Läs senare

Poetisk rättvisa

av Helena Reistad
30 Jan 2017
30 Jan 2017

Poesi är tacksamt att arbeta med i svenskan. Det finns hur många sätt som helst att få elevernas kreativitet att blomma, det har vi förstått när vi har jobbat med det här numrets tema.

Men vad läser eleverna för poesi i skolan? Det kan vi inte veta. Många lärare kompletterar läromedlen med egna favoriter eller antologier från biblioteket. Trots det tyckte vi att det var intressant att göra ett nedslag i de mest förekommande läromedlen i svenska för högstadiet och se vad som finns representerat där. Vi har räknat kvinnor och män, utomeuropeiska författarskap och analyserat vilka tidsepoker som dominerar. Resultatet finns i den här artikeln.

Granskningen är intressant och tankeväckande. Män från Europa och Nordamerika dominerar stort, förstås. Det går alltid att ha synpunkter på värdet av att räkna bilder på män och kvinnor, hur många gånger kvinnor och män som blir citerade eller hur många författarskap, konstnärskap eller politiska gärningar som presenteras. Det säger som bekant inte allt, men för att driva utveckling framåt och för att öka medvetenheten så är det ändå viktigt att det görs. Fortfarande, 2017. Och det blir tydligt att läromedlen inte räcker – det behövs ett kritiskt förhållningssätt till innehållet i dem.

På redaktionen är vi också självkritiska. Vi har fantastiska, intressanta och kompetenta lärare (och andra) på nästan varje sida i det här numret, men när det gäller könsfördelningen är det inte tillfredsställande. Särskilt i detta nummer lyser männen med sin frånvaro. Så även vi måste jobba hårdare. Det är ett nyårslöfte. Nu kör vi!

ur Lärarförbundets Magasin