Läs senare

Debatten nyckeln till samhällsekonomin

Hur gör man samhällsekonomi begripligt och intressant? SO-lärare Tiina Hemberg låter sina elever hålla skattedebatter. Där vässar de argumenten och sätter ord på sina kunskaper.

»En debatt passar bra, eftersom skattefrågor är konkreta.De påverkar individer, offentlig sektor och företag.«

Stämningen är både nervös och förväntansfull bland eleverna i klass 9c på Norgårdenskolan i Uddevalla när de samlas till lektion i samhällskunskap. Alla stolar har flyttats undan och i mitten av rummet står två bänkpar uppställda mot varandra. Tiina Hemberg har förberett klassrummet för debatt. Regnet slår mot fönsterrutorna. Hela västkusten ligger inbäddat i ett lågtryck och himlen är kompakt grå.

I grupper om fyra ska nu eleverna mötas. Den ena gruppen ska argumentera för höga skatter och den andra emot. Eleverna ställer sig mittemot varandra och lutar sig sedan mot bänkarna. Nervositeten stiger. Debatt är ett helt nytt arbetssätt för dem, samtidigt vet de att lektionen är ett bedömningstillfälle.

Klassens övriga elever går ut och får vänta på sin tur. Egentligen ska de plugga inför det kommande provet i samhällsekonomi, men de är för spända och snackar i stället ihop sig inför den stundande debatten. Tiina Hembergs tanke är att det blir lättare för de debatterande eleverna att prata om det inte finns någon publik som iakttar dem.

Som förstelärare vill hon utveckla SO-undervisningen genom ett språkutvecklande arbetssätt. Eleverna ska sätta ord på sina kunskaper. Det leder i sin tur till att de får utveckla de högre tankemässiga förmågorna, säger hon. En debatt passar bra, eftersom skattefrågor är konkreta. De påverkar individer, offentlig sektor och företag. Förutom att förstå begrepp behöver eleverna lära sig att argumentera med stöd av dem. Och just argumentation är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt kursplanen.

– Jag ser att det språkutvecklande arbetssättet ökar kunskaperna hos eleverna, säger hon.

Debatten startar med att varje elev håller ett anförande på 30 sekunder och förklarar varför han eller hon föredrar höga eller låga skatter. Alla elever har skrivit ett eget manus, några har skrivit flera sidor. Snart är ordväxlingen i gång. Välfärd, arbetstillfällen, högkonjunktur, konsumtion är begrepp som yttras. Den som talar reser sig upp och tittar motdebattören i ögonen. Det står snabbt klart att eleverna har koll på begreppen och att de förberett sig väl. De har identifierat de ideologiska skillnaderna. Tanken var att eleverna skulle debattera inkomstskatten, men väl i klassrummet blir det tydligt att eleverna har ett bredare perspektiv.

– Höga skatter är viktigt för att utjämna skillnader mellan fattiga och rika människor, säger Olle Lindblad.

Han får snabbt svar på tal.

– Vi har hög arbetslöshet bland invandrare, de hamnar ofta utanför i samhället och får leva på bidrag i stället. Sänker vi arbetsgivaravgifterna, som också är en skatt, skapar vi fler arbeten och fler kan försörja sig, säger Max Petersson.

Debatten fortsätter. Tiina Hemberg fördelar ordet.

– Bidrag är nödvändiga för att människor ska klara sin vardag, säger någon.

– Sverige är ett högskatteland. Den bör sänkas så att företagen kan anställa fler människor, svarar en annan elev.

En elev är inne på att det är fel att elda på ekonomin med skattesänkningar i en högkonjunktur. Då tvingas Riksbanken höja reporäntan för att hålla nere inflationen.

För arbetsområdet samhällsekonomi har Tiina Hemberg avsatt nio 90-minuterslektioner. Då räknar hon provtillfället som en lektion. Till en början använde hon flippat klassrum och lät eleverna se en film på några minuter inför varje lektion. En film handlade till exempel om det ekonomiska kretsloppet. På lektionen fick de sedan en startuppgift som utgick från vad de nyss hade sett. Det kunde handla om olika ekonomiska system eller hur priset på en vara eller tjänst bestäms.

