Läs senare

What does godkänt sound like in English?

Många lärare tycker att det är svårt att bedöma de muntliga nationella proven i engelska. En forskargrupp i Karlstad testar en ny modell.

05 Nov 2013
What does godkänt sound like in English?
Svårbedömt. Dagens övningar blev en viktig ögonöppnare, anser många av lärarna. Foto: Johan Eklund

Klockan är bara 9:30 men syret börjar ta slut i den överfulla salen. Anledningen är enkel: söktrycket har varit oerhört stort till förmiddagens workshop i bedömning av muntliga nationella prov i engelska.

Workshopen är en del av ett större forskningsprojekt och Testing Talk, en modell för kompetensutveckling av lärare, prövas i dag för första gången. Modellen bygger på att man lyssnar på inspelningar av verkliga samtal och tittar på dem i utskrift. Grup­pen lyssnar på korta sekvenser. Därpå stoppas uppspelningen och deltagarna får diskutera vad de hört innan de fortsätter lyssna.

– För mig som forskare innebär det att vi kan arbeta med forskningsresultat som inte förenklas, vi använder samtalen precis som de är, förklarar Erica Sandlund, lektor i engelska och projektledare för Testing Talk.

Hon menar att man aldrig kan rollspela sig till en verklig situation.

– Vi plockar inte ut något udda eller annorlunda. Tvärtom använder vi det som bildar återkommande mönster. Genom att spela upp autentiskt material undviker man kommentarer som ”Det där kan inte hända oss”.

En testsituation ser ut så här: Två flickor har fått ett kort med ett påstående och frågan ”Do you agree or disagree?” Kortet ska få dem att diskutera, och därigenom visa att de behärskar engelska språket. Men flickorna är i stället fokuserade på att komma fram till svaret på frågan: Är de överens med frågeställaren?

Foto: Johan Eklund– So we… disagree or agree?

– Hm… disagree.

– I disagree there too.

– Ok.

Erica Sandlund stoppar uppspelningen, lärarna får diskutera.

– De håller låg nivå, har fattigt ordförråd, säger någon.

– Fast det är inte säkert. Vad är det egentligen vi bedömer? De här tjejerna kanske helt enkelt inte pratar mycket, säger en annan.

– Det verkar vara viktigt för dem att bli överens, kommenterar en tredje.

Erica Sandlund upplyser om att de båda flickorna är duktiga elever, med A i engelska. Men de visar det inte här.

– De tolkar uppgiften annorlunda än vad lärare och provkonstruktörer kanske gör. De ser frågorna som frågor som ska besvaras! I andra prov finns ju ett rätt svar.

Nästa inspelning. Samtalskortet har frågan ”What can we learn from history?” Eleven, Liv, förstår inte:

– History, you know… the… ämnet in the school or…?

Workshopdeltagarna är rörande överens.

– Vilken jäkla fråga!

– Får man plocka bort kort?

– Det är en vuxenfloskel, vad vi kan lära av historien? Hur ska en tonåring kunna svara på det?

Ett sätt att förhålla sig till frågan hade varit att anknyta till något man läst om under historielektionerna. Men den inspelade läraren väljer det vidare perspektivet. Hon svarar nej på Livs fråga, vilket försvårar situationen ytterligare.

Bredvid Liv sitter samtalspartnern Per som inte kommer in i samtalet alls, trots upprepade försök från läraren. När hon provar att ställa några ja- och nej-frågor till honom får hon enstaviga svar. Samtalet har kört fast.

Forskningsledarna påpekar att de vet att läraren är mycket duktig. Men här sitter hon i skarpt läge. Deltagarna nickar inkännande; de känner igen sig. Läraren är pressad och störd över att den ena eleven inte deltar i samtalet alls.

Foto: Johan EklundLärarna Tusse Jonsson, Veronica Irons och Malin Liljequist är nöjda efter workshopen och tycker att den väckte många tankar.

– Det är lätt för oss att tycka saker om hur lära­ren styr samtalet. Men det är en helt annan sak när man själv sitter i provsituationen, säger Malin Liljequist från Skogstorpsskolan i Kumla.

