Ingår i temat
Lust för språk
Läs senare

Prata om motivationen!

Drivkrafterna spelar större roll än språkbegåvning för att utvecklas i ett språk.
– Läraren är jätteviktig, säger Rakel Österberg, som skrivit en avhandling i spanskdidaktik.

28 Maj 2009

Under tre år följde Rakel Österberg den muntliga språkutvecklingen hos en grupp gymnasieelever som läste spanska, steg 3, 4 och 5. En sak hon kunde se var att den språkliga komplexiteten ökade under de tre åren – eleverna använde fler beskriv­ningar, underordningar och relativsatser till exempel. Samtidigt utvecklades de inte, utom några få elever, i grammatisk språkriktighet. Det är inte så underligt, menar hon. När du utvecklar komplexiteten i talet tar du risker, vågar och chansar och då blir det inte alltid rätt. De få elever som förbättrade sin språkriktighet var mer försiktiga, de valde det säkra före det osäkra och vågade inte pröva.

Hon gjorde också djupintervjuer med eleverna för att undersöka deras drivkrafter. Dessutom testade hon deras språkliga fallenhet genom ett särskilt test. Hon kunde inte hitta något samband mellan språklig fallenhet och språkutveckling. Språkbegåvningen skyndar på utveckling­en, det är allt. Däremot fanns, litet överraskande, ett tydligt samband mellan motivation och språklig utveckling.

– Därför är det viktigt att läraren arbetar med motivationsbilden för att det ska hända något med språket.

Motivationen kunde se olika ut för olika elever. Rakel Österberg skiljer mellan yttre, eller extrinsik, motivation, och inre, intrinsik, motivation. Yttre drivkrafter kan vara att få högt betyg eller ett bra jobb. Inre motivation kan vara att man läser för att det är tillfredsställande och roligt. En elev kan naturligtvis också ha både yttre och inre motiv för att läsa ett språk. De elever i studien som fortsatte att läsa spanska alla tre åren hade ofta höga krav på sig själva att prestera. De hade stor inre motivation och ett högt självförtroende vad gällde språkinlärning.

Eleverna som hoppade av var ofta mer instrumentellt lagda. En anledning till avhoppen var att de inte fick tillräckligt höga betyg och i stället prioriterade andra ämnen. Många ansåg att de inte utvecklades så snabbt som de ville. Ingen av dem bytte till ett annat språk. De resonerade helt rationellt att de kunde läsa in spanskan senare om de skulle vilja.

– De här eleverna hade man kunnat fånga upp, anser jag.

Påfallande många elever har ett dåligt självförtroende när det gäller språk och känner språkängslan, visade intervjuerna.

– De var rädda för att säga fel och tyckte inte att de gjorde bra ifrån sig. Det är fortfarande mycket fokusering på rätt och fel i undervisningen.

Det är kanske särskilt känsligt i högstadiet. Om eleven byter lärare eller skola är det lätt att komma efter, tappa taget och förlora lusten – oavsett språkbegåvning. För att lyckas är det mycket viktigt att eleven får en positiv bild av sig själv som språkinlärare, betonar hon. Hon kallar det ett lingvistiskt självförtroende.

– Det stärks man av. Kanske sätter vi ofta ribban för högt som lärare, vi kanske ska ge snabbare återkoppling.

Man kan till exempel arbeta mer med träningsmodeller för att prata i spanskan – det skulle ge snabbare spinoff-effekt. I fotboll specialtränar man passningar intensivt i tio minuter. På samma sätt skulle man kunna göra i spanska med eleverna: köra intensiva övningar i argumentation till exempel, och ge snabb återkoppling.

I intervjuerna framgick också att läraren betyder mycket för ämnet. Om eleverna har en bra lärare och blir sedda så jobbar de bra. Har de en dålig lärare så sjunker motivationen snabbt. Bra undervisning tycker eleverna är varierad, med inslag av autentiskt material, till exempel film, chatt och riktiga nyheter. Den utgår inte bara från läroboken.

Rakel Österberg har bara studerat elever som läser spanska. Motivationen i andra språk kan se annorlunda ut. Men huvudresultatet, att lusten och motivationen är viktigast, tror hon gäller för alla språk.

Hon tycker att man som lärare borde prata med sina elever om språkinlärning, kommentera kursplanerna och ge eleverna ett metaspråk, så att de kan prata om det man gör och varför man gör det.

Det är också bra att försöka hjälpa eleverna att hitta och bli medvetna om sina egna drivkrafter och hjälpa dem få syn på sig själva. Man kan också prata och lyfta fram vad man kan göra om motivationen inte räcker till.

– Till exempel prata om att vissa moment är roligare, andra får man se som tunga träningspass, som i idrotten – man ska bara igenom dem. Kanske kan man ha något belöningssystem.

Framför allt är det viktigt att läraren kommer ihåg att elever har olika drivkrafter och tar hänsyn till det i sin undervisning.

– Man måste anpassa undervisningen till olika elever, så att den som till exempel vill kunna chatta på spanska kan göra
det. Eleverna måste se att det lönar sig att arbeta.

Rakel Österbergs avhandling heter ”Moti­vación, aptitud y desarrollo estructural. Un estudio sobre la actuacion lingüistica en aprendientes suecos de español L2” (Stockholms universitet)

ur Lärarförbundets Magasin