Läs senare

Så blir besöken på bibblan bäst

Bokprat, lärarlån, bokjury. I Huddinges folkbibliotek finns ett inarbetat utbud för skolorna att ta del av. Men för att besöken ska bli bra gäller det att de är lagom förberedda.

av Marianne Nordenlöw
31 Maj 2017
31 Maj 2017
Bokguide. Mattias Johansson och hans kollegor hjälper till att göra biblioteksbesöket riktigt bra.

Ett spännande möte mellan två världar. Så beskriver barn- och ungdomsbibliotekarie Mattias Johansson på huvudbiblioteket i Huddinge besöken från skolan när de fungerar som bäst.

Vilka olika former av skolbesök har ni på biblioteket?

– I Huddinge har biblioteken vad vi kallar ett basutbud till skolorna. I det ingår ”bokprat” för årskurs 4 och visningar för förskoleklass eller årskurs 1. Vi har också lärarlånekort som lärarna kan låna pedagogiskt material med. Dessutom har vi mer verksamhet för vissa grupper, som vi
prioriterar. Det är nyanlända barn och ungdomar och unga med funktionsvariationer.

– Utöver basutbudet kan skolorna göra överenskommelser med oss om att samarbeta i olika projekt.

Har ni några projekt som pågår nu?

– Just nu håller vi på med ett läsprojekt, baserat på Bokjuryn som många arbetade med förut. Det ursprungliga projektet finns inte längre men vi har valt att göra en lokal variant i kommunen.

– Det är en tävling där eleverna röstar på vilken bok de tycker bäst om, där vi samarbetar med lärare och klasser i årskurs 3 och 5. Klasserna får låna ett visst antal böcker att läsa och röstar sedan på sina favoriter i olika kategorier.

Har det blivit en lokal succé eftersom ni fortsätter?

– Ja, vår lokala variant fungerar jättebra.

Vad krävs av läraren för att ett skolbesök ska bli bra?

– Det är lite olika beroende på vad man ska göra. Det viktigaste är nog att stämma av vad som ska ske under besöket innan man träffas, så att man har liknande förväntningar. På det sättet undviker man enklast att det blir fel. Då blir det också lättare för oss på biblioteket att förbereda oss, om det exempelvis finns särskilda önskemål om vilken typ av litteratur som efterfrågas.

– I grunden tror jag att skola och bibliotek har samma mål med besöken – att barn ska hitta bra böcker, få bra information och att det ska vara roligt att komma hit. Men kanske man som lärare ändå måste vara medveten om att folkbibliotek och skolor är olika organisationer, med olika utgångspunkter och mål. På biblioteket betonar vi mer den lustfyllda fritidsläsningen och att hitta information på fritiden, medan skolan naturligtvis har sina pedagogiska mål. Det kan vara bra att känna till att det ändå finns vissa skillnader.

– Våra olika utgångspunkter kan man märka på små saker, som att jag kan rekommendera en seriebok men att man i skolan har bestämt att det är en kapitelbok eleverna ska läsa.

– Det behöver inte vara motsägelsefullt att vi skiljer oss åt. På biblioteket lär vi oss mycket om vad barnen är intresserade av och hur de arbetar i skolan, samtidigt som jag tror att skolan kan få ut något av vårt förhållningssätt.

Har det hänt att lärare pustar ut när de kommer till er och lämnar över ansvaret till bibliotekarien?

– Så kan det vara, i vissa fall, men det kan också vara så att besöket är nästan för förberett! Att barnen blir blyga och tillbakadragna när de kommer hit, av för stor respekt. De kan ha fått med något av den gamla bilden av bibliotek, att det ska vara helt knäpptyst och stilla. Då blir det inte heller ett bra möte.

På vilket sätt kompletterar besök på folkbibliotek skolbibliotek?

– Förhoppningsvis genom att vi presenterar en lustfylld bild av läsning, som gör att barnen vill gå hit även på fritiden. Det gynnar nog både skolans och bibliotekets mål.

Alla artiklar i temat Bibblan – en bubblare (6)

ur Lärarförbundets Magasin