Ingår i temat
Moderna språk
Läs senare

Smaka på språken

Nästan av en slump började de samplanera, lärarna i moderna språk på Fridaskolan i Uddevalla. Och de har fortsatt eftersom de har upptäckt hur roligt och motiverande det är, för både elever och lärare.

17 Okt 2016

Foto: Nicke Johansson

Lärarna Jenny Fredman och Maria Linsten kavlar upp ärmarna och knyter på sig förkläden med texten ”En skola för tågluffare”. Det är Fridaskolans motto och metaforen står för målet att utbilda elever som är beredda på utmaningar och oförutsedda händelser.

Det gäller även för lärarna. Dagens självpåtagna utmaning för Jenny Fredman, som undervisar i tyska, och Maria Linsten, lärare i spanska, är att genomföra ett språkkafé, som ska bli finalen på tre veckors projektarbete i årskurs sju.

I respektive språk – tyska, spanska och franska –har eleverna fått lära sig ord och uttryck för att klara ett restaurang- eller kafébesök. Nu är det upp till bevis att kunskaperna sitter, då lärarna i sina förkläden ska agera kypare och ta upp elevernas beställningar.

– Vi har bara sagt till eleverna att de – kanske – får ett glas vatten när de beställer, säger Jenny Fredman.

I hemlighet har lärarna bunkrat upp med äkta vara: kaffe, juice, kladdkaka, bullar och fruktsallad. Samt givetvis skrivit ut menyer på de tre språken.

Men till dagens oförutsedda händelser hör att läraren i franska har blivit sjuk och att regnet denna eftermiddag vräker ned över västra Götaland. Plan A, att sitta ute på en solig gård, har fått ersättas med B, att rigga kafé i skolans sprillans nya bibliotek eller ”kulturtorg”, nere i källaren. Ett par niondeklassare har hastigt fått kallas in för att servera och för att ta upp beställningar på franska.

Foto: Nicke JohanssonJenny Fredman och Maria Linsten ställer ut nyuppackade kafémöbler i orange och svart på den illusoriskt gatstensmönstrade heltäckningsmattan, som bidrar till känslan av ett torg. Men stolarna kommer inte att räcka till utan lärarna breder också ut picknickfiltar, ända ut i den angränsande musiksalen.

Eleverna strömmar in, några killar i spetsen babblar med varandra på flytande hittepå-franska. Det är ju första året sjundeklassarna läser moderna språk. De sätter sig i språkblandade grupper, för att kunna ta del av varandras språk.

”Kyparna” börjar ta upp beställningar. Victor Karlsson väljer Schokoladenkuchen och Zacarias Mitle une salade de fruits och un café.

– För att det var enklast att säga, medger han.

Det går ett förtjust sus av överraskning genom kaféet när de första beställningarna kommer in – och det är riktiga grejer, som chokladkaka med vispgrädde! Men Zacarias Mitle ställer med besk min ifrån sig kaffet. Det hade han inte förväntat sig.

Idén med kaféet har uppkommit just genom språklärarnas samplanering.

– Det går lättare att motivera eleverna om det är autentiska situationer, som ett kafé. Då kan de verkligen se att språk är något de kan använda på riktigt, säger Maria Linsten, medan hon röjer borden efter lektionen.

Samplanering i språk uppstod som något av en slump under förra läsåret, då skolan hade två lärare i spanska. De började planera tillsammans och lärarna i de andra språken hakade på. Det blev ”språkplaneringstimmen”, något som alla lärarna värdesatte.

Efter att ha provat att samköra ett kortare områdei årskurs 8 och sett vinsterna med det, bestämde sig lärarna för att samplanera all undervisning i årskurs 7. Första gången var inför de prova på-veckor skolan har varje år inför språkvalen. Eleverna får då en ”språkdusch”, som lärarna denna gång hade lagt upp på samma sätt i alla tre språken. Och på den vägen är det.

– Det är en enorm motivation för eleverna att de gör samma saker i alla tre språken, säger Jenny Fredman.

Eleverna kollar och jämför mycket med varandra. Om något skulle skilja sig åt mellan grupperna, som att några får lära sig mer eller göra roligare saker, frågar de ”varför har vi inte läst om detta?”

Foto: Nicke JohanssonÄven om eleverna läser olika språk så arbetar de med samma vokabulär och område, vilket gör att de motiverar och hjälper varandra. Det medför också att ingen grupp känner att den ligger efter eller före någon annan. Eleverna blir trygga med att de lär sig samma saker och kan fråga vilken språklärare som helst om läxor eller uppgifter.

Språken berikar varandra, menar Maria Linsten och Jenny Fredman. Genom att lärarna arbetar parallellt kan de på ett tydligare sätt visa eleverna hur man använder språkliga strategier och drar nytta av varandras språk. Det kan till exempel handla om att läsa ett brev på olika språk, jämföra klockan eller bilder.

– Även vi lärare kan upptäcka språkliga likheter när vi samplanerar, som gör att vi kanske lättare kan förklara samband för eleverna, berättar Jenny Fredman.

I praktiken sker samplaneringen under en gemensam planeringstimme per vecka, som lärarna själva har schemalagt. Då pratar de om teman utifrån de centrala innehållen och om kunskapskrav, bollar idéer och utvärderar vad de har gjort. De gör även de pedagogiska planeringarna i ett delat, gemensamt dokument.

– Ska vi till exempel ge eleverna en text, som då de skulle svara på ett brev, skriver vi det först gemensamt på svenska och översätter det sedan var och en för sig. Då säkerställer vi att eleverna får med sig samma vokabulär.

Till vinsterna med samplanering hör att man inte behöver känna sig ensam som språklärare. På Fridaskolan i Uddevalla har man beslutat att sträva efter så jämnstora språkgrupper som möjligt. Antalet platser i varje språk är lika många och dessa lottas ut, om ”för många” elever har sökt ett visst språk. Alla elever är alltså inte garanterade att få sitt förstahandsval. Det medför också att det blir en enda lärare i respektive språk, vilket gör det ännu viktigare att planera och diskutera undervisningen tillsammans.

Andra fördelar med gemensam planering är att det sparar mycket tid och kraft och att det lyfter fram språkens position på skolan, menar lärarna.

– Men framför allt är det mycket roligare att tänka och bolla idéer tillsammans! Vi har olika styrkor och kan komplettera varandra, menar både Maria Linsten och Jenny Fredman.

I dag var det första gången som de prövade idén med språkkaféet. De kommer absolut att göra om det, men kommer då att behöva låna in fler elever från årskurs 8 och 9 för att det ska flyta på.

– Det skulle också vara intressant att utveckla det lite mer, så att eleverna kan träna på att småprata på målspråket, medan de väntar på beställningen.

Fridaskolan
Fridaskolan är en del av Frida Utbildning AB, en personalägd verksamhet som startades i Vänersborg 1993. Verksamheten driver förskolor, skolor och ett gymnasium och finns numera i ytterligare fyra städer i västra Götaland: Trollhättan, Uddevalla, Mölnlycke och Göteborg.

ur Lärarförbundets Magasin