Läs senare

Vad är det moderna med moderna språk?

av Camilla Bardel
28 Aug 2017
28 Aug 2017
Camilla Bardel.

Jag bara undrar: Varför i herrans namn har vi fått Moderna språk? Ja, jag menar inte varför finns franska, spanska, tyska etcetera. Men varför har vi fått etiketten ”Moderna språk”? Moderna språk är faktiskt inte mer moderna än några andra i dag talade språk. Snarare tvärtom, om man får tro de undersökningar om motivation och attityder som kommit under det senaste decenniet.

Apropå det är väl engelska det modernaste språket av alla?

Ni skrattar nog nu åt mina dumma frågor. Alla vet att moderna språk är de nu levande språken – förutom engelska – som inte är obligatoriska i svensk skola.

Kan det vara så att det just nu är viktigare än någonsin att kunna kommunicera på franska, tyska, spanska och andra så kallade moderna språk? I en tid då England och USA på olika sätt distanserar sig från Europa behöver vi för all del fortsätta prata engelska, men är det inte sannolikt att behovet av framgångsrik kommunikation inom Europa och med samtalspartners österut kommer att öka under de kommande åren?

Vad ska vi då kalla dem, de där språken som klumpas ihop till ett ämne i svensk skola? I brist på bättre ska jag kalla dem ”främmande språk”. Väl medveten om att uttrycket har något gammalmodigt, negativt eller rentav avståndstagande över sig.

Engelska är inte längre ett främmande språk. Engelska existerar, och används av de flesta, inte bara i språkklassrummet, utan kanske framför allt utanför detta. I många skolor sker undervisningen i flera ämnen på engelska. Attityden till engelska språket är generellt positiv. Det finns mycket att säga om den här saken, men jag kan inte se något annat än att det på sikt är bra med flerspråkig kompetens, så länge den kommer alla tillgodo.

Camilla Bardel

Namn: Camilla Bardel.

Titel: Professor i moderna språk med didaktisk inriktning.

Plats: Stockholms universitet.

Åsikt: Behovet av att kunna fler språk än engelska är större än på länge.

Samtidigt brottas de andra skolspråken med många avhopp och till synes negativ bild när det gäller elevers motivation. Cirka en tredjedel av eleverna slutar med moderna språk innan de gått ut nian. Hur ser då språkfärdigheten ut för dem som väljer att fortsätta? Vilka är egentligen möjligheterna att lära sig ytterligare ett språk vid sidan av engelska? Hur ser det ut i olika sociala kontexter och i olika skolor och är det så att förutsättningarna mellan de tre språken franska, spanska och tyska skiljer sig åt? Hur gör lärare för att väcka eller vidmakthålla nyfikenheten som finns när eleven gör sitt språkval?

I TAL-projektet Muntlig språkfärdighet i främmande språk: lärande, undervisning och bedömning fokuseras muntlig språkfärdighet i franska, spanska och tyska i årskurs 9. Muntlig färdighet stimuleras nästan uteslutande på lektionerna när det gäller de här språken. Samtidigt är tiden där knapp. Därför är det en utmaning för både elever och lärare att utveckla muntlig produktion och interaktion.

Projektets mål är att klargöra vilka förutsättningarna egentligen är för lärande, undervisning och bedömning av franska, spanska och tyska. Vi riktar in oss på tre grupper som alla är viktiga på olika sätt, nämligen elever, lärare och rektorer.I en första fas försöker vi genom två stora enkätundersökningar ta reda på hur lärare och rektorer ser på moderna språk. Elevernas syn på moderna språk och deras muntliga språkfärdighet hoppas vi få lära oss mer om genom att besöka ett antal skolor på olika håll i Sverige under hösten 2017.

Läs mer om projektet på www.tal.lu.se

ur Lärarförbundets Magasin