Läs senare

Räkna timmarna och stärk läsförmågan

– Alla barn kan lära sig läsa. Det är bara en fråga om tid.
Det säger den franske forskaren Bruno Suchaut, som har mätt den reella tid som elever i lågstadiet verkligen ägnar åt läsinlärning. Och hur många timmar de skulle behöva.

15 Sep 2015

Illustration: Erica JacobsonNästan var femte elev som börjar på högstadiet i Frankrike har läs- och skrivsvårigheter.

– Mellan 13 och 15 procent har riktigt stora svårigheter, säger Bruno Suchaut, forskare i pedagogik och specialiserad på under-visningstid.

Då är barn som lider av dyslexi inte inkluderade i statistiken.

– Medvetenheten om dyslexi är stor i dag, och de drabbade eleverna får i allmänhet den särskilda hjälp de behöver.

Bruno Suchaut talar i stället om andra barn, som hamnar på efterkälken redan på lågstadiet och sedan har svårt att komma ikapp.

De kan antingen ha problem med den fono­logiska medvetenheten, alltså svårt för att ­ ur­skilja vissa ljud, eller ha ett begränsat ord­förråd. Eller båda.

Under de senaste åren har gruppen barn som dras med lässvårigheter ökat i Frankrike.

Klyftan mellan de starkaste och svagaste eleverna har också blivit större. Bruno Suchaut talar om den ekonomiska krisen, och att allt fler barn drabbas av fattigdom samtidigt som segregationen förvärras.

– De främsta orsakerna till de växande problemen ligger sannolikt utanför skolan. Men den sociala miljöns inflytande över barnens skolresultat har fått ökad betydelse. Och det betyder också att man inte har investerat tillräckligt i skolan för att motarbeta konsekvenserna av den ekonomiska krisen, säger han.

Enligt honom skulle inga barn behöva börja högstadiet utan att kunna läsa.

– Alla barn, med några få undantag, kan lära sig läsa. Även de som har stora svårigheter. Bara de får den tid som behövs.

Suchaut har tillsammans med kollegorna Alice Bougnères och Adrien Bouguen detaljstuderat hur mycket tid lärare i Frankrike faktiskt ägnar åt varje barn i första klass. Forskarna har filmat undervisningen, och sedan systema­tiskt mätt hur mycket uppmärksamhet eleverna får.

Ett franskt läsår innehåller 870 timmar. Ungefär 130 timmar ägnas åt annat än inlärning; en del tid försvinner till exempel genom att elever eller lärare är frånvarande, och klassen ägnar sig stundtals åt helt andra aktiviteter. Av de undervisningstimmar som återstår ska omkring 200 användas för lästräning.

– Men i praktiken ägnar förstaklassarna i genomsnitt bara sju minuter om dagen åt att lära sig läsa, säger Bruno Suchaut.

Det han talar om är den reella tid då varje enskilt barn får lärarens uppmärksamhet, och då barnet själv är uppmärksamt på vad läraren lär ut. Denna effektiva inlärningstid skulle, säger Suchaut och hans kollegor, behöva uppgå till minst 35 timmar under det första läsåret. De har detaljgranskat inlärningsprocessen för barn med svårigheter och konstaterar följande:

• För att lära sig att associera två ljud oralt krävs omkring två och en halv timmes aktivt engagemang.

• För att automatiskt kunna kombinera bok­stäver för att läsa ord och korta meningar behövs mellan 15 och 20 timmar.

• Utöver detta krävs ett tiotal timmar för att barnet ska kunna förstå en enkel text, och kunna läsa relativt flytande.

Men de sju minuters lästräning om dagen som forskarna uppmätte i studien blir sammantaget bara 20 timmar på ett läsår.

För barn med särskilda svårigheter kan det röra sig om mindre tid än så.

– Tidigare studier har visat att lärarna har en tendens att ägna mer tid i klassrummet åt de elever som har lätt för sig, än åt de svagaste. Trots att undervisningen borde organiseras utifrån de svagastes behov, säger Bruno Suchaut.

– För att alla barn ska kunna börja hög­stadiet på en solid grund krävs förmodligen extra undervisning för vissa, under hela låg- och mellanstadiet.

Han tror att lösningen antingen kan vara sommarkurser för barn med svårigheter, eller att extralärare tar sig an små elevgrupper med en relativt homogen kunskapsnivå.

– Insatserna måste sättas in tidigt, och vara mer riktade än vad de i allmänhet är i dag.

Enligt Bruno Suchaut gäller det att agera redan under sista året i förskolan, eller i början av första klass. Det vill säga under den period då barnet tillägnar sig en fonologisk medvetenhet.

Studien, som heter Sept minutes pour apprendre à lire, gäller barn som lär sig läsa på franska.

– Läsinlärningen kan förstås variera mellan olika språk, eftersom vissa språk har en enklare konstruktion än andra. Finskan är till exem-pel enklare uppbyggd än engelskan, säger Bruno Suchaut.

Men med effektiv individuell undervisning skulle alla barn, hävdar han, kunna lära sig läsa under sitt första skolår och därmed slippa dras med ett handikapp som ofta hänger med under såväl resten av skoltiden som senare i livet. Och det krävs inga revolutionerande ekonomiska insatser för att komma tillrätta med problemet.

– Det handlar om politisk vilja. Att många franska skolbarn måste gå om ett läsår kostar däremot enorma summor pengar i dag.

Studien Sept minutes pour apprendre à lire är gjord av Bruno Suchaut, Alice Bougnères och Adrien Bouguen. Suchaut är professor vid universitetet i Lausanne, Schweiz. Han är också direktör för forsk­ningslaboratoriet URPS .

ur Lärarförbundets Magasin