Ingår i temat
Språkval
Läs senare

Modersmål inget språkval i praktiken

Elever har rätt att läsa sitt modersmål som språkval. Men den valmöjligheten finns inte i praktiken.

14 Apr 2010

Ungefär 17 procent av alla elever i grundskolan har rätt till undervisning i modersmål. Enligt grundskoleförordningen ska de eleverna erbjudas sitt modersmål som språkval – ”om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det”.
Men verkligheten ser annorlunda ut. Enligt Skolverkets statistik är andelen elever som läser modersmål som språkval mindre än 1 procent.
– Det som står i förordningen är det som gäller. Men hur det förvaltas kan man inte vara speciellt nöjd med. I praktiken är inte det här något som tas till vara i någon större utsträckning, konstaterar Mats Wennerholm, undervisningsråd på Skolverket.

Vad beror det på?
– Det kan vara av praktiska skäl, att kommunerna har svårt att få tag på lärare, att det kostar pengar och ska administreras. Det är nog en rad orsaker, säger han.
– När man går ut med språkvalsmöjligheten till eleverna har man redan en kår av lärare i spanska, franska och tyska. Om man då skulle gå ut med ett öppet erbjud­ande om att elever kan söka på sitt moders­mål skulle det vara tyngre att organisera.
Kan det vara så att skolorna inte känner till vad grundskoleförordningen säger?
– Så kan det givetvis vara. Men förordningstexten är inte så komplicerad.

Modersmål som språkval har inte varit en prioriterad fråga på Skolverket. Men Mats Wennerholm säger till Alfa att han nu kommer att ta upp den med sina chefer.
– Jag ska spinna vidare på det här nu och fortsätta att diskutera hur vi ska ställa oss till det. Vi har bara konstaterat hur det ser ut men inte gått vidare med det. Det borde också vara intressant för Skolinspektionen att fundera och ställa frågor kring det här.
Anna-Karin Hedenskog, rektor för modersmålsundervisningen i Malmö stad, har kämpat länge för att få skolor att erbjuda modersmål som språkval. Hösten 2005 blev Örtagårdsskolan i Malmö troligtvis först i landet med att starta klasser med arabiska och albanska som språkval för sina modersmålselever.
– Det blir enorma vinster för eleverna.
De får fler timmars undervisning och mer attraktiv undervisningstid eftersom den kommer in på schemat, de får djupare kunskaper i sitt modersmål och därmed bättre betyg, säger Anna-Karin Hedenskog.
Det vanligaste är annars att eleven läser sitt modersmål utanför ordinarie skoltid på sena eftermiddagar. Hur många timmar det blir bestäms av varje kommun – i genomsnitt cirka 60 minuters undervisning per vecka.

När modersmålet i stället blir språkval sker undervisningen under vanlig skoltid och lektionstimmarna blir fler.
– Kursplanen i modersmål ser dessutom likadan ut oavsett om du läser 40 minuter i veckan eller fyra timmar. Det är lättare att nå målen om man har fler timmar, säger Anna-Karin Hedenskog.
Hon tycker att de elever som är duk­tiga i sitt modersmål gör rätt i att välja ytter­li­gare ett språk som språkval. Däremot skulle de elever som i dag väljer SvEn tjäna på att läsa sitt modersmål som språk­val.
– SvEn är ju för många ganska bortkastad tid. De eleverna borde kanske ha sitt modersmål som språkval i stället. Även Mats Wennerholm tror att eleverna skulle tjäna på att kunna ha sitt modersmål som språkval.
– Då kan de uveckla sitt starkaste redskap för inlärning och utveckling. Med stöd i ett starkt förstaspråk skulle eleverna kunna förbättra sin svenska, stärka sin förståelse i alla ämnen och därmed förbättra sina möjligheter att lyckas i skolan.

Har ni modersmål som språkval på er skola? Skriv till alfa@lararforbundet.se!

Alla artiklar i temat Språkval (8)

ur Lärarförbundets Magasin