Läs senare

Dramatisering ger liv åt historien

LektionslyftetNär eleverna gör filmer om Gustav Vasas betydelse sätter sig begreppen, ämnesspråket och förmågorna.
– De ska förstå att de kan påverka historien, säger läraren Susanna Sjöstrand.

Dramatisering ger liv åt historien
Foto: Emil Malmborg

 

SO-läraren Susanna Sjöstrand tycker att Gustav Vasa är ett tema som väcker både intresse och fascination hos eleverna. Han lade grunden till den svenska nationalstaten med en stående armé och ett skatteväsende. Riket fick tydliga gränser även om de ändrats åtskilliga gånger genom århundradena.

– Samtidigt var han en fullständig tyrann och så har han väckt beundran. Det finns så många olika aspekter på honom.

När Susanna Sjöström och eleverna i årskurs fem arbetar med temat Gustav Vasa utgick hon från cirkelmodellen. I början läste klassen många olika texter, som skönlitteratur, läromedelstexter och webbsidor från SO-rummet, för att lära sig ämnesbegrepp. De tittade på bilder och såg filmer, sökte på Malmö museum och i stadsarkivet. De spelade även memory.

– Eleverna ska få andas historia, säger hon.

Därefter tittade de på olika textgenrer, jämförde olika texter och såg vad som skilde dem från andra genrer. I nästa fas skrev hon och eleverna en gemensam text om Gustav Vasa och vad som hände i Sverige under hans regenttid.

Susanna Sjöstrand

Ålder: 43 år.

Yrke: SO-lärare och lärare i svenska som andraspråk årskurs 1–6 och dramapedagog på Örtagårdsskolan i Malmö.

Inspireras av i yrket: Den kreativa möjligheten som läraryrket ger och att få vara med och leda och inspireras av unga människor. Som lärare har du så många olika möjligheter att utvecklas, det är bara din fantasi som kan sätta stopp.

I den fjärde och sista fasen fick eleverna skriva en egen berättande text om Gustav Vasa. Det var i denna fas som dramatiseringen kom in i bilden. Utifrån ett eget manus skulle eleverna spela in filmer, som de sedan skulle titta på i helklass. Filmerna gjorde Susanna Sjöstrand tillsammans med lärarkollegan Nikola Petranovic. Tanken var att eleverna skulle få så många bilder som möjligt av vad som hände under Gustav Vasas tid.

– I drama leker man både med språket och går in i en roll. Eleverna ser filmen om och om igen, de visar den för familj och vänner. Här finns det en mottagare och då vill man att det ska bli bra.

När klassen började arbeta med temat Gustav Vasa delades den in i fyra grupper med ansvar för var sin händelse, som Stockholms blodbad, reformationen, klockupproret eller Dackefejden. I filmen skulle de förklara orsaker och konsekvenser och ha med vissa centrala begrepp som Susanna Sjöstrand och eleverna valde ut, till exempel fogde, kättare, ständer, protestanter och uppror. Sex av ämnesbegreppen skulle finnas med i rollspelet.

I en filmsekvens får Gustav Vasa till exempel besök av en representant från Hansan. Besökaren förklarar att kungen måste betala tillbaka pengarna som han lånat av handelsorganisationen. Gustav Vasa konstaterar att statskassan är tom och vet inte vad han ska göra. Reformatorn Olaus Petri föreslår då att Sverige ska bli protestantiskt och att kungen ska ta kontrollen över kyrkan. Därmed kommer staten över kyrkans tillgångar. Scenen ramas in av en ciceron som förklarar för tittarna vad som sker.

Övergången till dramatiseringen blev en form av repetition av vad eleverna redan lärt sig.

– Målet är att de ska använda ett ämnesspråk på ett naturligt sätt. Det är viktigt att de förstår hur en text ser ut. De ska kunna resonera i flera led och underbygga. Samtidigt är det viktigt att de vågar titta på och härma andra. Tidigare har det betraktats som fusk men det är så man lär sig.

Susanna Sjöstrand vill att eleverna ska förstå att historia inte enbart handlar om att lära sig vad som skett och vad det fått för konsekvenser. Det handlar lika mycket om att förstå att vi själva skapar historia.

– Mycket i historieundervisningen kan berättas som en saga, men om eleverna ska bli demokratiska medborgare måste de förstå att de kan vara med och påverka. Det är också viktigt att fråga sig vilken bild av Sverige som historieskrivningen velat förmedla.

Susanna Sjöstrand vill blanda skolans värld med elevernas värld. Genom att lägga upp filmerna på Youtube växer elevernas engagemang.

– Eleverna är verkligen engagerade i sina roller. Det handlar mycket om trygghet. Det kan finnas en rädsla hos dem när jag får eleverna i fjärde klass, men i sexan är de vana vid drama. Ofta blir det en statusgrej för dem att våga agera.

ur Lärarförbundets Magasin