– Det var intressant att höra skillnaderna mellan det man tror sägs och det som faktiskt sägs, kommenterar Tusse Jonsson, Lundsbergs skola.

Veronica Irons från Komvux i Arvika skrattar:

– Gud vad dåligt det lät!

Alla tre brukar spela in de muntliga proven, för att kunna gå tillbaka och för att kunna be kollegor om hjälp. Därmed är de i minoritet. Endast 20 pro­cent spelar in proven, trots att Skolverket starkt rekommenderar det. Att proven är svårbedömda är de ense om. Här finns inga rätt och fel, för vad betyder ”relativt gott uttal” och ”med viss säkerhet”? De välkomnar fler workshops, mer fortbildning.

– Provet är ett sätt för oss att se hur vi ligger till på riksplanet. Men det tappar i legitimitet om bedömningen inte blir likvärdig, säger Tusse Jonsson.

– Det är skönt att de nationella proven finns, och de stämmer ofta väl överens med det vi redan vet om eleverna, tycker Veronica Irons.

– Ja, men om man vill få en helt likvärdig bedömning så borde man skicka in inspelningar så någon annan får bedöma. Vi är alla olika, poängterar Malin Liljequist. Foto: Johan Eklund
 

Testing Talk ska bli lärobok

  • Forskningsprojektet Testing Talk beskriver och analyserar muntliga prov i språk, med särskild tyngdpunkt på nationella prov i engelska i årskurs nio. Projektet har fått 5,4 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för 2013–2016.
     
  • En webbenkät genomförs med lärare över hela landet, nationella prov med minst 100 elever ska spelas in och analyseras, lärare intervjuas och en läroplansanalys kommer att genomföras. Forskningen ska också återföras till lärarna.
     
  • Workshopen kommer att hållas nästa gång under våren 2014, och kan också köpas in av skolorna.
     
  • Testing Talk ska även leda till en evidensbaserad lärobok för studenter vid lärarutbildningarna.
     
  • I forskarteamet ingår Erica Sandlund och Pia Sundqvist, Karlstads uni­versitet, Lina Nyroos, Uppsala universitet, samt forskningsassistenten Peter Wikström.

7 råd för bättre muntliga prov

Projektet Testing Talk har inte kommit så långt i sitt arbete. Men Erica Sandlund har ändå några tips på hur du kan bli bättre på muntlig bedömning.

  • Testsituationen påverkas av hur du grupperar eleverna. Vissa elever talar bättre i par, andra kanske gynnas i en grupp om tre till fyra elever. Att sätta flera elever tillsammans ger sannolikt mindre samtalstid per elev. Samtalet påverkas också av om du som lärare matchar ihop elever­na efter deras språkliga förmåga.
     
  • Var du själv sitter kan också påverka eleverna och i förlängningen deras prestation. Ska du sitta nära eller en bit bort?
     
  • Fundera över när det är lämpligt att du säger något under ett nationellt prov, och i vilka situationer det är bättre att vara helt tyst.
     
  • Ska du spela in dina elevers prov, och i sådana fall: Hur ska du använda inspelningarna? Hur reagerar eleverna på en inspelning och hur förbereder du dem på det?
     
  • Kontrollera att elever som varit borta fått all information de behöver inför provet.
     
  • Kodväxling: Hur påverkas din bedömning av att eleverna säger några svenska ord? Testing Talks pilotintervjuer med lärare visar att bedömningen på denna punkt skiljer sig stort. Ett enda svenskt ord innebär på vissa skolor att högsta betyg inte kan uppnås, medan andra lärare inte fäster någon större vikt vid enstaka svenska ord om de används för att kontrollera att uppgiften uppfattats på rätt sätt. Hur gör du?
     
  • Ibland har eleverna svårt att prata kring ett visst samtalskort. Då kan det vara lämpligt att byta ut kortet. Fundera över när det är läge att gå in och bryta ett samtal som ”kört fast”.

(Källa: Erica Sandlund, Karlstads universitet.)

ur Lärarförbundets Magasin