Läs senare

”Riktig spanska” ger bra ingång i språket

På Igelboda skola i Nacka håller modersmålslärarna också i undervisning för nybörjarspråk.
- En lösning som både är praktisk och ger språkämnet ett mervärde, tycker rektorn Anita Malmjärn Askelöf.

21 Feb 2013
”Riktig spanska” ger bra ingång i språket
Foto: Andy Prhat

Det är lektion i nybörjarspanska för sexorna på Igelboda skola i Nacka söder om Stockholm. Några av eleverna är sena, det är snö på Saltsjöbanans spår och tågen går inte riktigt som de ska denna morgon. Men så småningom är alla på plats. I dag ska de börja med att prata lite om sina respektive familjer. Lära sig ord som madre (mamma), padre (pappa), hermanos (syskon) och abuelos (mor- och farföräldrar). Deras lärare, Dolores Fuentes Rodriguez, berättar först om sin familj. Om mamma

María och pappa Paco. Om sin syster och om mormor Lola och om moster, som heter samma sak. De bor alla kvar i den lilla stad på spanska sydkusten, i närheten av Granada, som hon själv lämnade för nio år sedan. Kärleken förde henne till Sverige och i dag lever hon med sin man och tre barn här.

– Jag var precis färdig med min grundskollärarexamen från universitet i Granada när jag lämnade Spanien, berättar hon.

Efter att ha läst SFI började hon undervisa i spanska som modersmål. I dag har hon en fast tjänst på heltid som modersmåls-lärare i Nacka kommun och hon fördelar sin arbetstid mellan spanskspråkiga elever på fem olika skolor. Dessutom håller hon två timmar i veckan i nybörjarspanska för sexorna på Igelboda skola.

Bakom det initiativet står rektorn här, Anita Malmjärn Askelöf. Dolores är en av två spansklärare på skolan som egentligen är modersmålslärare. Därutöver köper Anita Malmjärn Askelöf in timmar från modersmålsenheten för ytterligare två språk: franska och tyska.

– När jag började på Igelboda för några år sedan fick våra elever åka till en grannskola för att ha språkvalet där. Jag tyckte inte det var någon bra lösning, det blev stressigt för dem. Och på en F–6-skola som Igelboda handlar det om alltför få timmar nybörjarspråk för att det ska finnas utrymme att anställa lärare, så jag började fundera på en annan lösning, säger Anita Malmjärn Askelöf.

Med sig i bagaget hade hon ett antal år på en skola där ungefär 95 procent av eleverna hade ett annat modersmål än svenska. Den erfarenheten hade fått henne att se på språk på ett lite nytt sätt: mer som en del av en helhet. Att det även handlar om kultur, traditioner, samhälle, koder. Dessutom hade hon på sin förra skola ett nära och bra samarbete med flera av modersmåls-lärarna. Dolores Fuentes Rodriguez var en av dem.

– Oavsett så skulle jag behöva köpa in timmar från någon annan skola eller tjänst. Min uppgift är att ordna bästa möjliga undervisning för mina elever. Jag pratade om våra behov med chefen för modersmålsenheten här i kommunen, som jag också har jobbat tätt tillsammans med tidigare.

Anita Malmjärn Askelöf är noga med att poängtera att utbildningskraven på modersmålslärare har höjts på sistone: i dag ska de ha en lärarutbildning som bakgrund. Hon kom överens om ett avtal med Graham Brodie, som modersmåls-chefen i Nacka heter.

– Han garanterar utbildningsnivån på modersmålslärarna, att de är behöriga. Och skulle några problem uppstå är det till honom jag går. Jag ser en oerhörd tillgång i det här. Språket sätts in i en helhet. Eleverna får uttalet, till och med dialekt. De får kontexten genom en lärare som själv levt i ett land där språket talas.

Tillbaka till Dolores Fuentes Rodriguez sexor. Det är dags för redovisning i klassrummet. Eleverna har haft i läxa att två och två skriva ner lite fakta om varsin stad i Spanien. Vi får se emblem på spanska fotbollslag, foton på kända byggnader och platser, medeltemperatur och uppgifter kring antal invånare. De flesta gör det på spanska, någon tar till svenska när de ska säga ett årtal då någon stad grundades.

– Det viktiga är att de försöker prata. Och att de vågar samla in kunskap och fakta. Kan de inte översätta hemma hjälps vi åt i klassrummet.

Dolores Fuentes Rodriguez använder sig av en lärobok, den som hon tyckte bäst överensstämde med kursplanen.

– Men jag gör kanske lite mer saker utanför boken än vad någon som inte har spanska som förstaspråk gör. Fast det är ju svårt för mig att veta hur andra lärare jobbar.

Nästa lektion, det är veckan före jul, tänker hon ta med en skiva med klassiska ”villancicos”, spanska julsånger. Och prata lite om ”Día de los reyes magos” (kungarnas/vise männens dag) som är en viktig högtid som firas i Spanien den 6 januari.

– Jag och min familj åker ner till min släkt under två veckor över jul och nyår. Det blir härligt. Jag tar alltid med mig lite saker från Spanien att visa i klassrummet sedan.

De här sexorna är tredje klassen hon har i nybörjarspanska. Hon tycker det är en rolig omväxling från att hålla grupper i modersmål.

– De här eleverna är en annan utmaning, de börjar från noll. När man undervisar i modersmål handlar det mer om att bygga på och fördjupa kunskaper som redan finns.

Men hon tycker att det är synd att hon bara får ha dem under klassens första år i spanska. Sedan fortsätter de till en annan skola och Dolores Fuentes Rodriguez får börja om med en ny nybörjargrupp. Hon skulle vilja följa sina elever, gärna ända upp till nian, för att bättre kunna ta tillvara på sina kunskaper från uppväxten i Spanien.

– Det här allra första året med spanska kan jag inte ge dem allt jag skulle vilja när det handlar om politik, samhälle, kultur, koder, traditioner och om fler spanskspråkiga länder. De förstår för lite ännu.

Ändå tycker hon att eleverna kan mycket för att bara ha läst spanska under en termin. När hon pratar med lärarkollegor och jämför, upplever hon att hennes elever har nått längre i sin spanskutveckling.

– Kanske beror det på att jag nästan bara pratar spanska med dem och på att jag för- söker förmedla en lust. Jag vill föra in ”amor och felicidad” (kärlek och glädje) i klassrummet. Det är jätteviktigt för mig, jag tror det påverkar undervisningen positivt. Att det blir en varm stämning.

Inte heller rektor Anita Malmjärn Askelöf kan säga något om hur elevernas resultat i nybörjarspråken ser ut nu jämfört med tidigare. Hon vet inte om det är så att införandet av modersmålslärare har lett till att kunskaperna ökar eller vice versa.

– Det är svårt i sexan. De får inte betyg i språkvalet, så vi har inget att jämföra med. Men det vore intressant att följa dem, men det har vi inte tid till själva. Då behövs någon forskare.

I Dolores Fuentes Rodriguez klassrum sitter eleverna Clara Bjurling och Alexandra Osterman och plitar i sina böcker. De säger att de tycker att det är kul med spanska. Men rätt svårt också.

– Det är bra att vi har Dolores. Då vet man att hennes uttal och så är rätt, säger Clara Bjurling.

– Och när hon ska förklara grammatik och så, då använder hon ju svenska, säger Alexandra Osterman.

Anita Malmjärn Askelöf anser att modersmålslärare är en outnyttjad resurs i svenska skolan.

– Förvisso kan man inte generalisera. Men om de har behörighet och dessutom kulturkompetens, det borde innebära att det finns en ökad helhetssyn på språket hos dem än hos någon som aldrig har levt i ett land där språket talas. Så, varför inte? 

ur Lärarförbundets Magasin