en redan utsatt grupp. Det skulle dessutom drabba många som gjort ett frivilligt val. Danmark har, liksom många andra stater, antagit deklarationen om mänskliga rättigheter där religionsfrihet är grundläggande, säger hon med fast blick in i kameran.

Moderniserar islam. Ett viktigt arbete för Sherin Khankan är att hjälpa muslimska kvinnor att skilja sig. Tavlan i bakgrunden köpte hon när hon själv skilde sig. Den visar den mogna, gravida kvinnan, som står i förbindelse med jorden.

Punkt slut. Vi backar bandet till tidigare i eftermiddags. Mariammoskén är den första i Skandinavien med enbart kvinnliga imamer. Sherin Khankan är en av grundarna och hon tar emot på andra våningen i ett hyreshus, mitt på en affärsgata i centrala Köpenhamn. ”Indre by” benämnde mobilens gps stadsområdet på väg hit, gatan nedanför myllrar av folk. Fönstren är höga och spröjsade, det står vackra kandelabrar i karmarna och långa vita linnegardiner hänger mot golvet. Här, i en öppen sal i storlek som ett stort vardagsrum, finns alltså den moské som öppnades för drygt ett och ett halvt år sedan och nu har väckt uppmärksamhet över hela Europa och även utanför dess gränser. I förra veckan var Sherin Khankan inbjuden till Paris av president Emmanuel Macron.

– Han ville prata om hur man kan se religion som ett verktyg i stället för ett hot. Jag tycker presidenten är klok som har landat i den ståndpunkten. Dessutom är det intressant att en sådan inbjudan kom just från Frankrike som har en lång sekulär tradition, säger Sherin Khankan.

När vi ses kommer hon direkt från ett spontant men tungt själavårdssamtal med en kvinna som varit utsatt för religiöst våld och förtryck. Dessförinnan har hon förrättat en skilsmässa samt ägnat förmiddagen åt en omfattande workshop som en psykolog har hållit för teamet på Exitcirklen, en organisation för flickor och kvinnor utsatta för psykiskt våld, social och religiös social kontroll. Det är en organisation som Sherin Khankan, jämte Mariammoskén, kallar för sin bebis. Verksamheterna huserar i lokalerna bredvid varandra.

– Det är två skilda spår, men ändå med samma mål. Mariammoskén är religiös och konventionell och Exitcirklen är en oberoende organisation. Men båda fokuserar på kvinnors rättigheter och arbetar mot patriarkala strukturer och extremism, säger hon.

Själv är Sherin Khankan född köpenhamnska men har växt upp med en mångfald av traditioner. Hennes mor är kristen och från den finska landsbygden medan fadern är muslim från syriska Damaskus.

– De försökte aldrig påverka mig eller min syster att välja det ena eller det andra, utan gav oss alltihop. Vi firade både jul och eid, jag har alltid haft nära band både till släkt i Finland och Syrien.

Men en sak fick ingen någonsin rucka på, alla människors lika värde. Och särskilt fadern var väldigt mån om att hans båda döttrar skulle bli starka och självständiga.

– Feminism för mig är just det, att män och kvinnor ska ha lika rättigheter och möjligheter, säger Sherin Khankan.

Hon började läsa religionssociologi vid universitetet, fastnade för den spirituella delen av islam, sufismen, och landade så småningom där även med sin tro. Drömmen om en feministisk moské vaknade strax innan millennieskiftet när hon höll på med ett fältarbete inför sin magisterexamen. Sherin Khankan var på plats i Syrien i drygt åtta månader och tillbringade mycket tid i Damaskus moskéer.

– Jag lärde mig jättemycket, men jag mötte enbart manliga imamer. När jag stod på läktaren och blickade ut över hundratals bedjande män, kände jag en stor alienation. Det måste gå att skapa en moské där kvinnor också tar plats, tänkte jag.

Väl tillbaka i Danmark grundade hon så småningom en stiftelse, Femimam, som är grunden för Mariammoskén. Men hon har också hunnit med att vara politiker i folketinget, för Radikale venstre. För hon definierar sig först och främst som aktivist.

– Jag är född mellan öst och väst men jag är här för att förena de två världarna. Det kan man hitta olika vägar för, konstaterar hon kort.

Nu har hon och hennes kollegor i Mariammoskén hunnit få till en verksamhet med fredagsbön så gott som varje vecka. Fokus ligger nästan alltid på kvinnors situation och varje vecka droppar fler och fler besökare in. Just bönen vill man låta vara enbart för kvinnor, men verksamheten i övrigt vänder sig till alla.

