Läs senare

Vad packar en hindu?

Nora Häglund är buddhist och Emma Karlsson hindu. Högstadieläraren Cecilia Swanström låter sina elever spela rollspel med religionsfrågor i fokus. Det är hennes sätt att få dem att förstå vad förmågorna innebär.

14 Sep 2015

Foto: Kristina SahlénDet internationella lägret Camp for you har på­gått i tio veckor och det börjar dra ihop sig till avsked. Salen är full av 13-åringar med olika religionstillhörighet som har samlats för att lära känna varandra. Lägerledaren
– spelad av religionsläraren Cecilia Swanström – tar ton och alla blir tysta.

– Ni har varit fantastiska deltagare på det här lägret. Nu har vårt arbete spridit sig och media har kommit hit på besök för att skriva om det.

Jag och fotografen nickar lite förvånat och tittar på varandra. Vi blir plötsligt deltagare i ett religionsrollspel och befinner oss på ett läger i Viksjö i Järfälla utanför Stockholm, där Fjällenskolan, som av en slump, ligger.

Alla eleverna i klassrummet har varsin namnlapp på sig. Anastasia från Indonesien är hindu men utanför lägrets fiktiva värld heter hon Emma Karlsson. Några bänkar bort sitter buddhisten Yi Shan från Kina och den kristna protestanten Josef från Ungern. Det vill säga Nora Häglund och Axel Lundell.

De nya identiteterna fick de på Röda korsets hemsida livetslotteri.se där man kan gå in och snurra på ett lotteri­hjul. När det stannar får den som dragit reda på vilket land den är född i och aktuella fakta om problemen i det nya hemlandet.

Religionsrollspelet och lägret Camp for you är Cecilia Swanströms egen idé. Ambitionen var att skapa ett spännande sammanhang för eleverna att mötas i med sina nya identiteter.

– När vi är klara med det här vill jag att eleverna ska kunna möta människor som har en annan tro, och ha för­-
ståelse för andra religioner. Det är det som är själva syftet, säger hon.

För att förstärka verklighetskänslan har Cecilia Swanström även gjort en hemsida för lägrets alla deltagare, där en stor del av deras arbete dokumenteras.

Innan rollspelet drog igång fick eleverna börja med att fundera på vilken typ av person de skulle gestalta genom att göra research om det nya landet och dess religion. Allt för att kunna skapa en så trovärdig identitet som möjligt.

– För min del har det också varit viktigt att låta eleverna få vara kreativa och ta egna initiativ. Jag har satt ramarna men i övrigt har de fått styra mycket själva.

Att byta perspektiv och jobba med förmågan att reflektera över livsfrågor på ett nyanserat sätt, utifrån en annan människas identitet, kan vara svårt för elever i årskurs 7, enligt Cecilia Swanström.

– Men nu kan man säga att vi skapar det här ”andra” perspektivet, och på så vis tror jag att det kan bli lite enklare att föreställa sig hur andra människor lever och tänker, säger hon.

Fokus ligger på de fyra nyckelorden respekt, för­ståelse, samarbete och samtal. Lägret inleddes med
en speeddejting där eleverna fick gå runt och hälsa på varandra. Och bara det väckte frågor: Hur hälsar man
på människor från en helt annan kultur och hur visar man respekt i en sådan situation?

En annan av de inledande uppgifterna var att skriva en packningslista på saker som de skulle ta med sig till lägret. Och motivera varför just de föremålen var viktiga.

Foto: Kristina SahlénCecilia Swanström förklarar att dagens uppgift är att jämföra packningslistor med varandra.

– Glöm inte att saker kan vara både lika och olika, säger hon och nämner Bibeln och Koranen som exempel. Vad har de för likheter?

– Det är heliga texter, svarar en elev.

Och vad innebär ordet helig?

– Att det kommer från gud.

– Ja, så kan man säga, och att de är heliga skrifter innebär alltså att de är jätteviktiga för de troende.

På Konstantin Kalomirakis namnlapp står det att han ­ heter Adi och är hindu från Indien. Han sitter och disku­terar sin packlista med buddhisten Yi Shan från Kina, det vill säga Nora Häglund. Yi Shan har tagit med sig buddhismens heliga skrift, Tipitaka, en matta att be på och serie­tidningarna Jataka tales, som handlar om buddhismens lära. Adi har tagit med sig hinduismens fyra heliga skrifter, bland annat.

De konstaterar att hinduismen och buddhismen har mycket gemensamt, samtidigt som de skiljer sig åt.

