Ingår i temat
Varför grammatik?
Läs senare

Språket som förenar

– Esperanto är en genväg till grammatik och språkinlärning, säger Roland Lindblom, som pratat esperanto med människor från hela världen i över 50 år.

29 Okt 2009

Esperanto är ett språk med enkla regler och utan undantag. Den grammatiska kunskapen och logiska strukturen är en enorm hjälp när jag ska lära mig ett nytt språk. Även uttalsreglerna är enkla och gör det möjligt att uttala språket perfekt efter en kvart. Detta har bevisats många gånger på esperantokongresser när inbjudna talare fått sina tal översatta och kan läsa upp dem på esperanto, be­rättar Roland Lindblom, kursledare på Esperantoförbundet.

Ordförrådet bygger till största del på de romanska språken och latin med inslag av germanska och slaviska språk. Att bilda ord är enkelt, böjningsmönstret regelbundet. Vet man till exempel att rapido betyder fart går det snabbt att räkna ut att rapida betyder snabb, rapide snabbt och rapidi att skynda, förklarar han.

– Esperanto är det språk som är lättast att lära sig själv. Varje bokstav har ett ljud. Betoningen ligger alltid på näst sista vokalen.

Roland Lindblom blev tidigt språkintresserad, läste engelska i skolan och lyssnade på utländska sändningar på kortvågsradio. En dag hörde han två grabbar som pratade ett okänt språk. I tidningen som de hade med sig fanns adresser till personer som ville brevväxla. Med tiden växte intresset och engagemanget. I två perioder har han varit ordför­ande i Svenska esperantoförbundet. Just nu arbetar han med en ordbok.

Esperantokunskaperna har lett till roliga händel­ser och vänskap med människor från hela världen.

– Min största upplevelse i esperantosammanhang var när jag på kongressbanketten i Vancouver kom att sitta bredvid en kvinna från Sydkorea. Efter ett halvår kom hon till Sverige. Efter ytterligare två månader gifte vi oss. Naturligtvis hade vi esperanto som hemspråk.

Esperanto skapades av den polsk-judiska ögonläkaren Ludvig Zamenhof i slutet av 1800-talet. I födelsestaden Białystok i Polen, på den tiden en del av det ryska kejsardömet, talades ryska, polska, tyska och jiddisch. Ludvig Zamenhof blev tidigt medveten om att grupperna hade svårt att komma överens och att det behövdes ett gemensamt, neutralt språk.

När han var 14 år flyttade familjen till Warszawa. Ludvig lärde sig – förutom ryska och jiddisch som talades i familjen – polska, latin och grekiska. När han på gymnasiet började studera engelska upptäckte han hur enkel grammatiken var och att ”de grammatiska formernas rikedom bara är en blind historisk tillfällighet, och inte någonting som är nödvändigt för språket”. Han gick igenom språket och sorterade bort alla onödiga former. ”Jag märkte att grammatiken mer och mer smalt samman i mina händer, och snart kom jag fram till en grammatik så liten, att den utan någon nackdel för språket kunde formuleras på några sidor.” Vid 19 års ålder var Ludvig Zamenhof i princip klar med grunden till esperanto.

Under medicinstudierna i Moskva låg arbetet med det nya internationella språket nere. 1886 öppnade han ögonklinik i Warszawa. Året därpå gifte han sig.

En del av hemgiften användes till att publicera Inter­nationellt språk. Företal och fullständig lärobok. Boken gavs ut under pseudonymen Doktor Esperanto, doktorn som hoppas. Efter den ryska upplagan kom snabbt en polsk, fransk, tysk och engelsk.

I Nürnberg fanns en världsspråkförening som startade tidningen La Esperantisto. Här publicerades, förutom Ludvig Zamenhofs artiklar, bland annat dikter, grammatiklektioner, brev och H.C. Andersens sagor. När esperanto började leva sitt eget liv drog sig Zamenhof tillbaka från arbetet med tidningen.

I Sverige fanns tidigt ett intresse för språket. Den första föreningen startades 1891. I början av 1900-talet växte esperantorörelsen. På den första internationella esperantokongressen 1905 fick många delegater för första gången möjlighet att prata språket med människor från andra länder. Många fick nya vänner. Diskussionen om huruvida esperanto är ett språk eller även en rörelse för fred och förståelse pågår fortfarande.

Esperantorörelsen har, liksom samhället, förändrats mycket. Unga människor är inte lika benägna att gå med i föreningar som förr. Men Roland Lindblom ser positivt på framtiden. Många har insett att språket är användbart och går fort att lära sig. De som köper startpaketet är ofta unga språkintresserade studenter som lär sig språket av nyfiken­het.

– Internet passar esperanto som hand i handske. Jag lyssnar till exempel på polska radiosändningar. Det finns mycket litteratur på esperanto, både böcker skrivna på esperanto och översatta. I esperantoförbundets bibliotek i Stockholm finns bland annat skönlitteratur, läromedel, ordböcker, faktaböcker, forskning, lyrik och reseguider. Förra året kom August Strindbergs Hemsöborna på esperanto.

– Boken är inte lätt att översätta. Den innehåller mycket dialektala uttryck och föremål från landet.

Att svara på frågan hur många som talar språket är inte helt enkelt. Det finns uppskattningar som visar att cirka 10 000 personer talar det lika bra som sitt första språk. Mellan 100 000 och två miljoner har vissa kunskaper, med varierande kunskapsnivåer, men oftast tillräckliga för läsning, brevskrivning samt vardaglig konversation, berättar han.

Roland Lindblom har kontakt med lärare i olika delar av Sverige som är intresserade av esperanto. Lerums gymnasium har haft språket som tillval. En lärare, som håller på med brevkursen, berättade att esperantokursen öppnat ögonen för svenska språket och grammatiken. Hon har fått idéer och producerat material för sina grundskoleelever i för­ståelse för grammatik.

Att kunskaper i esperanto fungerar som grund för fortsatt inlärning av främmande språk har testats i flera länder. I England finns, sedan tre år projektet Springboard to language-learning, som ger grundskolor möjlighet att använda esperanto som första främmande språk.

– Esperanto är en genväg till grammatik. Du får regelbundenhet och logik av hur du kan bygga ord. Det går att analysera ord genom att dela upp dem i morfem.

Liten ordlista:

Skola – lernejo
Lektion – lecino
Undervisningstimma – Instru-horo
Läsa – legi
Räkna – kalkuli
Skriva – skribi
Språklärare – lingvoinstruisto
Läromedel – lerniloj
Lärobok – lernolibro
Lust att lära – lernemo
Jag behöver hjälp av min rektor – Mi bezonas helpon de mia rektoro
Jag har inte gjort min läxa – Mi ne faris mian hejmtaskon

Exempel på andra konstgjorda språk
Volapük skapades av den sydtyska prästen Johann Martin Schleyer. Många volapüktalare övergick till esperanto.

Ido är en reformerad variant av esperanto. Få talar det i dag.

Interlingua är ett internationellt hjälpspråk som publicerades 1951. Ordförrådet grundar sig på engelska, franska, italienska, spanska och portugisiska.

Alla artiklar i temat Varför grammatik? (7)

ur Lärarförbundets Magasin