Ingår i temat
Ämnen på väg
Läs senare

»Ett arbetssätt som kommit för att stanna«

07 Jun 2018

Hej Mariana Sellgren, som har utbildat språkutvecklarna i reportaget på förra uppslaget. Du arbetar på Nationellt centrum för andraspråk, NC, som ger kursen i språkutveckling för Skolverkets räkning. Varför gör ni den här satsningen?

– Därför att det finns ett stort behov. I samband med det stora antalet nyanlända som kom hösten 2015 fick vi på NC uppdraget att hålla i kompetensutveckling i utvalda kommuner. Även om det nu inte kommer lika många nyanlända, så vet vi att ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt gagnar alla.

Ni har valt att utbilda vissa lärare, som i sin tur ska utbilda sina kollegor. Varför inte utbilda alla lärare i kommunerna?

– Det här blir mest effektivt och ger störst spridning. Det skulle heller inte vara praktiskt genomförbart för oss på NC att utbilda alla lärare, vi är bara 14 personer som arbetar här.

Ibland involveras även rektorerna och förvaltningscheferna. Varför det?

– Om det här arbetssättet verkligen ska leda till egna kompetensutvecklingsinsatser i kommunen och implementeras i hela organisationen så är det en förutsättning att också cheferna förstår varför och talar samma språk. De är med på uppstarten, vid ett tillfälle mitt under utbildningen och även på den sista träffen. Vår rekommendation är att man sedan under minst ett år lägger alla andra insatser åt sidan och verkligen fokuserar på att implementera ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

I det allra första numret av Alfa skrev vi om ditt arbete med genrepedagogik på Bredbyskolan i Rinkeby. Hur kom du in på det?

– Jag var med i ett projekt i Stockholms stad som utvärderade satsningar för flerspråkiga elevers språkutveckling och skolresultat. Då fick jag gå en utbildning med australiensaren John Polias i funktionell grammatik för undervisning och lärande. Jag blev alltmer intresserad av temat och fick kontakt med både namnkunniga lärare med stor erfarenhet och forskare som kom att betyda mycket för min egen utveckling. Sedan gick jag forskarskola och skrev en licentiatuppsats om just genrepedagogik.

Och i dag utbildar du lärare över hela Sverige. Vad har hänt med det språkutvecklande arbetssättet de här tio åren?

– I dag är det ett begrepp på ett helt annat sätt. Man pratar nu mer medvetet om språkliga aspekter i skolans alla ämnen, det gjorde man inte då. Och i de olika lärarlyften ingår i dag ett flerspråkighetsperspektiv, även inom ett ämne som matematik arbetar man i dag med cirkelmodellen. Dessutom blev det en förändring i Lgr11, man skrev fram skolans genrer även om
de i styrdokumenten benämns texttyper.

Vad tror du om framtiden för ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt?

– Jag tror att det kommer att spridas än mer. Allt visar ju på att det gagnar alla elever. Den stora utmaningen nu är att det ska integreras och finnas med som ett naturligt förhållningssätt och inte vara någon metod som läggs ”ovanpå” övrig undervisning.

Alla artiklar i temat Ämnen på väg (6)

ur Lärarförbundets Magasin