Ingår i temat
Nå högre i engelska
Läs senare

Skönlitteraturen skärper engelskan

Att läsa och diskutera texter på djupet är ett effektivt sätt att vidga den språkliga förståelsen. Det visar Eva Fjällströms forskning.

När Eva Fjällström var lärare saknade hon material om hur man kan jobba med skönlitteratur i engelska. Det fanns ingen specificerad metod i kursplanen eller forskning som kunde kopplas till svensk skola. Hon är gymnasielärare i engelska och italienska, men numera doktorand vid Luleå tekniska universitet och undervisar i engelska på ämneslärarprogrammet.

I sin forskning har hon fördjupat sig i vad som fungerar och vad som kan bli problematiskt när eleverna läser engelsk skönlitteratur i skolan. Hon ger också exempel på hur eleverna kan utmanas − både elever som har svårt för engelska och de som kan mer. Det visade sig att det lönar sig att arbeta mer med skönlitteraturen. Om eleverna bara läser en bok och sedan enskilt skriver en recension om den så missar de väldigt mycket, påpekar hon.

− Genom att gå på djupet med skönlitterära texter lär sig eleverna bland annat läsförståelse, att använda ord i sitt rätta sammanhang och att bli medvetna om olika kulturella perspektiv.

Studien är gjord i samarbete med lärare och elever i sex gymnasieklasser under kursen Engelska 5. Eleverna fick läsa noveller från sex olika engelskspråkiga länder, medan Eva Fjällström turades om med lärarna att undervisa och göra observationer. Hon har också intervjuat elever. En framgångsfaktor är att eleverna får arbeta i grupp.

− Gruppens dynamik, när lärare och elever delar med sig av kunskaper och olika perspektiv, har visat sig ha väldigt stor betydelse för hur mycket eleverna lär sig och vidgar sin förståelse kring texter. Som lärare är det viktigt att ställa frågor och skapa ett tillåtande klimat för att få i gång detta utbyte.

Men hur kan läraren göra när elevernas engelskkunskaper inom klassen varierar? För Eva Fjällström handlar det om att både låta eleverna diskutera med varandra och ge var och en möjlighet att fördjupa sig i frågor med olika svårighetsgrad. De elever som har lättast för engelska kommer då antagligen att välja frågeställningar som är mer krävande, till exempel att jämföra texten med andra texter eller att göra kopplingar till samhällsfrågor.

– Elever som har svårare för engelska kanske nöjer sig med att beskriva en händelse eller karaktär i boken och dra kopplingar till egna erfarenheter.

DOKTORAND.
Eva Fjällström är
doktorand i engelska
med didaktisk inriktning
vid Luleå tekniska
universitet. I grunden
är hon gymnasielärare
i engelska
och italienska.

Hennes råd till lärare är att börja med att låta eleverna välja kortare texter, till exempel noveller, och ge förslag på texter med olika svårighetsgrad och inom olika genrer. Detta för att locka så många elever som möjligt till läsning.

− Elever som behöver större utmaningar behöver inte nödvändigtvis läsa långa böcker med svåra ord. De behöver snarare texter med ”luckor” i innehållet som gör att de exempelvis kan reflektera kring vad som menas, hitta referenser till annan litteratur eller förstå ironi i texten.

I studien framkom det att de flesta eleverna hade svårt för att uppfatta ironi och att läsa mellan raderna. Många elever hade också problem med att uppfatta olika kulturella aspekter i texterna, till exempel att förstå engelska dialektala inslag eller specifika ord för kulturella företeelser.

− Ett ord som betyder något för oss kan ha en annan betydelse i en annan kultur. Eleverna läste en bok om en kvinna i Pakistan som skulle ingå ett arrangerat äktenskap. För våra elever innefattade ordet äktenskap att man var kär i sin kille, men i novellen handlade äktenskapet om något helt annat.

Eva Fjällström påpekar att lärare kan öka elevernas kulturella medvetenhet genom att lyfta in annat material som belyser ämnet, eller ge uppgifter som ifrågasätter elevernas egna kulturella referenser. En övning kan vara att låta eleverna skriva ett eget slut på en berättelse innan de har läst det riktiga slutet. Sedan får de jämföra de båda texterna, för att synliggöra förutfattade meningar.

Även yngre elever kan ha nytta av att läsa och prata om skönlitteratur i engelska, menar hon. Läraren kan också läsa texten högt för klassen. Genom skönlitteraturen får eleverna orden i sitt rätta sammanhang och kan ta till sig grammatik och fraser.

– Det ger mycket mer än att lägga tid på att traggla enskilda glosor.

ur Lärarförbundets Magasin