Läs senare

Melodin i språket viktigare än man tror

Svenska elever talar spanska med svensk prosodi, visar Berit Aronssons forskning. Det finns många vinster med att undervisa i prosodi i alla språk, anser hon.
– Prosodin är så viktig för kommunikationen. Den gör också att man lyssnar mer på den som talar, säger hon.

26 Jan 2016
Melodin i språket viktigare än man tror
Bild: Pia Koskela

Den musikaliska sidan av språket blir ofta bortglömd när man undervisar i främmande språk, tycker forskaren Berit Aronsson vid Umeå universitet.

– Det är den delen av språket man inte ser i skriften. Det finns få tecken för den, och vi pratar sällan om den.

Det som kallas prosodi är viktigare än vad vi tror. Den handlar bland annat om rytm och melodi och talar om för mottagaren vilken avsikten är med det som sägs. För det räcker inte med att förstå orden. Tonfallet till exempel är minst lika viktigt för att förstå om utsagan är en fråga eller om den som talar är ironisk eller arg.

– Om man uttalar ljudsegmenten fel så riskerar man att bli missförstådd på ordnivå. Men om prosodin blir fel så kan hela yttrandet bli missförstått, eftersom mottagaren kan uppfatta sändarens avsikt fel.

I språkundervisningen verkar det finnas en tradition av att tona ner uttalet, med hänvisning till att det viktigaste ändå är att man blir förstådd, menar hon. Även i styrdokumenten och den europeiska referensramen har grammatiken en mer framskjuten plats än uttalet. Den lärare som undervisar i spanskt uttal lägger nog ofta kraften på ljudsegmenten, till exempel hur ett spanskt R ska låta, eller att B och V ska vara frikativa, det vill säga uttalas med åtskilda läppar, i vissa positioner. Mer sällan talar man i klassrummet om prosodiska begrepp, som tryck, vokalförlängning, stigtoner och falltoner. Berit Aronsson tycker att förståelighet är ett för lågt ställt mål för uttalsundervisningen och jämför med grammatikundervisningen.

– Jag tror aldrig att någon skulle säga att det räcker att kunna prata i infinitiv – man behöver inte kunna böja verben, för man blir förstådd ändå. Varför ska man ha en lägre nivå för uttal?

Det finns också en utbredd föreställning att det hänger på språköra eller ålder om man kan lära sig bra uttal eller ej. Berit Aronsson tror att alla kan förbättra sin prosodi, oavsett ålder.

– Prosodin ses som något omedvetet. Men vi är inte omedvetna om den, vi vet mycket väl hur man låter arg, rädd eller glad. Vi är bara inte vana vid att prata om den, eftersom den inte syns i skrift.

Berit Aronsson är i botten gymnasielärare i spanska och engelska och har undervisat både i grundskolan och på gymnasiet. Under många år har hon också undervisat i spanskt uttal på universitetet i Umeå. Då märkte hon att studenterna genomgående använde många stigtoner i slutet av fraser, i sammanhang där hon inte förväntade sig det på spanska.

– Jag hörde svenskan i det, men kunde inte sätta fingret på det. Jag undrade också hur det påverkade budskapet på spanska.

Det bästa råd hon kunde ge studenterna var att de skulle prata lite ”rakare”. I stället började de då att prata entonigt och det blev inte heller rätt. Hon letade metoder och forskning i ämnet, men hittade inget om spansk prosodi för svenska inlärare. Då började hon forska själv. Hon betonar att syftet med hennes forskning är ämnesdidaktisk – hon vill förbättra spanskundervisningen.

I sin avhandling, som heter Transfer of rising tone patterns from Swedish L1 into Spanish L2 – which are the communicative consequences?, jämför hon bland annat hur svenska inlärare talar spanska med infödda spansktalande. När svenska elever pratar spanska så för de omedvetet över sin svenska prosodi till spanska.

Ett vanligt fel är att de lägger stigtoner på fel ställen.

– Och om de ligger på rätt ställe så är det ofta på fel sätt, med fel tonhöjd eller för långa vokalljud.

I svenskan är en stigande slutton ofta en signal för vänlighet. För att låta extra vänliga lägger vi gärna flera stigande fraser efter varandra. Men för spansktalande kan en person då uppfattas som osäker, eller kanske påstridig.

Kanske låter det avancerat, men det är det absolut inte, betonar Berit Aronsson. Stigande och fallande gränstoner är ett finlir som modersmålstalare behärskar utan att tänka. Men för andraspråkstalare måste man göra det synligt.

Ett annat vanligt uttalsfel hos svenska spanskinlärare är vokaldurationen – man drar ut för länge på vokalerna. När man stiger i slutet av fraser till exempel, så verkar svenskar göra en glidande stigning i själva vokalljudet, medan infödda spansktalande inte tycks göra så.

I svenskan ligger rytmen i de betonande stavelserna. Det innebär att man förlänger de betonade stavelserna i satsen, samtidigt som man ger dem tryck. I spanskan ligger rytmen i varje stavelse.

Ett tredje misstag kallas för fokusaccentplacering, det vill säga hur man markerar ord som man vill lyfta fram. Om man vill betona till exempel en person eller företeelse, så förlänger man inte vokalljudet lika mycket som i svenskan, utan man flyttar det oftast sist i satsen.

Berit Aronsson rekommenderar lärare att undervisa aktivt i prosodi. Börja tidigt, gärna redan i sexan, råder hon. Använd rollspel, låt eleverna härma och öva på att låta glada, rädda eller arga. Talkörer är bra, då vågar även blyga elever hänga på.

– Eleverna tycker att det är roligt! Börjar man tidigt så är de ofta öppnare och inte lika rädda för att göra bort sig.

Men först måste eleverna träna sig att höra prosodin. Det kan de bara lära sig genom att lyssna, lyssna, lyssna. Börja därför alltid med lyssningsövningar. Det är viktigt att läraren berättar för eleverna exakt vad de ska lyssna efter, till exempel stigande eller fallande gränstoner, eller hur talarna lämnar ordet till varandra. Efteråt pratar man tillsammans om det – ”varför gör han en stigton där?” Låt sedan eleverna göra liknande dialogövningar där de spelar in sig själva, lyssnar och analyserar.

Många språkinlärare känner sig löjliga och obekväma när de ska öva prosodi och uttal. För att man ska våga är det viktigt med ett tillåtande klassrumsklimat.

– Man måste öva sig att våga kliva i och ur den spanska språkdräkten. Det handlar inte om att ta ifrån någon sin identitet, men kanske kan man lägga till ytterligare en.

Även lärare i andra språk kan ha användning av Berit Aronssons forskning. Hon är övertygad om att den svenska intonationen slår igenom även i andra språk. Inte minst viktig kan hennes forskning vara för undervisningen i ämnena svenska som andraspråk och sfi, understryker hon.

– Ett bra uttal ger makt åt människor. Man får respekt direkt, folk lyssnar på en. Det är lättare att lära nyanlända de svenska koderna än att göra om nio miljoner människors öron.

ur Lärarförbundets Magasin