Läs senare

Oscars elever gör serier av romaner

LektionslyftGenom att göra serieversioner av klassiska romaner får eleverna på Polhemsgymnasiet utlopp för sitt skapande. Samtidigt måste de gå in på djupet i texten.

31 Maj 2017
Kreativt. Samarbetet mellan bild och svenska ger mycket, tycker läraren Oscar Hjelmgren som startade projektet där eleverna gör serieversioner av en roman.

Oscar Hjelmgren, lärare i svenska och bild, bläddrar i elevernas serieversioner av Pär Lagerkvists roman Dvärgen. Några är skapade i akvarell, andra är tecknade med tusch i grå och svarta nyanser.

− Titta! Den här eleven har gestaltat pesten som en spöklik gestalt. Det var smart.

Han visar flera exempel på hur eleverna använder metaforer när de skapar sina serier. En elev har gjort om huvudpersonen Dvärgen till en näbbmus och förlagt handlingen till modern tid.

Serieprojektet har pågått parallellt i svenska och bild under fem veckor, med omkring tio lektioner à 80 minuter i varje ämne. Oscar Hjelmgren har hållit i bildlektionerna.

− Jag och svenskläraren har stämt av med varandra hela tiden. Om de till exempel har analyserat historiska skeenden i romanen, har vi gjort research i bilden om hur kläder och uppfinningar såg ut när handlingen utspelade sig under renässansen.

I höst, när serieprojektet kommer att genomföras på nytt, ska Oscar Hjelmgren byta och ta svensklektionerna. Han skulle också kunna driva projektet på egen hand, eftersom han undervisar i båda ämnena.

− Men jag tror att det kan finnas en poäng i att jobba ihop med en annan lärare. Vi inspirerar varandra och det blir tydligt för eleverna att det finns en röd tråd mellan våra ämnen.

Eleverna, som går andra året på designprogrammet vid Polhemsgymnasiet i Göteborg, fick först i uppgift att läsa korta avsnitt på cirka tio sidor åt gången av Dvärgen och sammanfatta dem skriftligt.

− Mycket av arbetet i svenska har handlat om att välja ut kärnan i innehållet och sålla bort parallellhistorier som inte är så viktiga för handlingen. I början tyckte en del elever att det var svårt, eftersom de var ovana vid att läsa på det sättet.

Lästips

80 romaner för dig som har bråttom av Henrik Lange, Kartago Förlag, 2007.

Chris Sprouses webbsida med exempel på serieskisser och sidkompositioner:
sprousenet.wordpress.com

Eleverna har också analyserat boken på svensklektionerna. De har till exempel letat efter metaforer i texten och pratat om huvudpersonernas personligheter för att få större förståelse för innehållet. Under bildlektionerna har de följt samma process som många serieskapare använder. Utifrån sin sammanfattning av boken har varje elev skapat ett textmanus som sedan översatts till bildform.

– Det visar sig direkt om de slarvat i svenskan. Då har de svårt att få ihop en serie som stämmer med boken. Jag kan också märka när de inte förstått innehållet.

Oscar Hjelmgren menar att serier är en effektiv form av berättande. Genom att gestalta en miljö eller karaktär i en bild, tar det kortare tid för läsaren att ta till sig beskrivningen än om samma sak uttrycks i text.

− Men det gäller att eleverna lägger ner arbete på att fånga hur en person ser ut och vilka miner och känslor som uttrycks. Eller att få med detaljer och stämningar i en miljöbild.

Oscar Hjelmgren

Ålder: 31 år.
Yrke: Bild-, design- och svensklärare.
Utbildning: Ämneslärarprogrammet i bild och svenska vid Göteborgs universitet. Serieskolan
i Malmö.
Arbetsplats: Polhemsgymnasiet i Göteborg.
År i yrket: 3 år.
På fritiden: Spelar fotboll och ishockey. Vinterbadar. Skriver och tecknar humoristiska äventyrsserier för serietidningen Herman Hedning.
Aktuellt: Elevernas serieversioner av Dvärgen ställs ut på Stadsbiblioteket i Göteborg i juni.

Han berättar att dialogen har en central betydelse i serier.

− För att få flyt i dialogen kan man tänka på att placera den karaktär som börjar att prata till vänster i serierutan. Det är ett vanligt nybörjarfel att missa det.

Idén till uppgiften fick Oscar Hjelmgren när han pratade med sin svensklärarkollega Annelie Ek. Båda hade på var sitt håll låtit eleverna skapa serierutor när det funnits tid över på lektionerna eller i samband med textläsning.

− Jag kände att det skulle vara roligt att göra något gemensamt och utöka serieuppgiften.

Slutversionen av serieromanen ska bestå av 5–7 sidor, med ett valfritt antal serierutor, och en framsida. De valde romanen Dvärgen för att innehållet gav utrymme för elevernas tolkningar och fantasi. Böcker med mycket fakta passar sämre för uppgiften.

Oscar Hjelmgren tror att arbetssättet även kan fungera i grundskolan, men då med kortare manus, till exempel en A4-sida med serierutor, och mer lättlästa böcker som stimulerar barnens fantasi. Hans tips till andra lärare är att våga pröva.

− Jag var osäker innan vi startade, men elevernas intresse har drivit arbetet framåt.

ur Lärarförbundets Magasin