– Buddha vill att man bara ska göra goda gärningar, då uppnår man Nirvana och blir upplyst som Buddha. Gör man något fel så föds man om och får en ny chans, säger Nora Häglund och Konstantin Kalomiraki fortsätter:

– Inom min religion, hinduismen, vill man också stoppa återfödelsen. På det viset är de lika, men vad som händer efter det har man olika idéer om.

Yi Shan och Adi är båda övertygade om att de hade kunnat bli vänner om de träffats på ett läger som det här. Och att den främsta orsaken till det är att alla religioner är fredliga i grunden.

Konstantin Kalomirakis och Nora Häglund tycker att rollspelsprojektet har varit både spännande och lärorikt, mycket tack vare att de har fått diskutera så mycket.

– Då lär man sig bättre än om man bara lämnar in skriv­uppgifter. Jag är buddhist men nu har jag lärt mig mycket om hinduism bara genom att prata om den, säger Nora Häglund.

Ett av de mest populära inslagen har varit att spela in en podcast. Först formulerade eleverna intervjufrågor som samtalsledarna i de olika grupperna skulle ställa till lägerdeltagarna under inspelningen. Och sedan drog de igång, berättar Cecilia Swanström.

– Det fungerade ganska bra, men jag märkte rätt så snabbt att de behöver träna mer på att utmana varandra. Och att jag behöver vara tydligare med att de inte ska glömma bort att ställa de klassiska ”varför”-frågorna till varandra. Syftet är ju trots allt att de ska utveckla sin analys- och reflektionsförmåga.

Några av eleverna sitter ute i korridoren och arbetar. Mitt i sorlet hörs en grupp elever som pratar om kunskapskraven. Linn Ekman förklarar att en viktig del i det här projektet var att lära sig vad förmågan att resonera innebär, kopplat till religionsämnet.

– Cecilia brukar ofta prata om det genom att ge oss konkreta exempel, precis som hon gjorde när hon pratade om jämförelser, likheter och skillnader i början av den här lektionen. Och det har varit jättebra.

Rand Gergees berättar att de även har fått lära sig några uttryck som kan vara användbara när man ska resonera och argumentera, som ”å ena sidan å andra sidan” eller ”dessutom” och ”vad det ena ledde till och vad det andra ledde till”.

Cecilia Swanström tycker att lägerprojektet Camp for you har underlättat hennes arbete med förmågorna.

– Jag har fått med nästan alla förmågorna, som jag själv tolkar det efter att ha studerat kunskapskraven och de förmågor som finns där, säger hon och tillägger att det kan vara komplicerat för en lärare att beskriva för eleverna vilka förmågor de ska hantera för att nå målen. För hennes del handlar det om att försöka bygga upp ett gemensamt språk med eleverna. Och gång på gång påminna dem om vad förmågorna innebär, tills det fastnar.

– Om de inte förstår vad förmågorna innebär så blir det svårt för eleverna att förstå sin egen utveckling. Om jag pratar om att de måste resonera mer välutvecklat och de inte förstår vad resonera är, ja då har vi ett problem.

Att hitta ett gemensamt språk är även viktigt för att de ska begripa hur de blir bedömda.

– Ibland kan eleverna bli besvikna över sina betyg, ­sär­skilt om de tycker att de verkligen har ansträngt sig.
I sådana situationer måste jag kunna förklara att betygen inte alltid motsvarar deras prestation, utan var deras förmåga ligger just nu och vad de behöver bli bättre på.

Enligt Cecilia Swanström har det allra roligaste med religionsprojektet Camp for you varit att i princip alla elever har levt sig in i sina nya identiteter och fångats av arbetet.

– Det känns väldigt kul, särskilt med tanke på att den här klassen består av alla typer av elever, med så olika intressen. Att få använda sin fantasi och skapa på egen hand verkar passa de flesta.

Projekt i fyra delar

1. Speeddejting: En första chans för eleverna att gå in i sin nya identitet. Eleverna går runt i klassrummet, hälsar på varandra och övar på hur man bemöter människor från andra kulturer.

2. Workshop: Eleverna delas in i grupper utifrån den reli­gion de tillhör och tränar på att presentera, sam­arbeta och levandegöra en viktig högtid inom den egna religionen, med hjälp av rekvisita. Sedan håller de presentationen inför hela klassen.

3. Podcast: Eleverna får lyssna på podcaster och prata om vad som bör ingå i en podcast. Därefter diskuteras vilka frågor som ska tas upp i programmen, som genomförs i grupper med ungdomar från olika kulturer. Frågorna kan förslagsvis handla om tro, regler och ritualer.

4. Diskussion: Alla elever läser början på Malala Yousafzais biografi Jag är Malala, delas in i samtalsgrupper och diskuterar identitet och samhälle uti­­från vad de själva har uppmärksammat i texten.

ur Lärarförbundets Magasin