Ingår i temat
Moderna språk
Läs senare

Virtuell resa väcker språklust

Flippat klassrum och digitala verktyg. Så väcker Malin Karlsson elevernas lust för tyska. Mycket handlar om att krympa avstånd.
– Bor man i Norrbottens inland så känns det långt till Tyskland.

17 Okt 2016
Virtuell resa väcker språklust
Språklust. Malin Karlsson använder gärna digitala kartor i undervisningen i tyska. Foto: Susanne Lindholm

Den kallas ibland Norrbottens pärla, Älvsbyn – en tätort vid Piteälvens strand, fem mil från kusten. På Älvsbyns gymnasium går 238 elever på åtta program. Inne på andra våningen ska lektionen i tyska steg 3 just börja.

– Hallo, wie geht’s?

– Super!

– Guten Heute alle Leute!

Malin Karlsson och hennes lilla tyskgrupp hälsar på varandra när de ses för torsdagens lektion. Hon berättar för de fem eleverna på tyska vad lektionen ska innehålla, och översätter kort till svenska. I dag ska de besöka Berlin. Läxan har varit att se ett Youtube-klipp, där två tyska killar tipsar om sevärdheter i Berlin. Alla elever verkar ha sett filmen. Vilka Berlintips presenteras, undrar Malin på tyska.

– Brandenburger Tor, Checkpoint Charlie – das ist ein Grenzübergang, en gränsövergång, berättar eleverna.

– Was mehr?

– Eine … eine Küche? försöker en elev.

– Eine Küche? Såg du ett kök?

– Nej, en kyrka, typ.

De skrattar tillsammans. Stämningen är trivsam. Malin skriver upp Küche, Kirche, Kirsche på tavlan – kök, kyrka, körsbär – ord som kan vara lätta att förväxla. Hon berättar om bombningen av Kaiser Wilhelm Gedächtniskirche under andra världskriget och varför kyrkan fått stå kvar som en påminnelse. De pratar om KaDeWe, Europas största varuhus, om Olympiastadion, fotboll och om museer. På vita tavlan projiceras en interaktiv digital karta över Berlin, så att vi kan se var allt ligger.

Berlintemat har sin förklaring. Till hösten ska de elever som fortsätter till steg 4 åka på studieresa till Berlin. De är taggade för resan och för att lära sig mer om staden. De letar nyfiket upp hotellet de ska bo på och kollar om det finns något gym i närheten. Träningen är viktig, eftersom de går idrottsprofil. Men även de två elever som inte åker med undersöker intresserat sevärdheter som Zoo Berlin och McDonald’s. Berlin är i högsta grad ett tänkbart och attraktivt resmål även utanför skolan.

Lektionen fortsätter med att Malin Karlsson visar Googles Arts & Culture Project, en webbplats som samlar kulturinstitutioner världen över. Eleverna provar genast att gå virtuella konstvandringar i DDR-museet, East Side Gallery och Pergamonmuseet, de panorerar över Brandenburger Tor, Olympia-stadion och riksdagshuset.

– Får man träna på Olympiastadion, undrar en av tjejerna.

Älvsbyn ligger i Norrbottens inland, sex mil väster om Luleå. Kommunen är liten, här bor 8000 invånare. Åtminstone två företag är kända över landet: Älvsbyhus och Polarbröd. Det känns långt till resten av Europa. I just den här gruppen har ett par elever redan varit i Tyskland, men på skolan finns också de som knappt varit utanför kommungränsen, än mindre i Stockholm eller utomlands.

I Malin Karlssons undervisning är därför de digitala verktygen helt nödvändiga redskap. Hon jobbar hela tiden på att minska det upplevda avståndet till målspråkslandet.

– Det är så otroligt häftigt att man kan sitta i lilla Älvsbyn och vandra runt digitalt inne på museer i Tyskland. En kort stund glömde de bort sig. Man såg att de verkligen var inne i Olympiastadion, vid Brandenburger Tor och på Operan.

De ska också ha ett Skypesamtal med en person som bor i Berlin. Då får de sitta ansikte mot ansikte och ställa frågor direkt till en person som befinner sig i Berlin. Närmare kan man knappast komma.

Det gäller att hela tiden få eleverna att känna att de har användning för tyskan. Bara betygen räcker inte som motivation, påpekar hon.

– Det är så ansträngande att lära sig ett nytt språk, man måste kämpa och traggla för att lära nya ord.

Malin Karlsson har funderat mycket över hur man kan motivera eleverna att lära sig tyska. När hon gick lärarutbildningen skrev hon sitt examensarbete om hur man kan väcka lust för grammatik. Anledningen var att hon sett att grammatikundervisningen fort-farande är väldigt traditionell. I princip har den sett likadan ut de senaste decennierna, menar hon: läraren har genomgång, eleverna gör luckövningar eller skriver meningar enskilt eller i par och sedan går man igenom svaren efteråt .

– Vem skulle inte tycka att det är tråkigt att göra på precis samma sätt varenda gång? Variation är en nyckel till att hitta elevernas motivation.

Förutom att det är trist att alltid göra likadant, så är det inte effektivt, påpekar hon. När eleverna bara har tyska två timmar i veckan, så ska man inte an-vända värdefull undervisningstid för sådant de lika gärna kan göra hemma.

Foto: Susanne LindholmDärför började Malin Karlsson tänka över hur hon kunde använda lektionerna bäst. Hon landade i Flipped Classroom, en omvänd undervisning. Nu har hon helt vänt på det traditionella upplägget. I stället för att hon går igenom grammatik eller andra moment på lektionerna, för att sedan låta eleverna arbeta ensamma med uppgifter hemma, så spelar hon in genomgångarna. Eleverna får i läxa att titta på filmen hemma, sedan arbetar hon och eleverna med uppgifterna tillsammans i skolan.

– Jag får mer dialogtid med eleverna. Man måste tänka smart som lärare för att få ut det mesta av tiden.

När man jobbar tillsammans på lektionerna får alla elever oftare chansen att känna att de lyckas. Den känslan är otroligt viktig, betonar Malin Karlsson.

– Det man känner att man är bra på är roligt. Det är döden att sitta hemma ensam och inte förstå och inte få någon hjälp. Vi löser knutarna tillsammans.

I grund och botten är det en rättviseaspekt, betonar hon. Tyskbetygen ska inte hänga på att man har föräldrar som läst tyska. En förutsättning för att flippa klassrummet är förstås att skolan är en en-till-en-skola, så att alla elever har varsin dator.

Det gäller också att komma ihåg att det som motiverar vuxna kanske inte alls motiverar tonåringar. Därför försöker Malin hänga med i elevernas intressen och frågar ofta vad de vill lära sig. De vill gärna koppla tyskan till idrott och prata om resor eller jobb. Eleverna har också sagt att de vill fokusera på att prata tyska.

– Även om de tycker att det är jobbigt att träna det muntliga, så säger de ärligt att det är det de behöver träna på, för det har de mest användning av.

Den optimala moroten är förstås att kunna resa med eleverna till ett tyskspråkigt land. I höst har Malin Karlsson fått pengar av kommunen för att åka till Berlin med några elever.

När hon tidigare har rest med elever så har det verkligen blivit en ögonöppnare. För första gången förstod eleverna då att de lärde sig tyska för livet och inte för skolan. Hon har valt att resa i början av höstterminen, för att eleverna ska få största möjliga nytta av resan i undervisningen.

– Hämningar brukar släppa och självförtroendet ökar när man är ute. Det vill jag att de ska uppleva så tidigt som möjligt.

ur Lärarförbundets Magasin