Ingår i temat
Språkval
Läs senare

Rektorerna ger SvEn icke godkänt

För vissa elever fungerar det som stöd i svenska och engelska. Men ofta blir språkval svenska/engelska mest terapi och filmvisning – ett tidsfördriv för studietrötta elever. Det visar Alfas rundringning till sex rektorer.

15 Apr 2010

"Svenskengelskan borde tas bort"

Helena Björnwall Åström, rektor på Tegs centralskola i Umeå:

Hur tycker du att språkval svenska/engelska fungerar?
– Det är ett mörker, kanske inte helt kompakt men ändå. Det handlar om elever som av olika anledningar inte klarar av att ha ett aktivt språkval och det är sällsynt att ämnet fungerar som fördjupning i svenska och engelska. Det finns inte en lärare i 7–9:an som inte vet att det här är ett jätteproblem. Det är ingen hemlighet.

Vilka läser svenskengelska hos er?
– Vi vill att eleven ska ha ett gällande åtgärdsprogram med sig från årskurs 5 för att få välja svenskengelska. Vi betonar vikten av att alla som har förutsättningar att läsa ett nytt språk ska göra det.
– Eleverna som behöver stöd är det inte så stora problem med. Men den stora gruppen är de som hoppar av sitt språkval i åttan eller nian, de som väljer bort språket just för att de kan. Det blir mycket förvaring med uppgifter av korsordskaraktär och filmvisning. Det spelar ingen roll hur mycket man be­tonar att ämnet är betygsgrundande i svenska och engelska. Det är en solklar signal för dem att de inte får betyg i just det ämnet.

Vad krävs för att svenskengelskan ska fungera bättre?
– För det första är det bakvänt att man slår ihop två ämnen. Det är ett grundfel. Sedan tycker jag att det skulle vara tydligare kopplat till svenskan eller engelskan så att det inte blir ett eget ämne som man inte får betyg i.
– Svenskengelskan borde tas bort i sin nuvarande form. Jag är svensk- och engelsk-lärare själv och problemet med svenskengelskan har funnits sedan start.

"Det blir ren terapi i slutet"

Laila Sleipnes, rektor på Nordlyckeskolan i Göteborg:
Vilka läser svenskaengelska på er skola?
– Ofta är det elever som behöver mycket stöd som väljer svenskengelska från sexan. Det är viktigt att tänka på det när man gör gruppindelningar. Vi försöker att jobba mycket individuellt.
– Men en del väljer bort språket för att de kan, inte för att de längtar efter mer engelska. Det blir ingen bra pedagogisk grupp. Jag har själv jobbat med det här ämnet i många år och det har diskuterats länge.

Hur gör ni för att få det att fungera?
– Vi jobbar individuellt mot målen. Ofta är det här skoltrötta elever som ställer stora krav på lärarna och grupperna fylls på efter hand. Vi har testat att jobba med slöjd, musik och drama, men det var inte heller så bra. Eleverna vet att de inte får betyg just i det här ämnet och i slutet av nian blir det ofta ren terapi.

Borde språken vara obligatoriska?
– Kanske. Vi försöker ju hålla kvar eleverna. Det är lätt att de tänker strategiskt
i nian att de kan sluta med språket eftersom de inte får ett högt betyg.

"Det skulle vara bättre om vi fick friare händer"

Pekka Kiiskinen, rektor på Högavångsskolan i Olofström i Blekinge:
Hur ser språkval svenska/engelska ut på er skola?
– I årskurs 7 är det inte så många elever som har det, men det ökar efter hand när eleverna tröttnar på att läsa tyska, franska eller spanska.

Hur fungerar undervisningen?
– Det är väldigt skiftande beroende på lärarna och på engagemanget från eleverna. I vissa fall fungerar det jättefint om eleverna har förstått att det är ett tillfälle att fördjupa och bredda sina kunskaper
i svenska och engelska.

– Men ofta är det här elever som är trötta på skolan och då behövs det särskilt engagerad och intresserad personal. Det är ungefär fifty-fifty mellan grupper som fungerar ganska bra och grupper som inte fungerar optimalt.

Vad skulle göra att det funge­rade bättre?
– Kanske att det luckrades upp så att man fick friare händer för att utnyttja tiden till fler saker, till exempel SO eller varför inte elevens val. Vi försöker ju hitta det som intresserar eleverna och ibland känner vi att vi är ute på hal is – gör vi verkligen rätt?

