Läs senare

SO på tyska gör under för språket

Högstadieelever med tyska som främmande språk blir bättre på att uttrycka sig muntligt om de även undervisas på tyska i SO-ämnena. Det visar Karmen Terlevic Johanssons avhandling från Göteborgs universitet.
– De fick bättre ordförråd och framför allt en högre kommunikativ kompetens, säger hon.

13 Dec 2011

Illustration: Erica JacobsonEn generell uppfattning bland forskare är att ett autentiskt innehåll på lektionerna ökar motivationen bland eleverna. Det är som att åka utomlands för att lära sig ett nytt språk. Vardagliga situationer måste lösas och finns motivationen så brukar det gå att göra sig förstådd.Karmen Terlevic Johanssons forskning bygger på samma princip. Hon har följt en högstadieklass som förutom traditionell tyskundervisning även hade lektioner på tyska i 80 procent av SO-ämnena, det vill säga religion, samhällskunskap, geografi och historia. De mest komplicerade delarna av SO-ämnena hölls på svenska.

Vid två tillfällen, en gång på vårterminen i årskurs 8 och en gång på vårterminen i årskurs 9, lät hon eleverna i gruppen berätta historier utifrån en bilderbok för att undersöka utvecklingen av deras muntliga färdigheter. Resultatet jämfördes med två kontrollgrupper där sammanlagt 16 elever ingick som hade vanlig traditionell tyska och SO-undervisning. Dels studerade hon elevernas vokabulär, dels deras kommunikationsstrategier, det vill säga hur eleverna beter sig när språkliga luckor uppstår och de till exempel inte hittar ord. I båda fallen märkte hon en stor förbättring bland eleverna i pilotgruppen.

– De visade sig ha fått ett mer omfångsrikt och varierat ordförråd. Det märktes till exempel i användandet av kärnverb som funkar i många sammanhang, men inte i alla. Som gå, till exempel. Man kan säga att en person går upp i ett träd, mer korrekt är ju att personen klättrar. Just detta blev eleverna i pilotgruppen bättre på, berättar Karmen Terlevic Johansson.

När det gällde kommunikationsstrategier var skillnaden ännu större. Eleverna i pilotgruppen använde sig i betydligt större utsträckning av strategier som grundade sig på deras kunskaper i tyska. När de inte kom på ett ord så försökte de i stället förklara runt ordet på tyska. Eleverna i kontrollgruppen stoppade hellre in ett svenskt ord eller valde att fråga forskaren.

– Jag hade inte förväntat mig att skillnaden var så här stor. Med de mått jag använde i min avhandling så var eleverna i pilotstudien dubbelt så bra på att använda olika kommunikationsstrategier.

Karmen terlevic Johanssons avhandling är en del i ett större 3-årigt projekt om Sprint, språk- och innehållsintegrerad undervisning. Hon arbetar sedan många år tillbaka som gymnasielärare i tyska och engelska i Vårgårda kommun.

Hennes avhandling visar att även elevernas förmåga att uttrycka sig muntligt på engelska förbättrades. Undervisning i ett språk ger positiva avtryck även i andra.

En viktig del i Sprint är användandet av språket som verktyg. Huvudsaken är inte att grammatiken stämmer till hundra procent, utan att eleverna motiveras och vågar förklara något som rör till exempel religions- och historieundervisningen.

– Eleverna blir inte rättade på samma sätt och då får de självförtroende och vågar prova olika sätt att föra fram sin information. Allt blir mer på riktigt. Sen krävs det att läraren som har dessa lektioner är väldigt duktig i det aktuella språket, säger hon.

Resultatet av hennes forskning visar också att spridningen i pilotgruppen inte är så stor utan mer homogen än i kontrollgrupperna, något som tyder på att integrerad språkundervisning även gynnar svagare elever.

Det kan tyckas självklart att eleverna blir bättre på tyska efter att ha haft fler lektioner på tyska, medger Karmen Terlevic Johansson. Men vinsterna är mycket stora i förhållande till antalet timmar där språket är integrerat i SO-ämnena.

– Faktum är att färre elever läser språk i dag på gymnasiet än för 20 år sedan. Det behöver göras mer för att locka elever att läsa detta ämne som ju är tufft och tidskrävande. Och detta är ett alternativ som inte kräver någon förändring av den ordinarie timplanen.

Enligt Karmen Terlevic Johansson var det inget som tydde på att elevernas kunskaper i SO-ämnena blev lidande. Med tanke på forskningsresultatet, och på både skolans och samhällets högre krav på kommunikativ kompetens i främmande språk utöver engelska, så tycker hon att språklärare bör arbeta mer intensivt med ordinlärning ur olika perspektiv. Men också på de kommunikativa strategierna – som även den senaste läroplanen belyser – och att använda sig av mer autentiskt material.

– Jag tror också att man måste göra eleverna medvetna om hur viktigt det är att utrycka sig på målspråket. Resor, samarbeten med klasser i andra länder och att använda mer autentiskt material vet vi ökar elevernas motivation.

Karmen Terlevic Johansson tipsar om att man till exempel kan lyssna på Utbildningsradions nyheter på tyska eller använda E-twinning, en internationell läroplattform. Det finns även möjlighet att genom Internationella programkontoret anlita en språkassistent från ett annat land, utan någon större kostnad.

Avhandlingen är skriven på tyska, men några planer för en svensk eller engelsk version finns inte för tillfället.

– Det skulle ju bli bättre spridningseffekt, men det är en tids- och kostnadsfråga. 

Karmen Terlevic Johanssons avhandling har titeln: Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualem Profil. Avhandlingen är gjord inom ramen för ett större Sprint-projekt, det så kallade Nödingeprojektet.

Jobbar din klass med Sprint-metoden eller med främmande språk i SO- eller NO-ämnen? Hör av dig till oss! alfa@lararforbundet.se

ur Lärarförbundets Magasin