Läs senare

Perspektiv på svåra diskussioner

21 Dec 2016

Vi lever i ett samhälle där varken lärare eller elever undgår att konfronteras med en kontroversfylld komplex verklighet. Globala politiska konflikter mellan olika ideologier och religioner är en del av allas vår vardag. De återges i medierna och kommer till uttryck i direkta möten.

För att få stöd i att tänka vidare och djupare kring de kontroversiella frågornas roll i undervisningen, tycker jag att du ska läsa forskningsantologin Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen. På ett mångstämmigt, problematiserande och inspirerande sätt diskuteras hur och varför man i skolan ska arbeta med frågor där individer och grupper med skilda perspektiv och åsikter står emot varandra.

Redaktörerna för antologin är pedagogikforskare från Örebro universitet. De tio kapitlen tar upp olika förutsättningar för och erfarenheter av att arbeta med kontroversiella frågor i samhällsundervisningen. Som samhällskunskapslärare är det lärorikt att få läsa texter skrivna i relation till ett för mig nytt och spännande internationellt forskningsfält, som benämns controversial issues education.

Kontroversiella frågor – om kunskap och politik i samhällsundervisningen

Carsten Ljunggren, Ingrid Unemar Öst, Tomas Englund (red)
Gleerups

Hur vi uppfattar, värderar och arbetar med kontroversiella frågor i undervisningen varierar över tid. Den länge dominerande patriarkala underdånighetsfostran har ersatts av deliberationsidén, där idealet är att få klassrum att vibrera av medborgerlig delaktighet. Dock finns det glapp mellan ideal och verklighet. Sverigedemokraternas framgångar i senaste valet är ett exempel på en konkret politisk fråga som lärarna, i en av studierna, undviker att ta upp för att de känner en oro för att hantera den. Detta medan eleverna uppger att de gärna hade velat diskutera frågan i undervisningen.

Att få läsa om hur man i undervisningen tar hjälp av de sociala mediernas forumdiskussioner för att eleverna ska få föra och analysera kontroversiella samtal kring autentiska frågor är inspirerande. Det är något jag vill pröva.

De delar i boken som diskuterar de val lärare brottas med när vi leder och deltar i klassrumssamtal, väcker frågor kring hur jag själv agerar i min praktik. Hur aktiv, neutral och objektiv väljer jag att vara i samtal? Väljer jag att visa vem jag är och mina egna åsikter i klassrummet eller tänker jag att det är bättre för elevernas utveckling om jag håller dem för mig själv? Är samtalen en fråga om kunskap eller politik? Eller kan de politiska frågorna i klassrummet tvärtom vara ett sätt att förena demokratiuppdraget med kunskapsuppdraget? Det här är frågor jag vill fortsätta att diskutera med mina kollegor.

Författarnas förhoppning är att boken ska kunna bidra till både lärares och forskares intresse för demokrati, kunskap och politik. I en tid där man ibland bara talar resultat- och kunskapsmätning är det här en viktig bok.

Ewa Wåhlin Börjeson, lärare i SO och svenska Myrsjöskolans högstadium, Nacka

ur Lärarförbundets Magasin