Läs senare

Svår ekvation för skolorna

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, undervisning av behöriga lärare i alla ämnen och studiehandledning på modersmålet. Kraven på skolan är tydliga – men bristen på lärare är stor.

25 Jan 2016
Svår ekvation för skolorna
Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

De nya reglerna för kartläggning av nyanlända elevers kunskaper träder i kraft i en tid när många flyktingbarn kommer till Sverige, vilket sätter stor press på skolorna. Bilden kompliceras ytterligare av den stora lärarbristen, framför allt när det gäller lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare.

– Vi behöver alla jobba på vad jag kallar kortlång sikt. Vi behöver åtgärder som löser det akuta läget, men de får inte vara panikartade utan måste kunna byggas ut och ligga till grund för mer långsiktiga insatser, säger Karin Sandwall, föreståndare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

– Många nyanlända elever kommer att vara här lång tid framöver och behöver den bästa utbildning vi kan ge. Det handlar ytterst om integration och om vilket samhälle vi vill ha, så det är viktigt vilka beslut som fattas nu.

Att utbilda fler sva-lärare är ett måste, menar Karin Sandwall. Därtill krävs en mängd kreativa samarbeten. Redan nu tillåter regelverket att olegitimerade lärare anställs på ett år om legitimerade lärare saknas, en annan tänkbar åtgärd skulle kunna vara att specialutbilda erfarna lärare för att stötta kommunala eller regionala sva- eller sfi-samordnare.

Karin Sandwall föreslår också att lärare som inte är behöriga för sfi eller svenska som andraspråk får en riktad och didaktisk utbildning – gärna på distans så att de kan jobba samtidigt.

– De kommer inte att bli behöriga i svenska som andraspråk men kan ändå göra ett bra jobb om de får en kompetensutveckling baserad på sina aktuella undervisningsfrågor, säger hon.

I förlängningen menar hon att alla lärarutbildningar och -kurser måste behandla andraspråksutveckling och flerspråkighet.

– Alla lärare kommer att möta flerspråkiga elever. Därför måste alla lärare och skolledare ha kunskap om hur man arbetar språk- och kunskapsutvecklande.

I höstas kom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, med en kravlista på regel-förändringar som rör skolan. Ett krav gäller möjligheten att göra undantag från legitimationsreglerna: dels ska kommunerna slippa kritik från Skolinspektionen när de saknar legitimerade och behöriga lärare i alla ämnen, dels ska asylsökande med lärarutbildning få dispens att undervisa i sina ämnen på sitt eget språk i väntan på uppehållstillstånd och validering.

– Det här är tillfälliga förändringar som inte löser hela situationen, men som kan minska trycket, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Regeringen har också initierat en rad förändringar i syfte att säkra nyanlända elevers rätt till utbildning. En särskild utredare har fått i uppdrag att lämna förslag till hur undervisningen ska organiseras så att kompetensen hos nyanlända med lärarbakgrund tillvaratas på bästa sätt.

Utredaren ska även undersöka möjligheten att tillåta fjärrundervisning på entreprenad, ett krav som förts fram av både Skolinspektionen och SKL. Den generella bristen på lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och studiehandledare i modersmål är som sagt stor, men tillgången varierar i landet. Om kommunerna får sluta avtal om fjärrundervisning med varandra kan en lärare i exempelvis Boden stå för sakkunskaperna i klassrummet, medan en modersmålslärare i Malmö studiehandleder via nätet.

Senast den 14 mars ska utredaren redovisa sina förslag. Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) har tidigare sagt till Lärarnas tidning att han vill se en lagändring snarast möjligt.

– Vi ska ändra lagen så att det blir enkelt att samarbeta mellan huvudmän, säger han.

Alla artiklar i temat Mer, snabbare, bättre! (5)

ur Lärarförbundets Magasin