Ingår i temat
Poetisk kraft
Läs senare

Vita manliga poeter i åttans läromedel

Mer än två tredjedelar av poeterna i nyutkomna läromedel för svenska är män. Nio av tio kommer från Europa eller Nordamerika Det visar en granskning som tidningen Alfa har gjort.

av Niklas Arevik
30 Jan 2017
30 Jan 2017
Vita manliga poeter i åttans läromedel
Illustration: Marie Åhfeldt

Alfa har granskat momentet poesi i nyutgivna böcker för årskurs 8 från de största läromedelsförlagen. Sammantaget behandlas 71 författarskap, från Homeros (800 f.Kr.) till Laura Wihlborg (född 1987). Det är 21 kvinnor och 50 män.

I kursplanen i svenska står det att eleverna ska få kunskaper om skönlitteratur ”från olika tider och skilda delar av världen”. Trots det kommer bara sex poeter från områden utanför Europa och Nordamerika, i det undersökta materialet.

Rent historiskt är det en större bredd, med nedslag i Antiken och nästan alla århundraden från 1200-talet och framåt, samt alla decennier på 1900-talet.

Ebba Witt-Brattström är professor i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet. Hon anser att läromedlens urval är ”supervirrigt”.

– Stora författarskap blandas huller om buller med okända. Vilka är Bengt Cidden, Jocke Berg, Mårten Melin och Philip Sidney? Never heard of. Och vad gör Håkan Hellström och Ulf Lundell i en litteraturhistoria?

Granskade läromedel

Vi har gått igenom de senast utgivna läromedlen för årskurs 8 från de största förlagen. Dessa böcker dominerar stort på marknaden.

Portal (grundbok och antologi)
Gleerups, 2015

Spegla språket (grundbok och antologi)
Sanoma, 2016.

Svenskan (grundbok och arbetsbok)
Studentlitteratur, 2015.

Svenska direkt (grundbok och studiebok)
Sanoma, 2016.

Alfas granskning visar att 70,4 procent, alltså mer än två tredjedelar, av poeterna är män. Enligt Ebba Witt-Brattström behöver detta inte vara ett problem i sig, problemet ligger snarare i valet av författarskap.

– Det ser inte alltför illa ut rent representationsmässigt. Men för att göra ett bra urval förutsätter det att man har koll på den kvinnolyriska traditionen.

Kan en litteraturkanon för skolan vara en lösning?

– Nej, litteraturkanon är jag emot av princip eftersom det kräver en kontrollmyndighet, säger Ebba Witt-Brattström.

I stället vill hon ha kompetenta och ”helbildade” människor som skriver litteraturhistorier för skolan.

– Och med hel- och inte halvbildning menar jag förstås att man har koll på både manliga och kvinnliga poeter genom historien.

Vilka verk och författarskap saknar du?

– När det gäller kvinnokvoten saknar jag utdrag ut Höga Visan, attribuerad till en babylonisk prinsessa, Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga, Ann Jäderlunds Som en gång varit äng och Athena Farroukzads Vitsvit. I manskvoten saknas Baudelaire och Goethe.

Birgitta Wallin är redaktör på tidskriften Karavan, som fokuserar på litteratur från Afrika, Asien och Latinamerika. Hon tycker att det är väldigt synd att poesi från stora delar av världen saknas i läromedlen.

– Det beror nog på att man inte har kunskap om utomeuropeisk litteratur och därför fortsätter som man alltid har gjort. Vi vet att det finns ett sug och en efterfrågan hos lärare, många hör av sig till oss, säger hon.

Vad är det främst du saknar?

– Det finns så mycket. Gilgamesheposet, de persiska poeternas guldålder och de stora indiska eposen bland andra. En litterär vägledning för lärare skulle kunna vara en lösning på problemet. Det är också viktigt att komma i gång med fler översättningar. Det är främst synd om alla läsare som blir utan dessa verk.

Birgitta Wallin vill även tipsa lärare om de nya utgåvorna av Alla tiders klassiker som gavs ut mellan 2006 och 2010.

– Jag satt med i referensgruppen. Vi hade det uttalade syftet att leta efter och sammanställa verk från olika världsdelar och språkområden för att komplettera de gamla listorna.

Sapfo och Fröding populärast

I urvalet har vi begränsat oss till personer som omnämns som poeter eller presenteras under avsnittet poesi/lyrik. De författare som omnämns i flest läromedel är Sapfo och Gustaf Fröding.

De fem kvinnliga poeter som får mest utrymme

  1. Sophia Elisabet Brenner, född 1659.
  2. Melissa Horn, född 1987.
  3. Sapfo, född omkring 630 f.Kr.
  4. Edith Södergran, född 1892.
  5. Sonja Åkesson, född 1926.

De fem manliga poeter som får mest utrymme

  1. Carl Michael Bellman, född 1740.
  2. Lord Byron, född 1788.
  3. Gustaf Fröding, född 1860.
  4. Erik Johan Stagnelius, född 1793.
  5. Tomas Tranströmer, född 1931.

De poeter utanför Europa och Nordamerika som presenteras

  1. Yamabe no Akahito, Japan, född 700.
  2. Maria Alexendre Daskalos, Angola, född 1924.
  3. Abdullah Goran, Kurdistan/Osmanska riket, född 1904.
  4. Khayri Mansur, Palestina/Jordanien, född 1945.
  5. Taslima Nasrin, Bangladesh, född 1962.
  6. Wole Soyinka, Nigeria, född 1934.

ur Lärarförbundets Magasin