Läs senare

Träning ger mer rättvis bedömning

Bedömarträning kan ge en ökad likvärdighet i rättningen av nationella prov. Effekten är större än vid sambedömning, visar ny forskning.

av Ingvar Lagerlöf
27 Mar 2017
27 Mar 2017

Ett av syftena med de nationella proven är att vara ett verktyg för en likvärdig och rättvis bedömning av eleverna. Men för att uppnå en nationellt likvärdig bedömning av proven behöver lärare över hela landet vara överens om hur elevers prestationer ska bedömas. Inte minst Skolinspektionens omrättningar har visat att så inte är fallet.

Ett forskarlag vid Karlstads universitet har undersökt om bedömarträning och sambedömning kan leda till att lärarnas bedömningar av provuppgifter blir mer samstämmiga.

– Resultaten visar att bedömarträningen är mer effektiv än sambedömning, säger projektledaren Michael Tengberg, docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Totalt deltog ett 20-tal lärare i studien. Två grupper inledde med att bedöma elevers skriftliga förmåga i svenska respektive muntliga förmåga i engelska för årskurs sex. De genomgick sedan ett program för bedömarträning och rättade sedan nya uppgifter. En tredje grupp lärare samarbetade enligt Skolverkets modell för sambedömning i stället för att ta del av bedömarträningen.

Det visade sig att lärarnas samstämmighet ökade mer bland de lärare som genomgick bedömarträningen än bland de lärare som sambedömde.

– Framför allt blev lärarna mer överens om hur elevernas prestationer skulle rangordnas efter bedömarträningen. Andelen bedömningar där de var överens om betyget ökade också men inte lika mycket, säger Michael Tengberg.

Lärarnas bedömarträning inleddes med att de fick återkoppling på sina inledande bedömningar och sedan diskuterade denna återkoppling med de andra i gruppen. Syftet var att läraren skulle bli medveten om sin egen ”bedömaridentitet”. Lärarna fick också sätta sig in i olika teorier om bedömning.

De fick sedan bedöma ett stort antal uppgifter som de fick direkt återkoppling på. Deras bedömningar jämfördes med de bedömningar som den nationella provgruppen – som konstruerar de nationella proven – hade gjort av samma uppgifter.

– Lärarnas bedömningar kunde på det sättet kalibreras mot den norm som den nationella provgruppen hade satt, säger Michael Tengberg.

Hans analys är att denna kalibrering är en viktig förklaring till bedömarträningens effekter.

– Det inslaget finns inte på samma sätt inom sambedömningen. Där handlar det ofta om att man resonerar om svåra fall för att komma överens om ett betyg. Det blir mer av en social samförhandling och behöver inte leda till att man ändrar sig som bedömare, säger Michael Tengberg.

Andra vägar att gå för att öka samstämmigheten kan vara att göra de nationella proven mer lätträttade eller att införa central rättning. Mikael Tengberg anser av flera skäl att det finns en poäng med att behålla dagens system. Bland annat ger de nationella proven ett bra tillfälle för lärarna att förhålla sig till en gemensam norm för bedömning.

– Det i sin tur bidrar till en ökad likvärdighet i de bedömningar läraren dagligen gör i klassrummet. På sikt kan samstämmigheten i de bedömningarna påverkas negativt om lärarens bedömaruppdrag tas bort från de nationella proven, säger han.

Michael Tengberg ser undersökningen som en pilotstudie och forskarna planerar att gå vidare med ytterligare försök, bland annat för att slipa på utformningen av bedömarträningen. En annan diskussion är hur en bedömarträning ska kunna organiseras i stor skala för alla lärare.

– Det är en stor organisatorisk fråga som vi ännu inte har något svar på, säger han.

Fotnot: Projektets bedömarträning ska inte förväxlas med Skolverkets material för bedömarträning som har ett annat upplägg.

Alla artiklar i temat Bedömning på många sätt (6)

ur Lärarförbundets Magasin