– Förutom att bekämpa patriarkala strukturer är vårt mål också att förändra berättelsen om vad islam kan vara. Rent praktiskt vill vi visa att religionen mycket väl går att förena med västerländska värderingar. Jag tror att det är så vi kommer åt den allt mer växande islamofobin, säger Sherin Khankan.

En del i det har varit ett hårt arbete för att få till ett skilsmässoavtal som nu är juridiskt bindande gentemot både danska staten och de muslimska samfunden. Sherin Khankan beskriver det som så omfattande och noggrant formulerat att ingen ännu har hittat någon religiös tveksamhet att slå ner på. Skilsmässan hon höll tidigare i dag var hennes sjunde efter att avtalet kom till och hon beskriver det som en ren glädje, att kvinnorna upplever enorm lättnad och frihet.

– Tidigare har inte den här möjligheten funnits för muslimska kvinnor någonstans i Skandinavien, enbart män har tillåtits skilja sig. Enda utvägen för kvinnor har varit att betala tusentals kronor för att åka till exempelvis London. Det har långt ifrån alla råd med.

Sherin Khankan

Född: 1974

Utbildning: Magister i religionssociologi, studier i arabiska språket, snart färdig psykoterapeut.

Arbetsliv: Imam, författare, föreläsare och debattör. Har varit med och startat bland annat Mariammoskén (2016), Exitcirklen (2014), Syrian Opposition in Denmark (2012) och Forum för kritiska muslimer (2001). Har varit folketingskandidat för Det radikale venstre samt lärare. Blev 2016 utsedd till en av världens mest 100 inflytelserika kvinnor av BBC.

Bor: Dragör, strax söder om Köpenhamn.

Familj: Fyra barn.

Läs mer: www.exitcirklen.dk

www.femimam.com
 

Ett annat tomrum som Mariammoskén nu fyller är att förrätta vigselceremonier mellan par där kvinnan är muslim men inte mannen. Det har heller ingen annan moské i Skandinavien tillåtit tidigare, säger Sherin Khankan, och därför kommer flera par även från exempelvis Sverige hit.

Mariammoskén har också startat en islamisk akademi för vidareutbildning. Tanken med den är att fånga upp och utbilda framtidens kvinnliga imamer. Grundkravet för dem som söker sig till akademin är minst en magister inom islamologi, arabiska eller religionsvetenskap. För Mariammoskén blir förstås särskilt ifrågasatt och Sherin Khankan säger att kunskap och seriositet alltid är ett måste.

– En manlig imam får aldrig frågan hur han motiverar sitt yrkesval, vi får den hela tiden. Och jag möter mycket kritik från alla håll och får höra både att jag inte är en riktig muslim eller vice versa, att jag är extremist. Det gör ont när allt jag gör syftar åt precis rakt motsatt håll.

Hon står ut genom att fokusera på det positiva, säger hon. Alltifrån hejarop och vänliga kommentarer från allmänhet på gatan till att en imam i Indonesien, som leder en av världens största moskéer, gav Mariammoskén sin välsignelse när den öppnade.

– Förändring möter alltid motstånd. Danmark fick sina första kvinnliga präster 1948 och katolska kyrkan har fortfarande inte några. Så islam är inte ensamt om att ta patriarkala uttryck, trots att det fanns flera kvinnliga imamer redan i profeten Muhammeds allra första husmoské.

Hon skulle önska att de perspektiven kom in mer i undervisning i skolan och i samhällsdebatten i stort. Att varenda skolelev fick lära sig att det även finns kvinnliga imamer och att lärare undervisade mer om arabisk kultur, filosofi och sufismen samt visade på banden mellan dessa och den västerländska kulturen.

– Jag tror att det är ett botemedel mot både fördomar och extremism.

Och det kan gå fort att ge nya förebilder, det är Sherin Khankans egen erfarenhet. Hon berättar om när Mariammoskén invigdes. Hennes fyra barn var på plats och den yngsta, en dotter som då var fem år, hade en kompis med sig.

– De satt nära mig och jag hörde hur kompisen frågade min dotter vad en imam egentligen är. ”Det är en kvinna som gör viktiga saker”, sa min dotter stolt. Så snabbt går bilden faktiskt att förändra.

ur Lärarförbundets Magasin