Läs senare

Rollspelet gör statsskicket kul

Det svenska statsskicket är ofta ett tungt och litet tradigt skolavsnitt. Ett riksdagsrollspel kan dock väcka även den mest uttråkade elev.

10 Dec 2009

– Men hallå, det där var väl inte särskilt demokratiskt

Mitt under klass 1A:s samhällslektion på Ingrid Segerstedts gymnasium i Göteborg gnistrar det till. Klassen skapar valaffischer till det pågående riksdagsrollspelet. Det klipps, målas och diskuteras. Stämningen är trivsam. Radion skvalar rockklassiker på hög volym och några elever rör sig i takt med musiken medan de jobbar. Men plötsligt vill en av dem hellre lyssna på R’n’B. Tänkt och gjort, hon byter resolut kanal. Handlingen får klasskamraterna att, halvt på allvar, halvt på skämt, ifrågasätta om hon verkligen lever som de lärt.

Frågan berör något intressant. Skolan ska enligt styrdokumenten fostra eleverna till demokratiska samhällsmedborgare, men hur bra lyckas man? Omsätter eleverna den inlärda teorin i praktiken?

Den goda stämningen i klassrummet återkommer i alla fall snabbt. Den självsvåldiga inordnar sig i ledet och byter lätt muttrande tillbaka till rockklassikerna. Majoriteten får bestämma.

Enligt klassens lärare, Petter Hermansson, är det viktigt att demokratiundervisningen inte bara blir tomma ord utan även får genomslag i praktiken. Att även läraren lever som han eller hon lär.

– Om jag som lärare säger att demokrati är bra, men sedan talar om för eleverna vad de ska göra utan att låta dem vara med och bestämma, fungerar det inte, konstaterar han.

Elevdemokrati är dock ibland lättare sagt än gjort. Det händer, enligt Petter Hermanssons erfarenhet, att undervisningen försämras av att eleverna har fått vara med och bestämma. Andra gånger blir dock vinsten desto större.

– Under Historia B-kursen brukar jag låta eleverna bestämma innehållet helt fritt. Ibland över­raskar deras val mig. En gång ville eleverna till exempel att kursen skulle handla om apartheid i Sydafrika, en annan gång om Pol Pot och Kambodja.

– Sådana ämnen kanske man inte kan föreläsa om utan att först förbereda sig. Det är roligt för då lär man sig något själv också. Men det är klart att det tar extra tid och man kan ju inte uppfinna hjulet varje lektion. Då är det bra att ha kurser som riksdagsrollspelet att varva med, tycker Petter Herman­sson.

Rollspel om riksdagen spelas på många skolor men den version som genomförs på Ingrid Segerstedts gymnasium är ovanligt ambitiös. Embryot kom Petter Hermansson på när han jobbade på Vård­gymnasiet. Till skillnad från de elever som har sökt sig till hans nuvarande klassrum var eleverna där inte främst intresserade av samhällskunskap. Det kändes därför extra viktigt att hitta något som kunde liva upp det för många elever tunga avsnittet om svenskt statsskick. Svaret blev ett riksdags­rollspel varvat med genomgångar av det traditionella stoffet.

– Rollspel är ett bra sätt att göra de tyngre samhälls­bitarna roligare. Dessutom tränar eleverna en massa saker som att hålla tal och förhandla fram ett avtal, påpekar Petter Hermansson.

På Ingrid Segerstedts gymnasium blir eleverna proffs på rollspel. I ettan spelar man klassvis ett riksdagsrollspel på hösten och ett klimatrollspel på våren. I tvåan genomför hela årskullen ett EU-rollspel och i trean ett FN-rollspel. Därutöver körs då och då kortare rollspel som inte kräver någon förberedelse. Gärna under ledning av utomstående.

– Vi har fördelen att från början veta att alla våra elever kommer att läsa Samhälle A, B och C. Det gör att vi inte behöver trycka in alla avsnitt i ettan och sedan upprepa dem i tvåan och trean. I stället kör vi svenskt statsskick i ettan, ideologier och EU i tvåan och FN i trean, säger Petter Hermansson.

Riksdagsrollspelet som vårdeleverna spelade innehöll alla moment som dagens dito på Ingrid Segerstedts gymnasium innehåller men de genom­fördes i ett betydligt raskare tempo. På Ingrid Segerstedts gymnasium börjar rollspelet efter höst­lovet och håller på till jul. Om det blir av bestämmer varje klass själv men sedan Petter Hermansson kom till skolan för åtta år sedan har han lyckats sälja in det till alla klasser.