Eleverna har också fått sitta i grupp och resonera kring vad som sker i det ekonomiska kretsloppet vid skattesänkningar och höjningar av reporäntan. Med hjälp av bilder och pilar visade de vad som händer.

Skattedebatten är den sista lektionen innan provet. Nu ska eleverna ha fått grepp om ekonomiska system och hur individ och samhälle påverkas av konjunkturen och politiska beslut. De ska förstå samband mellan de olika delarna inom det ekonomiska kretsloppet, skillnaden mellan finanspolitik och penningpolitik och kunna använda modeller och förklara vad som händer när utbud och efterfrågan förändras.

Tiina Hemberg tittar på hur väl eleverna uttrycker sina ståndpunkter i samhällsfrågor, lyssnar på vilka argument de använder och hur väl underbyggda de är. Hon bedömer även elevernas förståelse för hur låga eller höga skatter påverkar individer och olika grupper i samhället.

Flera elever som inte brukar vara så aktiva och intresserade under lektionstid kliver fram under skattedebatten och driver en egen argumentation. De gestikulerar och viftar, många vill ha ordet. Tiina Hemberg modererar debatten och ställer följdfrågor till grupperna. Eleverna tvingas tänka till innan.

Det hettar till när den glider in på konsumtion och miljö.

– Med högre skatter får hushållen mindre pengar över att röra sig med och börjar åka buss i stället för bil. Det är bra för miljön, säger Tilda Lundqvist.

Tiina Hemberg tror att många SO-lärare ryggar tillbaka när de ska undervisa i samhällsekonomi.
De tycker att det blir för matematiskt, eftersom det handlar om att förstå utbudskurvor, efterfrågekurvor och jämviktspris. Hon betonar att undervisningen snarare ska handla om att hjälpa eleverna att hitta strategier. I första hand gäller det att förstå sambandet mellan orsak och verkan.

Till en början var hennes elever rädda för att de inte skulle förstå sambanden vid till exempel prisbildning. Men genom att ta det steg för steg fick hon eleverna med på tåget.

– Mina elever tyckte snarare att de matematiska sambanden var spännande, säger hon.

Tillbaka i klassrummet är det dags för två nya grupper att ställas mot varandra. De elever som är för höga skatter pekar på vikten av jämlikhet. USA lyfts fram som ett dåligt exempel. De som motsätter sig höga skatter ifrågasätter varför vi ska betala för saker som man inte vill utnyttja, till exempel kultur. Den här debatten tar en annan riktning. Det blir mer som ett samtal i stället för replikskiften.

Tiina Hemberg vänder sig till dem som förespråkar höga skatter och säger:

– Lönar det sig att utbilda sig om man måste betala hög skatt?

En liten stund senare vänder hon sig till gruppen som motsätter sig höga skatter.

– Behöver vi inte höga skatter för att jämna ut skillnader mellan rika och fattiga?

Leder frågorna. Under debattens gång flikar SO-läraren Tiina Hemberg in frågor till vardera gruppen. Eleven argumenterar emot höga skatter.

När debatterna är över är stämningen uppsluppen. Eleverna är nöjda och det är också Tiina Hemberg. Förklaringen är att eleverna fick ordentligt med tid till förberedelse. Vid tidigare debatter i andra klasser har det inte fungerat lika bra. Nu vill hon fortsätta använda debatter som en del av undervisningen.

– Först förberedde de sig enskilt. Det var först under förra lektionen de fick veta vilken grupp de skulle hamna i, säger hon.

Även om några elever var låsta till sina anföranden är hon imponerad av att så många talade så fritt som de gjorde.

– Nu är de väl förberedda inför provet och gymnasiet, säger Tiina Hemberg.

När debatten är över pustar Max Petersson ut.

– Jag tycker att det är jobbigt att prata inför andra, men det här var roligt, säger han.

Tilda Lundqvist är upprymd.

– Jag älskar att diskutera, det är så kul att upptäcka saker och hitta nya vägar i debatten, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin