Ingår i temat
Tala! Lyssna!
Läs senare

Respektfulla samtal kan stärka intresset för politik

Elever på yrkesprogram utvecklas mer av en deliberativ undervisning än elever på studieförberedande program. Elevernas motstånd mot de teoretiska ämnena minskar och det politiska intresset ökar, visar Klas Anderssons avhandling.

15 Sep 2013
Respektfulla samtal kan stärka intresset för politik
Illustration: Moa Hoff

Deliberativa samtal. Begreppet stod i fokus för drygt tio år sedan när diskussionen om hur skolan skulle leva upp till sitt uppdrag att fostra demokratiska medborgare var som mest intensiv. Det skedde i efterdyningarna av 1990-talets växande främlingsfientlighet och allt fler öppet rasistiska grupper.

Efter några år hamnade värdegrundsdiskussionen i skuggan av debatten om skolans kris, sjunkande elevresultat och vikten av att satsa på kunskap. Det ”deliberativa samtalet” försvann praktiskt taget helt in i den skuggan.

Men skolans så kallade dubbla uppdrag, det vill säga att ge såväl kunskap som demokratisk fostran, har hela tiden funnits kvar. Nu har utbildningsveta-ren Klas Andersson lyft fram begreppet igen. I sin avhandling ställer han frågan om en deliberativ undervisning ger effekter i form av ökade kunskaper och demokratiska värden bland elever.

Vad karatäriserar då deliberativa samtal eller deliberativ kommunikation? Tomas Englund, professor i pedagogik vid Örebro universitet och en av dem som introducerade tankarna om det deliberativa samtalets plats i skolan, pekar på fem grundläggande aspekter. I samtalet ska skilda synsätt ställas mot varandra och olika argument ges utrymme, det ska präglas av respekt och tolerans och deltagarna ska lära sig att lyssna på andras argument. Det ska ha inslag av ”kollektiv viljebildning”, det vill säga en strävan att komma överens. I samtalet ska det också vara möjligt att ifrågasätta auktoriteter och traditionella uppfattningar och det ska genomföras utan direkt lärarledning.

Hittills har diskussionen om det deliberativa samtalets roll i skolan mest förts på ett teoretiskt plan, menar Klas Andersson. I sitt avhandlingsprojekt ville han pröva det med planerad undervisning i konkret klassrumsmiljö. Han valde därför att kalla det deliberativ undervisning.

I fältexperimentet i samhällskunskap A ingick tre klasser på gymnasiet och en på vuxenutbildningen. På gymnasieskolan var det en klass på studieförberedande program och två på yrkesförberedande program – ett pojkdominerat byggprogram och ett flickdominerat florist- och djurvårdsprogram.

Tillsammans med lärarna planerade Klas Andersson både den deliberativa och den lärarledda undervisningen. Lärarens ansvar och agerande är viktigt – inte minst för att skapa ramarna och förutsättningarna för att få till stånd ett samtal där eleverna får resonera, pröva sina tankar och utveckla sina argument inför varandra.

– Det är läraren som på förhand ska planera den deliberativa undervisningen, det vill säga skapa dilemman och ha idéer om vad samtalet ska handla om.

Det finns studier, säger Klas Andersson, som visar att deliberativ undervisning passar bäst för elever på studieföreberedande program. Och att den inte är lika gynnsam för elever på yrkesförberedande program. Men hans egna resultat visade tvärtom. Det var på de yrkesförberedande programmen som den deliberativa undervisningen hade störst effekt, på det studieförberedande programmet gjorde det ingen skillnad.

– Jag blev förvånad, säger han. Och faktiskt ganska ställd – så jag fick börja fundera på varför det var så.

Efter en uppföljande studie och lärarintervjuer formulerade han förslag på, vad han kallar, tre mekan­ismer som kan förklara varför deliberativ undervisning får större genomslag på de yrkesförberedande programmen. Den första, medspelsmekanis­men, minskade elevernas motstånd mot kärnämneskurser.

– Forskning visar att det finns en motståndskultur på yrkesprogrammen, säger Klas Andersson. Elever som har valt den inriktningen har aktivt tagit avstånd från en pluggkultur. De har inte valt den för att läsa teoretiska ämnen.

Den deliberativa undervisningen gör alltså att eleverna blir ”medspelare” i stället för ”motspelare”. Den andra, utmaningsmekanismen, bidrar till, som namnet säger, att eleverna utmanas. Den tredje, samarbetsmekanismen, samspelar med den inriktning mot samarbete som redan finns i de yrkesförberedande programmen.

På de studieförberedande programmen har eleverna lättare att anpassa sig till den undervisning som erbjuds, tror Klas Andersson.

– De eleverna är redan fokuserade på att lyckas och få bra betyg. De är vana att argumentera och diskutera så det gör ingen större skillnad om de får lite mer av den möjligheten.

Han definierar också, utifrån den forskning som finns, åtta demokratiska värden som kan förväntas påverkas positivt av deliberativ undervisning. Det handlar om ökad samtalskompetens, mer genomtänkta åsikter, minskat egenintresse, ökad tolerans, ökat socialt kapital, ökat politiskt självförtroende och en ökad beredskap för politiskt deltagande.

Resultaten visar att några av dessa – egenintresse, socialt kapital och tolerans – inte påverkades av den deliberativa undervisningen.

– Egenintresse är ju ganska svårt att mäta, säger Klas Andersson. Socialt kapital handlar om tillit till andra människor och där ser jag ingen förändring. Det finns forskning som visar att tillit är något som man förankrar i sig själv i tidig ålder så antingen är man en ”litare” eller så är man det inte.

Liknande gäller för tolerans:

– Det är ingenting som påverkas på det sättet av sådan här undervisning under några veckor. Det krävs mer för att man ska ändra sin toleransnivå.

Däremot påverkades sådant som politiskt intresse och självförtroende, samtalskompetens och genomtänkta åsikter av undervisningen.

– De värdena ligger kanske närmare undervisning helt enkelt. När det gäller till exempel politiskt självförtroende så är det kanske så att om du i en viss typ av undervisning får möjlighet att uttrycka vad du tycker och tänker och stämma av det mot andra människors åsikter, så stärks ditt självförtroende.

Hur långtgående slutsatser kan man då dra av avhandlingens resultat?

– Resultaten är tydliga men jag tycker ändå att man ska vara försiktig, säger Klas Andersson. Jag skulle gärna replikera den här studien, alltså göra om den, och kanske få pröva den i andra ämnen innan jag drar alltför generella slutsatser.

Klas Andersson är verksam vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Avhandling­en Deliberativ undervisning – en empirisk studie finns här.

Vad betyder deliberativ?

Begreppet kommer från latin och betyder överväga, rådslå, överlägga. Den svenska diskussionen om det deliberativa samtalets roll i skolan har hämtat inspiration från bland andra den tyske filosofen Jürgen Habermas. I sina teorier om deliberativ eller diskursiv demokrati utvecklar han tankarna om samtalets och kommunikationens betydelse för att utveckla och förstärka demokratin.

Mer att läsa:

  • Tomas Englund (red) Utbildning som kommunikation – deliberativa samtal som möjlighet (Daidalos)
     
  • Tomas Englund Deliberativa samtal som värdegrund – historiska perspektiv och aktuella förutsättningar (Skolverket)
     
  • Rune Premfors & Klas Roth (red) Deliberativ demokrati (Studentlitteratur)

ur Lärarförbundets Magasin