Ingår i temat
Erövra svenskan
Läs senare

Högre status med samma rum

Annica Jerling och Anna Byrén har fått fler elever att läsa svenska som andraspråk. Att ha två lärare med olika ämneskompetenser i klassrummet gynnar alla elever.

av Ellen Larsson
28 Feb 2018
28 Feb 2018
Högre status med samma rum
Boksamtal. Eleverna fortsätter diskutera romanen Möss och människor med svensklärare Anna Byrén efter lektionens slut.
Prestigelösa. Anna Byrén och Annica Jerling har arbetat tillsammans med klass 9A
under ett år nu och ser bara fördelar med det nära samarbetet över ämnesgränser.

Allan låter fingret följa raderna i boken som ligger uppslagen framför honom medan han läser. Plötsligt tar det stopp.

– Annica! Jag förstår inte, utbrister han och skjuter ifrån sig boken.

Hans röst skär genom den kompakta tystnaden i grupprummet där fyra elever sitter och läser.

Annica Jerling, lärare i svenska som andraspråk på Bodals skola på Lidingö, tar emot boken från Allan och ögnar igenom stycket som han pekat på. Hon förklarar sedan ordet gestikulera och förstärker det hon säger med rörelser som ger konkreta exempel på ordets betydelse.

– Aha – Allan skiner upp – då vet jag, säger han och fortsätter läsningen av John Steinbecks klassiska roman Möss och människor. Seim som sitter med huvan uppdragen och med hörlurar i öronen låter sig inte störas av avbrottet utan fortsätter lyssna på ljudboksversionen.

De fyra eleverna är inne på slutrakan av den sorgliga men vackra berättelsen om vänskapen mellan de kringresande arbetarna George och Lennie. Huvudkaraktärernas drömmar om en egen gård solkas av kampen mot samhällets hierarkier och fördomar under det amerikanska 1930-talet.

I klassrummet intill diskuterar resten av eleverna i klass 9A samma bok – och framtidsdrömmar.

– Jag vill bli professor i teoretisk fysik, säger Ashrak bestämt.

– Min pappa som ville bli läkare råkade kryssa fel i ansökningsformuläret och blev veterinär i stället. Det var svårt att ändra sina studieval i Irak, fortsätter han.

Klasskamraterna skrattar till och några spridda oj då hörs.

– Möss eller människor – vad skiljer oss åt egentligen, säger Tuva filosofiskt innan hennes röst dränks av ljudet från slagborrar mot betong. Fönsterbytet på skolan lämnar klassrummet något kylslaget, men boken som berör alltifrån rasism till fördomar mot funktionsnedsatta är en riktig temperaturhöjare trots – eller kanske tack vare – sina 80 år på nacken.

– Genom att börja med att läsa högt för klassen kunde vi fånga upp elevernas reaktioner på starka ord som neger och nigger direkt. Tillsammans kunde vi relatera romanens handling och språkbruk till sitt historiska sammanhang, berättar Anna Byrén som är lärare i svenska.

Hon och Annica Jerling arbetar alltid tillsammans med svenskundervisningen i klassen där hälften av de 24 eleverna läser svenska som andraspråk. Det språkutvecklande arbetssättet med högläsning, gemensamma pauser i läsningen och samtal om svåra ord eller stycken gynnar alla, konstaterar Annica Jerling.

– Få av eleverna läser på fritiden, så läsförståelse är en barriär för fler än för dem med annat modersmål än svenska. Då passar lärarledda, lite fyrkantiga uppgifter, säger hon och tillägger.

– Att jag lägger stor vikt vid enskilda ord och begrepp som andraspråkstalare kan ha svårt för
hindrar inte heller de svenskföddas lärande.

För ett år sedan när Annica Jerling gick in med sva-stöttning i klassen hade bara tre av de tolv elever som nu läser svenska som andraspråk valt ämnet. Tanken att andraspråkselever som klarar av att läsa integrerat med klassen också kan undervisas och få betyg i svenska har varit utbredd, berättar hon.

– Svenska som andraspråk betraktas ofta som ett övergångsämne, men det är en felaktig tanke menar jag. Vi har jobbat stenhårt för att höja ämnets status och få fler att välja sva.

