Läs senare

Sången gör texten levande

Ny forskningEstetiska uttrycksformer kan vara givande didaktiska verktyg i svenska. Hur och i vilken utsträckning de används beror på skolans organisation, läroplanen och lärarnas språksyn.

Sången gör texten levande
Bild: Erica Jacobson

Det händer något när man sjunger en text. Melodi och rytm kan bidra till förståelsen. Det samma gäller bilder.

– Tidigare forskning visar att läs- och skrivinlärning gynnas av ett tydligt sammanhang och syfte. Om jag vet att texten jag skriver ska bli en sång ökar motivationen, berättar Katharina Dahlbäck som skrivit en avhandling om hur estetiska uttrycksformer används i svenskämnet.

Kommunikation är så mycket mer än bara det verbala språket, menar hon. Språkutvecklingen hos elever i de yngre åldrarna kan få stor draghjälp av estetiska uttryck.

Katharina Dahlbäck är lärare i musik, svenska och filosofi och har under sin karriär arbetat en hel del med yngre elever, både i grundskolan och på kulturskolan.
I sin forskning har hon undersökt vilken uppfattning lärare för barn i de yngre åldrarna har om estetiska uttrycksformer som musik, bild och drama och hur de använder dem i sin undervisning. Hon har även tittat på hur läroplanerna i svenska genom åren framhållit estetiska uttryck.

– Avhandlingen består av tre studier. I den första arbetade jag tillsammans med en lärare i årskurs ett där varje dag inleddes med en musik- och språksamling. I det sociala sammanhanget som samlingarna erbjöd lärde sig eleverna tillsammans och av varandra. De fick möjlighet att använda flera uttrycksformer för att kommunicera, till exempel skriftspråk, musik, bild och rörelse.

I den andra studien har Katharina Dahlbäck intervjuat sex grundskollärare på lågstadiet om deras uppfattning om svenskämnet och estetiska uttrycksformer. Det visade sig att det var stor skillnad mellan hur och i vilken utsträckning lärarna använde estetiska uttryck i undervisningen.

– Det hade delvis att göra med organisationen på skolan. På skolor där lärarna i estetiska ämnen kom utifrån var ämnesövergripande samarbeten mindre vanliga. Men det hade också att göra med när läraren hade utbildat sig, berättar Katharina Dahlbäck.

Den tesen förstärks av hennes tredje studie där hon tittat på hur kursplanerna för svenska förändrats.

– I läroplanen från 1980 betonas utveckling av alla kommunikationssätt i svenska och då ingick estetiska uttrycksformer. I Lgr 11 är verbalspråket överordnat andra kommunikationsformer och i lärarutbildningen för F–3-lärare i dag ingår inte estetiska uttrycksformer som egna ämnen.

Nyutbildade grundskollärare för de yngre åren får därmed ingen utbildning i att använda exempelvis musik och bild som didaktiska verktyg.

Samtidigt behöver det inte vara så svårt för grundskollärare att använda estetiska uttryck i sin undervisning, poängterar Katharina Dahlbäck.

– Som alltid måste man se till gruppen man har. Vilken uttrycksform skulle kunna bidra till förståelse här? Har man många nyanlända i gruppen kan bild vara mycket givande. Är det en grupp som behöver röra på sig? Då kanske drama passar.

Det är viktigt att låta lärandet bli en process och att man arbetar fram resultatet tillsammans med barnen, säger Katharina Dahlbäck och ger ett exempel:

– Säg att vi jobbar med tema känslor och ordet arg. Hur känns det att vara arg? Läraren skriver upp barnens svar. Sedan kan man sätta ihop dem till en dikt. Hur låter det om vi läser dikten som en rap? Och kan vi göra rörelser till? Och så kan man fortsätta, kanske genom att måla bilder på temat hur det känns att vara arg.

Katharina Dahlbäck hoppas att hennes forskning ska leda till en bredare syn på svenskämnet och att estetiska uttryck letar sig in på lärarutbildningen.

– Estetiska uttrycksformer kan ha stor betydelse för lärande och språkutveckling inom svenskämnet under de första skolåren. I förlängningen är det en demokratisk fråga att kunna delta och uttrycka sig på flera sätt i olika sammanhang.

ur Lärarförbundets Magasin