Läs senare

Se samband mellan språk och makt!

15 Dec 2017

Det här var väl en rolig lektion?” frågade den nyutexaminerade svenskläraren de två flickorna som dröjt sig kvar efter det att hon avslutat lektionen om Fröding. ”Ja, för dig ja.”

Att läraren i dag minns det här korta och kärnfulla svaret, är för att det är en av de bästa utvärderingar hon fått under sitt mer än femtioåriga yrkesliv. Elevsvaret blir också inledningen på en didaktisk resa. En resa bort från lektioner som kretsar kring lärarens förtjusning i författarna och författarnas texter, till en undervisning där fokus i stället ligger på eleverna och det tänkande som de ska utveckla.

Svenskämnets roll: om didaktik, demokrati och critical literacy

Gunilla Molloy
Studentlitteratur

Är du svensklärare har du säkert redan förstått att läraren i berättelsen är legendaren, Gunilla Molloy. Hon som, utöver sin mångåriga erfarenhet av undervisning på högstadiet och i lärarutbildningen, också har forskat och skrivit ett flertal artiklar och böcker om svenskundervisning, litteraturläsning och elevers textarbete. Hennes senaste bok, Svenskämnets roll – om didaktik, demokrati och critical literacy är en, på dryga hundra sidor, koncentrerad och välskriven brandskrift för demokratiuppdraget, normkritik och kritiskt textarbete.

Nestorn visar i boken på den roll som hon menar att svenskämnet bör ha i skolan i dag. Elevernas läs- och skrivfärdigheter ska utvecklas genom att demokratiuppdraget integreras i undervisningen.

Dessa tongångar känner jag väl igen från hennes tidigare publikationer och från tiden då jag hade henne som lärare. Det har också starkt påverkat min egen syn på läraruppdraget. Bokens tydliga tema om språk och makt kopplat till skolans demokratiuppdrag visar sig tydligt i det att Molloy, vid såväl textval som litteratursamtal, är uppmärksam på samhälleliga orättvisor.

Trots att jag redan är bekant med en del av bokens resonemang och några av de inspirerande undervisningsexemplen kring kön, klass och etnicitet, så finner jag den mycket läsvärd och användbar. Det är spännande att vägledas av den kunniga docenten, som själv lär nytt genom ett fruktbart möte med critical literacy. Begrepp därifrån ger henne redskap för att vidare undersöka och fördjupa den litteraturpedagogiska hållning som hon utvecklat under åren. Vad är då critical literacy? Det är inte en metod utan ett förhållningssätt, som visar på sambandet mellan språk och makt. I grunden handlar det om att kritiskt få undersöka de värderingar som finns inom texter och inom oss själva.

Är du eller utbildar du dig till svensklärare på högstadiet eller på gymnasiet? Vill du utmana dina elever och ge dem nya insikter om förhållandet mellan språk, text och makt? Behöver du för att göra detta, ett gott stöd i form av välgrundade didaktiska resonemang och exempel från olika genrer och elevers texter? Då är det här en bok något för dig

Ewa Wåhlin Börjeson, lärare i SO och svenska. Myrsjöskolans högstadium, Nacka

ur Lärarförbundets Magasin