Ingår i temat
Språkval
Läs senare

Spansk färg på skolan

I Atheneskolan börjar eleverna med spanska på ett lekfullt sätt i förskoleklass. Det viktigaste är att väcka lust och glädje, säger Anna-Lena Johansson.

14 Apr 2010

Eleverna tumlar in efter rasten. Kinderna är röda efter lek i snödrivorna. Vintern har bjudit på en ovanligt snöig och rolig utemiljö även på Gotland.

– Vad gör vattenkannorna där? undrar en pojke som omedelbart upptäcker kannorna som står på ett lågt bord vid katedern.

Även den stora resväskan väcker nyfikenhet. Vad ska hända i dag? Det är tredje läsåret som klass 2 i Atheneskolan i Visby har spanska. Anna-Lena Johansson, som är lärare i förskoleklass och undervisar i spanska i F-3, har förberett dagens lektion och det nya området. Eleverna spanar nyfiket och pratar om vad som kan tänkas vara på gång. Men först lite repetition.

– ¡Bienvenidos! ¿Qué día es hoy? hälsar deras lärare.

Tillsammans går de igenom veckans dagar. Klassen hjälps åt att placera lapparna på vita tavlan i rätt ordning och läser upp dem tillsammans.

– ¿Cuántos dias tiene la semana? undrar Anna-Lena Johansson.

– Siete, vet Felicia.

Anna-Lena Johansson sätter på spansk gitarrmusik och vänder uppmärksamheten mot vattenkannorna. Sex kannor räknar klassen till. Felicia och Rafael får komma fram och hälla i färg som sakta sprider ut sig i vattnet. Efter lite diskussion kommer eleverna ihåg färgernas namn. Felicia häller lite rött vatten i det gula. Vad blev det nu för färg? Vad blir det om man blandar alla färger? Jonas kommer ihåg att det blir ”marrón”.
Många av eleverna är överens om att de tycker kannan med blått vatten, ”azul”, är finast, men deras egna favoritfärger varierar. Repetitionen av­slutas med sången om färgerna de lärde sig i för­skoleklass.

– Bra! Färgerna kan ni! avrundar Anna-Lena Johansson.

Äntligen dags att öppna resväskan. Anna-Lena Johansson släpar fram sin stora ”bolso” som hon packat för semesterresan till Mallorca.

– ¡Voy a Mallorca! Vart ska jag resa?

Hon lyfter upp små shorts framför sig. Barn­klä­derna väcker munterhet. Det ser roligt ut med de små kläderna till en vuxen. Plagg för plagg plockas upp. Eleverna gissar vad de heter. Någon, som kom­mit på att mycket i spanskan slutar på o, hittar på egna ord som kjollo och sciotto om kjolen och skorna. När uppmärksamheten börjar tryta packar Anna-Lena ner kläderna igen och upprepar orden. Repetition är viktigt. Ofta känner eleverna igen många ord, men har svårt att komma ihåg dem, förklarar hon.

– Glöm inte biljetten! Nu måste du skynda dig till flyget, uppmanar en pojke.

Alla får var sitt papper med kläder som ska färg-läggas. Anna-Lena Johansson säger plagget och färgen på spanska. Eleverna fyller i.

Anna-lena johansson packar ihop kannor och kläder. Det är ont om material för yngre elever, så mycket tillverkar hon själv. Det är viktigt med konkret material som är nära eleverna. Nu börjar vissa kräva lite mer självgående uppgifter. Några vill börja skriva, berättar hon.

– Det viktiga är att fånga eleverna och få dem att känna lust och glädje. De ska få förståelse för spanska som andra språk och våga prata. Kan de presentera sig och sin familj och berätta om till exempel en favoritfrukt, färg eller djur är mycket vunnet. Glosor och grammatik kommer senare.

Många reser till spansktalande länder och tycker att det är roligt att prova ord och ber om att få ord med sig. Ofta kommer de tillbaka med några nya. Det är spännande att möta ett annat språk och kultur.

– Vi har tvåspråkiga elever som blir bekräftade i sin tvåspråkighet. De tycker att det är roligt att lära mig saker som jag inte kan. Det skapar respekt i gruppen.

Atheneskolan, som är en F-9-skola, har konst­arterna och eget skapande som grund. Alla elever har dans, fäktning och spanska på schemat. Engelska börjar de med i årskurs 3.

– Skolans grundare ser spanska som ett världsspråk. Dessutom är det ett vanligt invandrarspråk. Genom att starta tidigt på ett lekfullt sätt läggs grunden för fortsatt språkutveckling, säger Anna-Lena Johansson.
Till skillnad från engelska måste lärarna arbeta mer med att få in spanskan i olika sammanhang, påpekar hon.

– Engelska finns naturligt runt barnen. Många barn i förskoleklassen kan massor av engelska och vi leker med det språket också. När eleverna fyller år får de till exempel välja på att sjunga Ja må han leva på spanska, engelska eller svenska. Det tycker de är jättekul.

– Fördelen med att börja tidigt är att språken blir naturliga och eleverna känner att de kan både engelska och lite spanska. Övergången till högstadiet blir mindre dramatisk, säger Paulo Celis, som är fritidspedagog och lärare i spanska.

Tanken är att spanskan på olika sätt ska integre­ras i teman och ämnen. Ett exempel är när hela skolan hade spansk vecka och arbetade över klass­gränser med att forska om olika länder. Veckan efter sportlovet var det spanskt tema i matsalen med spansk mat, flaggor och musik.

– Många föräldrar frågar efter en spanskkurs. Det är en vision att kunna ha det i framtiden. Föräldrar som har yngre barn efterlyser ett kompendium så att de kan få grepp om vad barnen pratar om. Det skulle vara bra och göra språket mer levande i hemmet, säger Anna-Lena Johansson.

Skolans internationella arbete är viktigt och levande, berättar Paulo Celis, samordnare för de spansktalande vänskolorna i Spanien, Chile och Sverige. I höst är det sjunde året klass 9 åker till Mallorca. Kontakten har utvecklats genom åren. I början bodde eleverna på hotell, numera bor de i familjer. Samma sak när vänskolan kommer till Gotland. Arbetet med resan börjar tidigt. Eleverna brevväxlar och samlar pengar.

– Vänskapen bygger på att vi är två öar. Det finns flera intressanta likheter, säger Paulo Celis. Målet är att eleverna ska få testa sina kunskaper. Resan betyder mycket, har gett bra resultat och gör språkkunskaperna levande. Skolan har ansökt om stipendium för att kunna fortsätta med resorna.

För att ge lärare, elever och föräldrar en bredare bild av spanska språket tog Atheneskolan 2006 kontakt med en skola i norra Chile. Redan året därpå åkte cirka 20 lärare till den nya vänskolan.

Atheneskolan har satsat mycket på vidareut­bildning. Resorna är viktig kompetensutveckling. Utbytet är givande på många sätt, anser Anna-Lena Johansson.

– Vi fick lära känna en annan spansk kultur, ett land som många i Sverige kommer ifrån. Vi brevväxlar och har videokonferenser. När vi till exempel arbetar med konst kan vi ha utbyte av konst med Chile och Mallorca.
Ett år senare kom två lärare från Colegio Japón till Visby. Under en månad deltog lärarna i klasserna och levandegjorde spanskan. Året därpå kom ytter­ligare två lärare och en skolchef.

– I Chile är kunskaperna i engelska små. Här såg de behovet av engelska.

Alla artiklar i temat Språkval (8)

ur Lärarförbundets Magasin