Läs senare

Skolans digitala nav finns i biblioteket

Som expert på databaser och källkritik kan bibliotekarien ha en nyckelroll i skolans digitalisering. Men det kräver mer samarbete över yrkesgränserna och att bibliotekarien får ta plats i lärarnas arbetslag.

av Ingvar Lagerlöf
31 Maj 2017
31 Maj 2017

Utanför hissen på plan 4 i C-Huset på Högskolan i Borås går två likadana korridorer i varsin riktning. Den ena bär till lärarutbildningen och den andra till Bibliotekshögskolan. Närheten är inte bara symbolisk eftersom de två enheterna nyligen har knutits närmare varandra i högskolans organisation.

Inne i Bibliotekshögskolans korridor visar Monika Johansson vägen tillsammans med kollegan Maria Ringbo. De undervisar blivande och verksamma bibliotekarier om bibliotekens roll i lärande och utbildning. Monika Johansson inleder med att slå ett slag för en kurs i medie- och informationskunnighet (MIK) i skolan. Den vänder sig både till yrkesverksamma bibliotekarier och till lärare.

– Helst vill vi att det kommer en bibliotekarie och en lärare från samma skola. Då kan de göra ett utvecklingsprojekt tillsammans på den egna skolan och på det sättet flytta fram positionen för biblioteket där, säger Monika Johansson.

Ännu så länge har det inte varit så många sådana par av bibliotekarier och lärare som har gått kursen. Intresset har varit störst bland bibliotekarier, men Monika Johansson hoppas på att nå fler lärare. Till hösten startar också en helt ny kurs om informationssökning och kritisk granskning.

– En viktig poäng med kurserna är att öka förståelsen över yrkesgränserna. Det är slående hur lite lärare och bibliotekarier känner till om varandras kompetenser, säger Monika Johansson.

En stor skillnad som Monika Johansson och Maria Ringbo framhåller är att bibliotekarien genom sin utbildning och yrkeserfarenhet i regel har en gedigen digital kompetens – eller medie- och informationskunnighet som numera är det vanligaste begreppet i sammanhanget. Bibliotekarien har ofta betydligt mer kunskap inom detta område än den genomsnittliga läraren.

– Ett grundproblem är att skolan inte har förstått hur långt biblioteken har kommit i den digitala utvecklingen. Databaser har varit med länge i vår värld, när jag utbildade mig på 90-talet ingick det som en betydande del av utbildningen, säger Maria Ringbo.

Monika Johansson och Maria Ringbo beskriver bibliotekarien som en expert på informationssökning och på hur man granskar och bedömer relevansen av olika källor. Detta borde vara efterfrågad kompetens på skolorna, inte minst med tanke på den pågående debatten om påhittade nyheter och källkritik.

Frågan är om den kompetensen utnyttjas fullt ut i dag. Båda skakar på huvudet.

– Det sker på vissa skolor, men det skiljer sig otroligt mycket åt. Det i sig är ett problem om man vill uppnå en likvärdig skola, säger Monika Johansson.

Många skolor saknar helt bibliotek, och finns det ett är det inte säkert att det är bemannat med en bibliotekarie. Och även när det finns en bibliotekarie är det inte säkert att den får vara den resurs den kan vara.

– Vi vill att man inte bara ska se biblioteket som en utlåningsstation för olika medier utan också se bibliotekariens roll för elevens lärande, säger Maria Ringbo.

För att det ska bli verklighet behöver bibliotekarien finnas med redan i planeringen av terminen. I dag räknas bibliotekarien ofta in i kategorin ”övrig personal” på skolan, men Monika Johansson och Maria Ringbo anser att det naturliga är att bibliotekarien tillhör den pedagogiska personalen och är en aktiv del av lärarlagens arbete.

Bibliotekarien kan vara en stor tillgång i planeringen av exempelvis undersökande temaarbeten. Det ger också större möjligheter för bibliotekarien att vara ett stöd för eleverna när de söker information.

– Det blir ofta bättre med en samsyn kring planeringen. Det minskar också risken för missförstånd och fel när eleven kommer till biblioteket och ber om hjälp med en uppgift, säger Monika Johansson.

Informationsexperter. Monika Johansson och Maria Ringbo vid Bibliotekshögskolan i Borås.

Regeringen har nyligen beslutat om ändringar i läroplanerna och gett rektorn ett tydligare ansvar för skolbibliotekets roll i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens.

– Rektorn bör se till att bibliotekarien är en del av det pedagogiska sammanhanget och får vara med på fortbildningar och arbetslagsträffar. Bibliotekarien kan förstås inte vara med överallt, och den prioriteringen måste rektorn hjälpa till med, säger Monika Johansson.

I takt med att nätmobbning blir alltmer utbrett kan bibliotekarien också spela en viktig roll i skolans elevhälsoteam.

– Med vår kompetens kan vi jobba tillsammans med skolsköterska och kurator om etiska frågor i sociala medier. Många bibliotekarier har ett stort intresse för ny teknik och känner till de appar där ungdomarna vistas, säger Maria Ringbo.

Ett bibliotek har under alla tider varit förknippat med ett fysiskt rum innehållande en samling böcker. I Lgr 69 användes termen ”bokrum” i stället för bibliotek, men redan i Lgr 80 var skolbiblioteket tillbaka. Nu är frågan snarare om det fysiska biblioteket kan ersättas av en samling databaser.

Det kan det knappast, anser Monika Johansson och Maria Ringbo. I uppdraget ingår inte bara att bidra till elevens lärande utifrån kunskapsmålen. Bibliotekarien har kvar sin traditionella roll som litteraturförmedlare. En aktiv bibliotekarie kan locka fram elevens läslust och vilja att utveckla sitt läsande.

– Många elever har svårt att komma vidare efter att ha läst ut en bok. Då kan det vara bra att hitta något oväntat att rekommendera för eleven, säger Maria Ringbo.

Bibliotekariens kompetens spelar också en viktig roll för elever med dyslexi eller inlärningssvårigheter och för elever med annat modersmål än svenska. Läromedel och annan litteratur finns inlästa och tillgängliga i olika appar.

– Elever vill gärna hitta svar på det de söker så snabbt som möjligt. Bibliotekarien kan visa hur man kan söka djupare i data-baser eller i tryckta böcker. I vissa sammanhang kan en blogg vara outstanding men i andra sammanhang kan det vara en atlas, säger Monika Johansson.

Finns det någon motsättning i att vara en bevarare och förmedlare av litteratur och samtidigt vara en digital spjutspets?

– Nej, det behöver inte bara vara det ena eller bara det andra. Jag tycker att den mångfalden är det spännande med det här yrket, säger Maria Ringbo.

Alla artiklar i temat Bibblan – en bubblare (6)

ur Lärarförbundets Magasin