Ingår i temat
Sex och samhälle
Läs senare

Uppdrag: samtal om det svåra

Hur kan man förhindra att någon enda tjej eller kille blir våldtagen? Vilka har lättast att falla för grupptryck? Vilket ansvar har lärarna för kränkningar på nätet? Klass 8F på Stålforsskolan i Eskilstuna diskuterar våldtäkten i Bjästa.

04 Jun 2010

Foto: Andy Prhat

”Han är en riktigt schyst kille. Jag skulle aldrig tro att han skulle göra nåt sånt där. Han bryr sig om andra. Han är hur schyst som helst”.

”Bara det att en kille kan få en tjej att suga av honom, om man säger så… Det kan ju liksom inte fungera. Det måste ju vara bara att bita ifrån.”

Uppdrag gransknings vinjett drar igång. Programmet handlar om 14-åriga Linnea, som våldtogs på en skoltoalett i Bjästa strax utanför Örnsköldsvik. Linnea anmälde våldtäkten och förövaren dömdes. Men det var Linnea som straffades; vuxenvärlden vände henne ryggen och skolkompisarna tog parti för våldtäktsmannen.

Det är fredag morgon klockan 8.15 på Stålforsskolan i Eskilstuna. SO-läraren Janne Ekström har gett klassen ett papper med diskussionsfrågor och länkar till artiklar om kvinnovåld och hedersmord.
Under våren arbetar klassen med sex och samlevnad i SO, svenska och NO. I NO handlar det om puberteten, kroppen, sexuellt överförbara sjukdomar och hur barn blir till. I SO och svenska om ”allt övrigt av intresse”, som det står i instruktionen till eleverna. Där kommer Bjästa-fallet in.

– Jag har gått och funderat mycket på det som hände i Bjästa och på hur vi kan ta upp det i undervisningen, säger Janne Ekström.

Idén till sex- och samlevnadstemat väcktes när klassen hade debatter om abort, fildelning och dödsstraff. Diskussionen om aborter höll på att aldrig ta slut.

– Det blev otroligt levande diskussioner och jag tänkte att vi måste gå vidare på det. De är mogna för det nu.

Janne Ekström kallar sex- och samlevnadsundervisning att ”bygga för livet”.

– Det är hela tiden konflikter, det som sker i relationerna mellan eleverna. En kränker någon annan, de skriver på internet. De måste få en chans att funka ihop för att kunna lära sig något, säger han.

– Jag återkommer hela tiden till läroplanens formulering om att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet. Det handlar om hur de ska vara bäst lämpade att möta världen.

Eleverna tittar och lyssnar koncentrerat på programmet. Någons penna trummar envist mot bordet men annars är det tyst.

När prästen är i bild, han som låtit den våld­täktsdömde pojken komma till skol­av­slutningen i kyrkan, stiger sorlet i klassrummet. Och när han säger ”Stackars kille!” – som reaktion på beskedet att pojken dömts för ytterligare en våldtäkt – gapar munnarna.

– Men tjejen då?

– Idiot!

Efter rasten börjar gruppdiskussionerna.

– Ni kan själva bestämma vad ni vill prata om i gruppen. Vad tycker ni? Vad tänker ni? Blir ni förbannade på något? Frågorna ni har fått bygger mycket på vad jag reagerade på när jag såg programmet, säger Janne Ekström.

– Sedan skriver ni i loggboken och lyfter fram det ni tycker är viktigt.
En grupp sätter sig kring ett bord i korridoren. De diskuterar Amanda, en av få unga som öppet vågade ta ställning för Linnea.

– Hon gjorde en jättestark insats som vågade stå emot. De flesta gjorde som alla andra. Amanda vågade ställa sig bakom något som alla borde ha gjort, säger en elev.

Vuxenvärlden får hård kritik:
– Skolan måste också ta ställning – de kan ju inte vara neutrala. De vuxna ska visa vad som är rätt och fel!

I klassrummet går Janne Ekström runt mellan grupperna. Ämnena hoppar mellan värdegrunden (kan en Sverigedemokrat undervisa i skolan?), bråk på stan, att vara emot homosexualitet och om förväntningars påverkan på hur vi beter oss (vi blir som omvärlden speglar oss).

Den sista diskussionsfrågan på papperet handlar om hedersvåld: Om att det som hände i Bjästa kan ha samma grunder som hedersmord, nämligen att mannens rykte och sexualitet måste försvaras – även om det sker till priset av att flickan/kvinnan offras.

– Hur menar du? undrar en elev.

– Att de offrar henne för att behålla hans heder. Kan det vara så att det handlar om någon form av manlighet? Det är hans heder som är förstörd, men man lägger skulden på henne. Vi svenskar kan inte säga att det bara är kurder som gör så – det händer ju här! säger Janne Ekström.

– Ja, var är rättvisan i det här? undrar en elev.
En annan grupp diskuterar om Bjästa­fallet skulle ha kunnat hända även på Stål­forsskolan, om grupptryck är starkare på små orter och om hur rykten sprids. Blir det värre i samhällen som inte är så blandade?

– Jag menar att man lär sig från många olika nationaliteter. I Bjästa saknas infallsvinklar från olika sidor. Därför blir grupptrycket så stort, säger en elev.

– Men det värsta är ändå de vuxna. De ska ju vara förebilder – man har respekt för dem!

Efteråt är Janne Ekström nöjd med lektionen. Det blev nog ungefär som han hade tänkt sig.

– Jag hade lagt ner mycket tid på frågorna. Målet med diskussionerna är att de ska ta ställning mot kränkningar och sexuella övergrepp. Det här är också en väldigt bra grupp som är van vid att diskutera. Vi har tränat sedan sjuan med enkla diskussioner om bland annat lag och rätt och jobbar mycket med analyser.

Eleverna kommer att redovisa sina kunskaper framför allt genom att skriva i sina loggböcker. De gör också ett grupparbete på temat kärlek i musik och en utställning om kroppen och puberteten.

– Jag tror inte på prov och är inte den som tycker att allt ska betygsättas. Det är skitlätt att skriva ”år 1523” på ett prov, men det ger ju ingenting. Jag värdesätter att alla har varit delaktiga i dag. De har deltagit i diskussioner och uttryckt egna åsikter. Och de har lyssnat på andra!

Janne Ekström om…

… att lärare inte får utbildning i sex och samlevnad:
– Det handlar om ett eget intresse och vilja. Jag fick en skitdålig utbildning i geografi också men jag undervisar gärna i det ändå. Det är lätt att skylla på att man inte har fått någon undervisning. Men kursen i sex och samlevnad borde vara obligatorisk för alla lärare.

… att det kan vara pinsamt och svårt att undervisa:
– Om man skapar en relation till eleverna fungerar det. Det gäller att lägga det på en personlig men inte privat nivå. Eleverna väljer själva vad de vill berätta och jag säger att jag själv svarar generellt. Det gäller att man är på­läst, tar diskussionerna och är öppen. Jag blir inte generad av att stå inför klassen och prata sex.

… otydliga läro- och kursplaner:
– Läroplanen pratar om demokratiska principer och det handlar ju om samlevnad. Om inte samlevnad har någon betydelse för demokratin, då är det ju något fel. HBT-frågor, till exempel, handlar mycket om mänskliga rättigheter. Om man skyller på att sex och samlevnad inte står i läroplanen är det bara en ursäkt för att man inte vill ta i det.
 

Alla artiklar i temat Sex och samhälle (6)

ur Lärarförbundets Magasin