Idén om att elever som läser svenska som andraspråk får lära sig en sämre sorts svenska är djupt
rotad – framför allt bland elevernas föräldrar. Den myten har de båda lärarna krossat genom att sprida kunskap om vad ämnet egentligen innebär. Eleverna skulle få fortsätta att läsa integrerat med klassen eftersom ämnenas kursplaner är så pass lika varandra – det är bedömningen som skiljer sig åt. Det kräver mer av en elev att utveckla och göra sig förstådd på ett andraspråk än ett modersmål och därför är till exempelvis kraven på språklig korrekthet lägre.

– Insikten om att eleverna också hade chansen att höja sina betyg genom att i stället bli bedömda enligt kursplanen för sva påverkade flest föräldrar tror jag, säger Annica Jerling.

Att få vara två lärare i en klass på 24 elever är ovanligt. Ledningen på Bodals skola har valt att satsa extra resurser på niorna för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt inför gymnasiet. Eftersom fördelningen mellan de två svenskgrupperna blev så jämn fick Anna Byrén och Annica Jerling välja på att arbeta tillsammans eller var för sig. Det valet var enkelt, konstaterar de.

– Vi planerar lektionerna tillsammans och turas om att hålla dem. Vi kompletterar varandra och
det finns ingen prestige i vem som gör vad. Det är en förutsättning för att det ska fungera, säger Anna Byrén.

I praktiken innebär deras samarbete en större frihet och fler möjligheter att anpassa undervisningen till varje elev. I grupprummet hjälper Annica Jerling eleven Saga som kört fast med en av skrivuppgifterna som ska lämnas in för bedömning.

– Vi behöver inte dela klassen så ofta, men att alltid ha möjligheten att göra det och stötta dem
som behöver det samtidigt som andra kan få större utmaningar är helt fantastiskt, säger hon.

På andra sidan väggen delar resten av klassen med sig av sina omdömen om boken.

– Jag tyckte boken var bra, säger Ray.

Spridda skratt hörs i klassrummet. Eleverna frågar sig om en så tragisk bok som Möss och människor verkligen kan definieras med ordet bra.

– Alltså inte bra som positiv, jag menar intressant och tankeväckande. Det är väldigt mycket beskrivningar och med ett tema kring hierarkier i samhället som faktiskt går att koppla till i dag, fortsätter han.

Genom att de är två lärare behöver de aldrig prioritera majoriteten på bekostnad av minoriteten, berättar de.

Men all undervisning har inte lika goda förutsättningar som här. Nivåerna i en klass kan skilja sig åt mycket mer än i detta klassrum. Då hinner vissa elever inte ens läsa klart en text, än mindre förstå den, innan andra kastar sig över nästa moment. Både Anna Byrén och Annica Jerling undervisar också betydligt brokigare grupper. Annica Jerling jämför klass 9A med en sjua där de två sva-eleverna inte vill prata svenska i helklass.

– Då måste de få öva uttal, prosodi och meningsuppbyggnad ensamma med mig tills de blir trygga i sitt nya språk. Undervisningen måste anpassas efter elevernas nivå och hur gruppen ser ut, säger hon.

I den sjuan hålls därför ibland en av tre lektioner separat. För normen här på den mångkulturella skolan är att undervisa dem med svenska som andraspråk inom klassens ram. För Anna Byrén innebär det att hon i sjuan och åttan får undervisa och bedöma en mindre grupp elever i svenska som andraspråk.

– Samarbetet med Annica har hjälpt mig i mina andra klasser, men visst skulle undervisningen bli bättre om jag exempelvis visste mer om hur olika modersmål påverkar andraspråksinlärningen, säger hon.

Att andraspråkselever numera finns i alla klasser är en verklighet som alla lärare måste anpassa sig till, konstaterar Anna Byrén. För hennes del skulle dubbelkompetens vara en realistisk målsättning. Som svensklärare krävs bara en termins högskolestudier i svenska som andraspråk för att bli behörig. Annica Jerling däremot får inte tillgodoräkna sig en enda poäng från sva-lärarutbildningen, utan skulle behöva börja om från början för att också få behörighet i svenska.

– Utbildningarna värderas uppenbarligen inte lika högt ens på universitetsnivå. Hur ska vi få elever och föräldrar att välja svenska som andraspråk när vi själva systematiskt nedvärderar ämnet rakt igenom hela utbildningssystemet?

ur Lärarförbundets Magasin