– Jag presenterar det på ett sådant sätt – berättar till exempel hur roligt föregående års elever har tyckt att det har varit – att jag vet att eleverna kommer att vilja genomföra det, avslöjar han.

Elevdemokrati handlar för elevernas bästa alltså till en del om manipulation. Årets ettor ser dock inte ut att lida. Tvärtom. Stämningen är, som sagt, på topp och eleverna arbetar både flitigt och engagerat. Kursen började förra veckan med att de fick dela in sig i grupper om två för att skriva ihop ett partiprogram. Tillsammans bestämde klassen fyra frågor som måste vara med. De blev skatt, miljö, jämställdhet och arbetslöshet. Vid slutet av dagens lektion ska varje grupp lämna in sitt partiprogram och en valaffisch. Därav flitnivån. Till på måndag ska Petter Hermansson sedan ha valt ut vilka fem partier som får gå vidare till först en valkampanj och sedan ett klassval. Ett av urvalskriterierna är spridning, så en del grupper har valt att försöka ta sig vidare genom att profilera sig som ett extremparti. Rasmus Modighs och Erik Thunbergs fascistiska Ordningspartiet är ett sådant.

– Vi ville sticka ut för att ha störst möjlighet att komma med. Men det var svårt att skriva parti­programmet för vi tycker ju inte alls så här egent­ligen, säger de.

Även Kick Ass-partiets Ellinor Bergström och Eleonor Lundquist är snabba att ta avstånd från det egna partiets åsikter.

– De är inte våra egna. Det vore inte bra om Sverige såg ut så här. Det vore att gå för långt åt ena hållet, anser de.

På partiets rosafärgade valaffisch försöker de vinna röster genom att konstatera att ett bättre Sverige är ett samhälle styrt av och för kvinnor. Andra, kanske lite mindre kontroversiella, partier som har gett sig in i kampen är Rättvise­partiet – allas lika värde i praktiken, de båda mer eller mindre extrema miljöpartierna Det gröna lövet och Grönt är skönt liksom mångkulturella För ett färgglatt Sverige. Det senare med den slagkraftiga sloganen: Livet är inte svartvitt, så är inte heller världen!

Ett skäl till att man på Ingrid Segerstedts gymna­­sium kan låta riksdagsrollspelet breda ut sig är att man har en lokal elevdemokratikurs à 50 poäng som är obligatorisk för alla ettor. Under första halvan av höstterminen består den av en kurs om elevrättigheter för att under andra hälften av terminen slås ihop med Samhälle A under riksdagsrollspelet. Som en del av elevdemokratikursen ska eleverna lära sig formell mötesteknik. När det är dags för det första partigruppsmötet under roll­spelet får de en chans att öva på det.

– Ska man aktivt kunna göra sin röst hörd i ett demokratiskt sammanhang är det viktigt att veta att man kan begära replik eller vad det innebär att någon vill ajournera mötet, tycker Petter Hermansson.

Andra moment som ingår i elevdemokratikursen, och som läses under vårterminen, är maktteori och maktanalys samt genus. Demokrati är Ingrid Segerstedts gymnasiums ledord. Och elevdemokratikursen är en viktig del av profileringen.

– Fast vi vet inte hur det blir med den i framtiden. Alla lokala kurser ska ju tas bort. Kanske går det att väva in de flesta av momenten i samhällskursen. Vi får se, säger Petter Hermansson lite fundersamt.

Hur det än blir tycker han att det är viktigt att demokratiundervisningen får ta plats i skolan.

– Vi såg filmen Die Welle i samband med att vi i början av höstterminen i ettan läste om Förintelsen och besökte Auschwitz. Då blev vikten av att skolan fostrar kritiskt tänkande människor tydlig. Ett annat aktuellt exempel på det är Milgrams lydnads­experiment!

Milgrams experiment:
Stanley Milgram, psykolog vid Yale University, utförde på 1960-talet en rad lydnadsexperiment. En brittisk dokumentär om en nutida upprepning av Milgrams experiment visades i början av november i svensk tv. Försökspersonernas vilja att lyda en auktoritet var lika farligt hög nu som då.

Die Welle: En tysk film från 2008. Den handlar om en lärare som försöker visa sina  elever hur lätt det är att manipulera massorna. Han lyckas över förväntan och resultatet blir en män­sk­lig katastrof. Filmen är bas­erad på boken The Wave. Den bygger i sin tur på experimentet The Third Wave som utfördes i Kalifornien i slutet av 1960-talet.

Källa: Wikipedia

Alla artiklar i temat Demokrati: ett aktivt val (6)

ur Lärarförbundets Magasin