Ingår i temat
Varför grammatik?
Läs senare

Samtal om texter ger eleverna verktyg

Traditionell grammatikundervisning i svenska gör inte att eleverna skriver bättre, hävdar Per Holmberg, lektor i nordiska språk.
– Om den ska stödja eleverna så måste man arbeta med texter.

29 Okt 2009

Det finns olika sätt att se på grammatik i svenskämnet. Ett vanligt sätt är att man som lärare utgår från en rad grammatiska kategorier – ordklasser och satsdelar – som man vill lära ut till eleverna. Sedan arbetar man isolerat med grammatikundervisning tills eleverna lär sig termerna och kan tillämpa dem. Grammatiken blir ett regelsystem för vad man kan och inte kan göra med språket.

– Då blir grammatiken mest användbar för att rätta eventuella fel.

Per Holmberg har svårt att se någon större mening med en sådan traditionell grammatikundervisning. Visst kan vissa elever bli fascinerade av hur komplicerat språket är. Några tycker säkert också att det är kul med lite tankegymnastik, ungefär som att lösa sudoku. Andra elever kanske plötsligt förstår vad tyskläraren menar med ackusativ och nominativ och får hjälp i andra språk. Men många elever kommer fortfarande att uppleva grammatiken som tråkig och meningslös.

Att den skulle hjälpa elever att skriva bättre eller förstå hur texter är uppbyggda finns det ingen forskning som stödjer, menar han.

– Det är mycket begärt att tro att eleverna på egen hand ska flytta med sig den kunskapen.

I stället för att börja med termer och begrepp vill Per Holmberg vända på det och börja med texter. När man tittar på vad som händer i texterna märker man vilka grammatiska kategorier man behöv­-er för att prata om dem. Detta metaspråk kan man, om man vill, kalla för grammatik. Olika texter kräver olika grammatik.

– Det behöver inte vara helt nya termer. Många av de traditionella kategorierna kan gott duga.

Per Holmberg betonar att han inte menar att man ska strunta helt i att gå igenom grammatiska begrepp och termer. Eleverna behöver naturligtvis en verktygslåda, anser han.

– Men eleverna skulle protestera om de bara hade teoretisk slöjd, alltså bara gick igenom verktygslådan. De måste få använ­da verktygen också.

Per Holmberg använder en funktionell grammatik, som fokuserar på hur talare och skribenter använder språket för att skapa betydelse i texter. I stort sett uttrycker vi alltid samtidigt två typer av be­tydelse när vi använder språket, menar han:

Dels skapar vi en bild av världen. Det kan vara en textvärld med mycket handlingar och händelser, som den rena berättelsen, eller en värld uppbyggd av logiska relationer, till exempel en utredning.

Dessutom skapar vi en relation mellan skribent och läsare. Relationen kan vara nära och personlig, som i en krönika, eller distanserad och formell, som en nyhetstext.

På gymnasiet läser eleverna paradoxalt nog oftast skönlitterära texter, medan de förväntas skriva helt andra sorters texter, påpekar han. Per Holmberg vill att vi i skol­­an pratar mer om olika sorters texter och vad de olika texterna kräver av den som skriver. Ett framkomlig väg är att undersöka genrer, och utgå från genrepedagogiken. Om eleverna ska skriva argumenterande, så borde de först få läsa argumenterande texter och undersöka hur de är uppbyggda, få hjälp att se mönstren och det som är genretypiskt.

Läraren och eleverna kan hjälpas åt att se vad som gör texter svåra, abstrakta eller konstiga. Man kan tillsammans undersöka varför det är så svårt att läsa en artikel om fysik i NE, Nationalencyklopedin. Ett svar kan vara att den innehåller många substantiverade verb, alltså substantiv som uttrycker det som man vanligtvis uttrycker med verb. Det gör att texten blir packad med information och mer svårläst. Man kan också upptäcka att olika ämnen har sitt specialiserade språk med sina facktermer.

Då uppstår också andra behov av kate­goriseringar än de gängse. Till exempel kan man upptäcka att ordklasstermerna är begränsade. I traditionell grammatik brukar man inte göra skillnad mellan olika sorters verb. När man arbetar med texter kan det vara intressantare att tala om att olika slags verb gör olika saker i texter. I en berättelse är det till exempel många händelseverb, i en förklarande text använder man ofta verb som uttrycker abstrakta relationer och orsakssamband, till exempel ”orsakar”, ”leder till”.

Det kan vara svårt för en ovan lärare att arbeta i klassrummet med funktionell gram­matik. Per Holmberg tipsar om att man skulle kunna be eleverna jämföra tre krönikor med tre nyhetstexter.

I en nyhetstext som ska vara neutral, med en distans till läsaren, använder skri­benten många påståenden. Med en krönika vill man skapa närhet. Där kan skribenten variera språkhandlingarna mer – använda frågor, känsloutrop, uppmaningar och på­ståenden. Man kan också titta på vilka pronomen som finns i texterna – i de nära kröniketexterna använder skribenten till exempel ofta pronomenet ”jag”. När läraren låtit eleverna gå igenom de skillnader och särdrag de hittar i de olika texterna, kan hon eller han ta med iakttagelserna hem, för att analysera dem i lugn och ro.

– Det är svårt att improvisera och formulera grammatiska kategorier i stunden. Men när du är hemma på din kammare kan du fundera över hur du kan ge elever­na ett grammatiskt språk för det de sett.

När Per Holmberg talar om grammatik menar han inte bara fraser och satser, utan också orden, vilket inte är lika vanligt i regelgrammatiken. Många av elevernas egna iakttagelser kommer nämligen att handla om ord och deras valör. Han anser att ord är lika viktiga som ofullständiga satser, känslouttryck och syntax. Slang kan ju vara både ord och uttryck.

Men man måste inte bara titta på fack­t­exter. Det kan också vara kul att titta på hur språket förändras när man chattar eller sms:ar. Det ställer speciella krav, det ska vara funktionellt, rappt och kort.

– Det är viktigt att ta tillvara det elever­na är bra på. Utifrån det ska vi hjälpa dem in i språket de har framför sig.

Läs mer om funktionell grammatik:

Alfa nr 1/09: Vem har skrivit texten? (Se länk nedan)

”Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons, 2006

”Grammatik med betydelse. En introduktion till funktionell grammatik” av Per Holmberg, Anna-Malin Karlsson, 2007

”Funktionell grammatik för skolans textarbete ” av Per Holmberg, 2006

Alla artiklar i temat Varför grammatik? (7)

ur Lärarförbundets Magasin