Ingår i temat
Sex och samhälle
Läs senare

Snacka om sex – hur svårt kan det vara?

Pinsamt. Eftersatt. Ojämnt. Bara graviditeter och könssjukdomar. Ingen kvalitetssäkring. Så låter det när deltagarna på en RFSU-kurs associerar kring orden sex- och samlevnadsundervisning.

04 Jun 2010
Snacka om sex – hur svårt kan det vara?
Foto: Adam Haglund

Jonas Lemon och Lisa Larsson håller kurs om att prata sex och hiv i skolan på RFSU Stockholm. Bland deltagarna finns skolsköterskor, kuratorer, ungdomskonsulenter och lärare från olika delar av landet.

Jonas Lemon skriver upp associationerna på stora tavlan. Fram träder en bild av ett skolämne som aldrig riktigt har fått komma till sin rätt.

Två saker tycks alla vara överens om: Eleverna älskar det. Och ämnet är viktigt.

Men hur ska undervisningen gå till? Vilket ämne hör den hemma i? Vem ska se till att det blir av?
– Det är svårt att få till en struktur som inte är beroende av eldsjälar, säger Tommy Eriksson, lärare i svenska och psykologi på Farsta gymnasium i Stockholm.

Bild: Kenneth AnderssonFarsta gymnasium har fått anslag från Skolverk­et för att utveckla sin undervisning i sex och samlevnad. Alla lärare ska få utbildning i normkritik och hedersproblematik och ämnet ska integreras i befintliga ämnen. Just nu jobbar lärarna på skolan med att göra en plan för varje arbetslag.

– Det är inte helt självklart vilket ämne ett visst avsnitt ska hamna under, vem som är lämpad att ta det. Ska vi till exempel bestämma att historielärarna ska titta på genusperspektiv? Vissa lärare tycker att det är svårare och behöver mer stöd. Nyckeln är kompetensutveckling, säger Tommy Eriksson.

När Skolverket gjorde sin kvalitetsgranskning 1999 fann inspektörerna att undervisningen i sex och samlevnad varierade stort – både mellan olika skolor och inom samma skola. Eleverna i klass 7a kunde få en fantastisk och varierad undervisning medan eleverna i parallellklassen fick en riktigt dålig. Få av de granskade skolorna hade några ned­skrivna mål för undervisningen och rektorerna styrde inte i någon större utsträckning.

Enligt läroplanen är sex och samlevnad ett ämnesövergripande kunskapsområde som rektor ansvarar för. Ämnet finns med i grundskolans kursplan för biologi och nämns kort i samhällsövergripande ämnen och religionskunskap. På gymnasiet finns sex och samlevnad med bara i kursen Hälsopedagogik.

– Styrdokumenten behöver tydliggöras, säger Tommy Eriksson på Farsta gymnasium. Dessutom krävs att skolledningen prioriterar ämnet och att lärarna får bättre utbildning – själv fick jag inte en sekunds undervisning i ämnet på lärarhögskolan.

En granskning från RFSU 2004 visade att bara sex procent av lärarstudenterna får utbildning i sex och samlevnad. Ett forskningsprojekt vid Göte­borgs universitet visar på samma dystra bild. Vid bara tre av 27 undersökta lärosäten ingår sex och sam­levnad som en del av den obligatoriska utbildningen.

Foto: Julia WagnerMadelene Skillström Bygg är lärare i engelska och media på Karlstad Hammarö Gymnasieskola. Tillsammans med kollegan Pasi Pasanen, lärare i este­tiska ämnen, leder hon ett sex- och samlevnads-projekt på skolans handelsprogram.

– Tidigare var det som på alla skolor – sex och samlevnad var inte ett särskilt prioriterat ämne hos oss, säger Madelene Skillström Bygg.

Nu har de fått pengar från Skolverket och samarbetar med en ungdomsmottagning i Karlstad för att utveckla undervisningen. Ett viktigt steg är fortbildning för lärarna.

– Om man får verktyg känns det lättare att jobba med ämnet, säger Madelene Skillström Bygg.

– Sedan kan det finnas ett personligt motstånd hos enstaka lärare. Men förhoppningsvis kan det här göra att vi får en samlad kompetens på skolan, att man pratar om sådana här saker, säger Pasi Pasanen.

På RFSU-kursen är det dags för heta stolen – en värderingsövning som ofta används i skolundervisningen. Kursledarna säger ett påstående och de som instämmer byter stol. Genom att sitta kvar markerar man att man inte håller med.

”Porr kan vara bra”.
Alla utom två byter stol.

”Porr kan vara dåligt”.
Alla byter stol.

– Så här brukar det se ut när vi gör det här i skolorna också, att i princip alla byter plats båda gångerna, säger Jonas Lemon.

Pornografi är ett ämne som många lärare kan tycka känns svårt att prata om. Man kanske själv tycker väldigt illa om det eller är rädd för att diskussionen ska spåra ur.

