Läs senare

Statligt stöd ska ge fler skolbibliotekarier

Varannan elev saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Nya statsbidrag för att anställa bibliotekarier och förändrade styrdokument ska stärka bibliotekens roll.

av Ellen Larsson
31 Maj 2017
31 Maj 2017
Statligt stöd ska ge fler skolbibliotekarier
Bild: Thomas Fröhling

Att alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek slog skollagen fast redan 2011, men utan att definiera vad ett skolbibliotek egentligen är. På skolorna tolkas därför kravet som allt från egna skolbibliotek med heltidsanställda bibliotekarier till regelbundna besök av kommunens bokbuss eller sporadiska utflykter till närmaste stadsbibliotek.

Enligt Kungliga bibliotekets officiella biblioteksstatistik från 2015 går bara omkring hälften av Sveriges elever på skolor med tillgång till ett skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. 2012, året efter att lagen infördes, visade statistiken från Kungliga biblioteket samma siffra. 90 av Sveriges kommuner saknade helt ett bemannat skolbibliotek 2015.

Detta innebär inte att alla dessa kommuner och skolenheter bryter mot lagen. Varken skollagen eller Skolinspektionen, som ska se till att lagen efterlevs, ställer några krav på just bemanning. Alla är däremot eniga om att skolbibliotek ska vara något mer än en lokal med böcker. Det ska vara möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av undervisningen för att stödja elevernas lärande och kunskapsutveckling.

– Det är skolbibliotekets funktion som är intressant och den kan uppfyllas på en mängd olika sätt, men en samling skönlitterära böcker räcker inte. Skolbiblioteket måste användas aktivt och ska vara en resurs inom alla ämnen – inte bara svenskan. Sporadiska besök på ett folkbibliotek räcker inte heller, då krävs ett organiserat samarbete mellan skolan och biblioteket, säger Helena Olivestam Torold, inspektör på Skolinspektionen.

Sedan i höstas satsar regeringen 30 miljoner om året på kompetenshöjning i skolbiblioteken. Skolor kan numera söka ett statligt bidrag för att anställa fackutbildade bibliotekarier. Vid första ansökningstillfället ansökte 216 skolhuvudmän om bidraget – 119 av dessa fick sina ansökningar beviljade, visar Skolverkets statistik.

– Det handlar inte om så mycket pengar, det motsvarar cirka 110 heltidstjänster, men av söktrycket att döma är behovet stort. Allt tyder på att översökningen blir lika stor i år. Förutsättningarna för att anställa skolbibliotekarier med egna medel skiljer sig åt mellan enskilda skolor, säger Johanna Freed, chef för Skolverkets enhet för stadsbidrag.

Detta är inte den enda åtgärden regeringen gjort för att göra skolbiblioteksverksamheten mer likvärdig. I höstas fick Kungliga biblioteket regeringens uppdrag att ta fram en nationell biblioteksstrategi som ska vara klar våren 2019. Nyligen publicerades en delrapport som fokuserar på skolbibliotekens roll för elevers lärande. Rapporten, som också är en forskningsöversikt, visar att skolbibliotek kan spela en viktig roll för elevernas lärande om rätt förutsättningar finns.

– Om utgångspunkten är att skolbiblioteken inte bara ska vara en lokal utan en funktion som på djupet bidrar till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, då krävs väsentlig samverkan mellan fackutbildad bibliotekspersonal och lärare, säger Cecilia Gärdén som skrivit rapporten.

Det finns forskning som sedan länge visat skolbibliotekens potential och slutsatserna i rapporten borde egentligen inte förvåna någon. Men Sveriges skolbibliotek ser väldigt olika ut i praktiken – trots att skolväsendet är hårt reglerat. Varför är det så?

– Många skolledare har alltför låg kunskap om vad de ska ha skolbiblioteket till. Antagligen har de inte sett tillräckligt många goda exempel på välfungerande skolbiblioteksverksamhet. Skolor har givetvis olika förutsättningar men det är inte bara en fråga om resurser utan handlar också om att kunskapen om vad ett bibliotek kan och ska vara är ojämnt fördelad, säger Cecilia Gärdén.

Det saknas ofta en gemensam syn på vad ett skolbibliotek är, konstaterar hon. Många lärare och rektorer förstår skolbibliotekens läsfrämjande arbete men missar ofta att bibliotekarier också har mycket att lära ut om informationskompetens. Om skolbibliotekets verksamhet får tydligare ramar och stöd från skolledningen underlättas också gemensamma projekt, där engagerade lärare och välutbildade skolbibliotekarier kan få syn på och dra nytta av sina respektive kompetenser i kontakten med eleverna.

Skolbibliotekens roll skrivs nu in i skolans styrdokument för första gången i och med regeringens beslut om att stärka och förtydliga den digitala kompetensen i skolan. Rektorns ansvar, att se till att skolbibliotekens verksamhet används som en del i undervisningen för att exempelvis öka elevernas medie- och informationskunnighet, förstärks i och med detta.

– Diskussionen om alternativa fakta som pågår just nu borde gynna skolbiblioteken som behövs mer än någonsin. Att rusta eleverna för detta blir allt viktigare och kritiska förhållningssätt har bibliotekarierna varit experter på länge, säger Cecilia Gärdén.

Alla artiklar i temat Bibblan – en bubblare (6)

ur Lärarförbundets Magasin