"För våra elever är svenska viktigast"

Ulla Hägglund, rektor på Stora sätraskolan i Gävle:

Hur fungerar språkval svenska/engelska på er skola?
– I år 6 har vi bara språkval svenska förutom tyska, franska och spanska. Vi har många invandrarelever och det är viktigt att de befäster sina kunskaper i svenska. Många av dem kan redan flera språk och för dem är det viktigare att höja statusen på svenska än att lära sig ett till språk.
– I sjuan kan de ha tre månader svenska och sedan tre månader engelska. Vi tittar på varje elev och ser vad den behöver. I åttan och nian har vi en grupp som har svenska och en som har engelska.

Hur stor andel väljer svenskaengelska?
– Det varierar. I sexan är det ungefär 10 procent och i nian runt 20–25 procent.

Är avhoppen från språken ett problem?
– Vi jobbar för att eleverna inte ska hoppa av. På blanketten där eleven ska välja språk står det hur viktigt det är att läsa språk och att få de där viktiga meritpoängen, och det tror jag har gett resultat.

"Risk att gruppen blir livlig"

Peter Johansson, rektor på Britsarvs-skolan i Falun:

Hur vanligt är det att elever väljer språkval svenska/engelska på er skola?
– I sjuan läser just nu 19 elever av 150 svenska/engelska. Sedan brukar det öka lite i åttan och nian. De som inte fick betyg i engelska till jul i nian väljer ibland att hoppa av sitt språk inför sista terminen.

Hur hanterar ni dem som vill hoppa av?
– Vi diskuterar det med lärare, elever och vårdnadshavare. De har ju rätt att ta det be­slutet men det är viktigt att vi för en dialog och är tydliga med vad ett byte får för kon­sekvenser både i det korta och det långa perspektivet.

Är det många elever som hoppar av bara för att de kan?
– Visst är det så. Det finns de som gör det av rena bekvämlighetsskäl, kanske har de en kompis som går på svenskengelska och så vill de gå samma.

Borde språken vara obligatoriska?
– Det beror på hur man ser det. Rent organisatoriskt skulle det vara enklare. Sedan finns det ju en annan diskussion om det är bara språk som ska kunna väljas bort. Men valfriheten ska vi också vara rädda om. För eleverna är det en förmån att kunna göra ett val för att inte riskera att tappa i svenska och engelska.
 

"Många hoppar av av taktiskta skäl"

Christin Lund, biträdande rektor på Kungsängsskolan i Jönköping:
Hur gör ni för att få språkval svenska/engelska att fungera på er skola?
– I första hand är det de lärare som undervisar i svenska och engelska som har den undervisningen. Det gör att man kan an­vända sig av det man går igenom och lär sig på svenskan och engelskan i svensk/engelska-undervisningen.

Vilka elever är det som väljer språkval svenska/engelska?
– De som väljer det från början är de som verkligen behöver extra tid i svenska och engelska. Men vi märker inför år nio att fler hoppar av sitt språkval av taktiska skäl. Vi tror att det är för att de ska kunna välja samma språk på gymnasiet, alltså att de kan börja om från början då.

Hur gör ni för att få eleverna att välja språk från början?
– Sexorna som går på andra skolor har sitt språkval här hos oss och vi försöker få alla att välja ett språk först för att ha testat. Halva hösten i sexan får de testa både tyska, franska och spanska och först efter höstlovet väljer de språk.

Varför hoppar så många av språken?
– Det är jättesvårt att säga. Jag tror att man måste titta på undervisningen och göra den mer lockande. Det ligger nog mycket gammal pedagogik kvar i moderna språk. Man pluggar grammatik och tränar glosor, som kanske är nödvändigt ibland, men undervisningen kunde vara mer praktisk och inriktad på att kommunicera.

Vad tycker du om SvEn? Mejla oss och berätta på alfa@ lararforbundet.se.

Fakta SvEn:

Drygt 32 procent av eleverna i år 9 läser språkval svenska/engelska. De flesta skolor erbjuder en blandning av båda språken men det finns också skolor som erbjuder både svenska och engelska.

Det finns inget officiellt namn på språkval svenska/engelska men beteckningen SvEn tycks vara den vanligaste. SvEn har ingen egen kursplan utan undervisningen ska ta sin utgångspunkt i målen för engelska och svenska. Inga betyg ges i SvEn. Enligt en studie från Högskolan i Borås uppger varannan rektor att SvEn inte utvärderas.

Läs mer om rapporten i Alfa 6/09!
 

Alla artiklar i temat Språkval (8)

ur Lärarförbundets Magasin