– Inga vuxna pratar med eleverna om porr trots att vi vet att alla som gått ut högstadiet har fått kontakt med porr på något sätt, oavsett om man har googlat upp det på internet eller råkat gå till fel hylla i videobutiken, säger Jonas Lemon.

I klassrummen brukar de låta elever sätta upp plus och minus med porr. En del killar sätter upp virus på datorn på minuslistan.

– Att säga att all porr är dålig är som att säga att all litteratur är dålig. Den kan se ut på så många olika sätt, säger Lisa Larsson.

– Vi brukar bekräfta att man kan känna dubbla känslor. Man kan vara schyst och ändå tända på den där skiten. Man kan tycka att det är vidrigt men ändå bli kåt, säger Jonas Lemon.

RFSU Stockholms skolinformatörer träffar ungefär 7 000 elever varje år. Lektionerna hålls i små grupper, oftast tjejer och killar för sig.

– Vi pratar mycket om ömsesidighet och sexuellt handlingsutrymme, om att göra sina egna val, det som känns bäst för en själv. Det ser ofta olika ut om man är tjej eller kille, säger Lisa Larsson.

Informatörerna har en checklista med ämnen och aspekter som alltid ska finnas med. Det är både faktaförmedling, i form av till exempel kukkunskap och fittfakta, och värderingsövningar. Poängen är att få till en dialog med eleverna.

Oftast är det en man som leder killgruppen och en kvinna som träffar tjejerna i klassen.

– Häromdagen var jag ute i en grupp där killarna sa att de hade hoppats att det skulle komma en blond tjej med stora bröst och glasskulsformade skinkhalvor, säger Jonas Lemon.

RFSU Stockholms förhållningssätt i klassrummen är att ha ett lustfyllt och bejakande perspektiv, att utgå från elevernas verklighet, betona sexualiteternas lika värde, ha fokus på ömsesidighet och samtycke. Och att vara personliga – men aldrig privata.

Jonas Lemon berättar om en skola där alla elever i åttan fick höra sin biologilärare berätta att det bästa när han hade sex med sin fru var att lägga en kudde under rumpan på henne. Det blir mycket fniss i rummet och alla är överens om att det är helt galet att prata så. Men egentligen är det kanske inte så konstigt. Har man inte fått någon utbild­ning är det lätt att ta till de kunskaper man har – de privata.

– Om man inte vet så mycket pratar man lätt om sig själv. Men ingen historielärare skulle komma på tanken att börja sin lektion med att säga ”Det började 1963 på Allmänna BB”, säger Jonas Lemon.

– Om lärarna fick mer utbildning skulle det bli lättare att hålla undervisningen på en generell nivå, säger Lisa Larsson.

Efter prat om horrykten, playersystem, homofoba kommentarer och ställa upp-sex är det dags att avsluta. Jonas Lemon och Lisa Larsson pustar ut och konstaterar att tiden gick för snabbt. Och att det som vanligt fanns hur mycket som helst att diskutera – precis som ute i klassrummen.

Hur fungerar sex- och samlevnadsundervisningen hos er? Mejla och berätta på alfa@lararforbundet.se.

Tydligare i nya kursplaner

I Skolverkets förslag till nya kursplaner för grund-skolan finns sex och samlevnad med under ämnena historia, biologi, religionskunskap och samhällskunskap. Tanken är att få till ett tydligare ämnesövergripande perspektiv och att få in fler aspekter.

– När man pratar om sex och samlevnad blir det ofta ett stort fokus på sexualitet, beteenden och vanor, säger Niclas Westin, projektledare för de nya kursplanerna på Skolverket.

– Vi har månat om att öppna och bredda perspektivet och att få med elevernas livsfrågor och människors identitet och levnadsvillkor både nu och tidigare, till exempel hur det är att leva med en annan könsidentitet.

I kommentarerna till kursplanerna kommer Skolverket att poängtera det ämnesövergripande perspektivet och peka på den röda tråden som löper genom flera ämnen.

– Om undervisningen följer de här kursplanerna garanteras eleverna att få möta mer av de här frågorna – inte bara ur ett snävt perspektiv som handlar om könssjukdomar och graviditet, säger Niclas Westin.

De nya kursplanerna planeras att träda i kraft läsåret 2011/2012.
 

Snart kan alla lära sig om samlevnad

Sedan 1930-talet har RFSU krävt att sex- och samlevnadsundervisning ska bli obligatoriskt på lärarutbildningarna. Snart kan det bli verklighet. I regeringens proposition till ny lärar­utbildning står nämligen att sex och samlevnad ”bör kunna rymmas inom den utbildningsvetenskapliga kärnan”, alltså den del av utbildningen som alla studenter läser.

Förslaget till ny lärarutbildning lämnades till riksdagen i början av februari i år. Den nya utbildningen ska starta höstterminen 2011.
 

Alla artiklar i temat Sex och samhälle (6)

ur Lärarförbundets Magasin