Ingår i temat
Språkval
Läs senare

”Svårt att lära ut språk i skolan”

Språk är mer tidskrävande än andra ämnen och många elever förstår inte nyttan med att läsa det. Ändå vill språkprofessor Kenneth Hyltenstam varken ha obligatorisk språkundervisning eller fler veckotimmar.

14 Apr 2010

Skolan har dåliga förutsättningar för att lära ut språk. Det krävs betydligt mer än de timmar som nu finns på veckoschemat om resultatet ska bli bra.

– Språk är något annat än de andra ämnena i skolan. Det krävs en annan typ av stimulans och en annan sorts input. Språkkunskaperna ska lagras i hjärnan för att plockas upp automatiskt när de behövs. I kemi och fysik hämtas de upp på ett mer kognitivt sätt, säger Kenneth Hyltenstam som är professor vid Centrum för tvåspråkighet vid Stockholms universitet.

Språkeleverna har det tufft, menar han. För få timmar och ingen närkontakt med det språk de läser gör att det krävs mer jobb utanför lektionstid än i många andra ämnen.

Kenneth Hyltenstam jämför träningsmomentet i språkinlärning med idrott, dans eller att lära sig köra bil:

– Det behövs många timmar för att öva in färdig­heten. Träningen tar också olika mycket tid beroende på vilken fallenhet man har.

Att det tar längre tid att lära sig språk kan tolkas som att det faktiskt är svårare. Men med det inte sagt att en större andel lektionstimmar ska gå till språk. I stället kan undervisningen struktureras om.

– Intensiva läsperioder, där eleverna har mycket språk på schemat, kan varvas med glesare perioder av språkundervisning. Under uppehållen kan elever­na ägna tiden åt övriga ämnen, samtidigt som de läser språk sparsamt för att underhålla kunskaperna, säger Kenneth Hyltenstam.

Med ett sådant upplägg skulle skolämnet språk förmodligen både bli och betraktas som lättare.

– De institutionella ramarna som finns för språkundervisning gör det väldigt svårt för lärarna att faktiskt hitta en väg som är riktigt bra.

Språklärarna har ett svårt uppdrag även på andra sätt, menar Kenneth Hyltenstam. De ska dessutom underhålla, annars väljer inte eleverna språk eller hoppar av.

– På bekostnad av den kvalificerade undervisningen måste lärarna försöka göra lektionerna roliga. Tyvärr är det inte alltid det som eleverna lär sig språk av, säger han.

Kraven på underhållning blir många gånger en tung börda att bära. Särskilt som språklärarna måste jobba mycket med saker som uppfattas som klassiskt tråkiga, som till exempel glosor och grammatik. Och det är nödvändigt eftersom eleverna inte har möjlighet att använda orden och grammatiken i en situation där språket i fråga verkligen finns. Då måste mycket av tiden ägnas åt att plugga och nöta in dem i stället, förklarar Kenneth Hyltenstam.

Så om språk kräver hårt arbete, och dessutom är det enda ämnet som eleverna faktiskt kan välja bort, är det kanske inte så konstigt att endast sex av tio elever i årskurs 9 läser ett modernt språk. Men det är ett problem, anser Kenneth Hyltenstam, som dock menar att grunden till det måste sökas utanför skolan. Språk saknar legitimitet i samhället och eleverna vet inte varför de ska läsa moderna språk eller vilka möjligheter det ger, eftersom ingen talar om det för dem.

– Men att språkkunskaper behövs råder det egent­ligen ingen tvekan om. EU har till exempel fastslagit åtta nyckelkompetenser som den moderna europeiska medborgaren behöver. Bland dem finns både modersmål och främmande språk.

Just bristen på legitimitet, anser han, är också en anledning till att språk inte är obligatoriskt i skolan. En blick bakåt i historien visar att språk alltid har betraktats som intressant bara för vissa människor. Den samhällsekonomiska nyttan med att kunna flera språk har sällan diskuterats och frånvaron av obligatorium har bidragit till att språk haft och fortfarande har en låg status bland eleverna.

Trots detta anser inte Kenneth Hyltenstam att de moderna språken borde bli obligatoriska i den svenska skolan. Det är inte lönt så länge det inte finns ett sug efter språk, menar han, och att tvinga eleverna att lära sig språk är ingen bra modell.

– Det räcker med att titta på hur det ser ut i Finland med den obligatoriska svenskundervisningen.

I stället är det mot samhället som förändringsinsatserna behöver riktas. Norge och flera EU-länder har utformat nationella språkstrategier för att stärka de moderna språken. För Sveriges del vore det ett bra första steg att följa det exemplet.

– Debatten måste lyftas upp. Det måste synlig­göras varför det är bra att kunna flera språk.

Alla artiklar i temat Språkval (8)

ur Lärarförbundets Magasin