Ingår i temat
Första språket
Läs senare

Samarbete viktigast för lyckad studiehandledning

Ta plats och förklara hur du arbetar. Det är studiehandledare Tamar Ucars tips för att få till det nödvändiga samarbetet med ämnesläraren. Få elever får nämligen tillgång till det stöd de har rätt till – och ofta är det okunskap som står i vägen.

16 Dec 2013

Foto: Ulla-Carin EkblomVarje gång Tamar Ucar tar sig an en ny elev ser hon till att boka ett introduktionsmöte med ämnesläraren för att förklara hur hon jobbar.

– Utan fungerande samarbete lyckas vi inte stötta eleven att nå målen. Samarbetet är det absolut viktigaste i det här yrket.

Tamar Ucar är modersmålslärare och studiehandledare. Hon har kombinerat de två rollerna ända sedan rätten till studiehandledning infördes i styrdokumenten.

Studiehandledning ska sättas in när en elev riskerar att inte nå de grundläggande målen och bristande svenskkunskaper är orsaken. Men det är upp till varje rektor att avgöra behovet och i nuläget får enbart 2,1 procent av Sveriges elever stödet, visar statistik från Skolverket. Samtidigt har runt 17 procent modersmålsundervisning.

– Alla elever som har modersmålsundervisning har inte behov av studiehand­ledning. Det är en åtgärd som kan användas parallellt med modersmålsundervisning och svenska som andraspråk, säger Mats Wennerholm, undervisningsråd på Skolverket.

Men Skolverket får också signaler om att många skolor och lärare tycker att de saknar kunskap om hur de ska använda studiehandledning på ett effektivt sätt. Det kan bidra till att stödet inte prioriteras och därför har Skolverket nu tagit fram ett stödmaterial.

– Med ökad kännedom om vilka resultat studiehandledning kan ge och hur det kan organiseras, tror vi att fler börjar använda sig av den här insatsen, säger Mats Wennerholm.

Tamar Ucar gör samma analys som Mats Wennerholm. Fortfarande är det många lärare som inte riktigt har full insikt i vad hon och hennes kollegor egentligen gör. Och det är en speciell roll, säger hon. Ofta har en studiehandledare uppdrag på flera skolor och blir sällan del av ett arbetslag.

– Vi hamnar lätt lite vid sidan av, blir inte en del av kollegiet. Och det finns risk att studiehandledaren kan upplevas som ett störande moment som dimper ner på lektionen, säger Tamar Ucar.

Därför ser hon till att verkligen ta plats på de skolor hon arbetar på.

– Jag tar med fika till personalrummet någon gång. Plockar ur diskmaskinen som alla andra och är noga med att absolut inte parkera bilen fel. Sådana saker är viktiga, har jag lärt mig.

När det gäller undervisningen lägger hon mycket tid på att hålla kontakten med ämnesläraren eller ansvarig mentor. Lyckas de inte få till fysiska träffar, använder hon mejl och sociala medier flitigt.

– Det är ett bra verktyg, jag ser till att få ut tydlig information om vad som komma skall i elevens lärande och lägger mycket tid på planering. Ofta ser jag till att läsa in mig på långt mer än de kunskaper jag ska förmedla till eleven.

Det finns inte särskilt mycket forskning kring framgångsfaktorer för studiehandledning. I stället får beprövad erfarenhet styra, säger Mats Wennerholm på Skolverket. Till exempel vet man inte vilken av de tre rådande modellerna som är mest effektiv: att ge studiehandledning före, under eller efter en lektion.

– För den med svaga svenskkunskaper kan det vara bäst att få genomgång på modersmålet innan lektionen för att hänga med, medan den med djupare kunskaper kan få ut mest av fördjupad studiehandledning efteråt. Elevens behov bör hela tiden styra hur stödet organiseras, säger Mats Wennerholm.

Enligt Skolverket verkar det fungera bäst när flera elever med samma modersmål får stöttning regelbundet och under en längre tid i grupp före lektionerna. Och detta med en studiehandledare som är på skolan regelbundet.

Det stämmer ganska väl med Tamar Ucars erfarenheter. I dag arbetar hon i Örebro kommun, halvtid som studiehandledare på två av kommunens skolor och halvtid med pedagogisk utveckling. Hon är särskild nöjd med det arbetssätt som används på Karolinska skolans språkintroduktionsprogram för nyanlända elever. I en nybörjargrupp med 60 elever arbetar Tamar Ucar tre sammanhållna timmar varje vecka, tillsammans med 13 andra studiehandledare. Under tiden har ansvariga lärare på programmet planering.

– Det arbetssättet blir väldigt effektivt. Vi studiehandledare får utförliga veckobrev och ägnar de tre timmarna åt att intensivt förbereda våra elever med alltifrån begrepp till att sätta in saker och ting i kontext utifrån elevernas egna erfarenheter.

När hon inte undervisar ingår hon i den så kallade Kvalitetsutvecklargruppen, en grupp med 16 pedagoger som Örebro kommun har inrättat för ökad måluppfyllelse.

– Vi jobbar för alla skolor, med alltifrån värdegrund till måluppfyllelse. Alla har olika kompetenser, vi är fyra stycken som arbetar med fokus på nyanlända och flerspråkiga elevers lärande.

I det arbetet har studiehandledning en självklar plats. Men sådana förutsättningar finns inte överallt, påpekar Mats Wennerholm.

– Då behöver man tänka på alternativa lösningar. I framtiden kanske studiehandledning kan ges på distans via nätet, när det saknas någon med en specifik språkkunskap på orten, säger han.

Skolverkets stödmaterial heter Studiehandledning på modersmål – att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever och går att ladda ner gratis via Skolverkets hemsida.

ur Lärarförbundets Magasin