Läs senare

Med saxen mitt i nyhetsflödet

Egentligen skulle man kunna använda tidningen i nästan vilket ämne som helst, tycker lärarna i Lucksta skola. De har blivit taggade av att delta i Tidningsveckan.
"Den blir som ett slags kick-off för oss", säger Petter Jonsson.

12 Dec 2011

Foto: Bo Fernström

Att byxa choklad dagens fotbollsmatch Gittan hallå…

Fyra barn sitter på golvet och klistrar ord på ett A3-ark. Ord som de klippt ut ur lokaltidningen Sundsvalls tidning. Uppgiften var att hitta ett ord på varje bokstav i alfabetet. I rummet bredvid jobbar tre grupper med att söka ord och bilder på varsitt tema: människor, sport och vatten. Och i det tredje rummet är uppgiften att göra en egen reklambild med hjälp av urklipp från tidningen. Innan lektionstimmen är slut ska varje grupp ha producerat ett kollage utifrån de olika uppgifterna.

Foto: Bo FernströmPetter Jonsson, lärare i fyr-femman, började dagen med att samla sin klass på den lila mattan längst fram i klassrummet för en genomgång: Vad är ett kollage, hur gör man ett sådant, finns det bilder som passar alla teman? Han har också delat in barnen, två fyr-femmor och två två-treor i varje grupp, och berättat var de ska sitta.

Vi är i Lucksta, några mil väster om Sundsvall. Byns skola har 130 elever fördelade i två hus med vardera tre klasser (F–1, 2–3, 4–5) och här på Sten-husets andra våning skiner solen in genom de stora fönstren denna torsdagsförmiddag. Klassrummen ligger på rad, med öppna dörrar och en gemensam arbetssal i mitten. Från alla tre rummen ser man skolgårdens träd åt ena hållet och sjön Marmen åt det andra. Men i dag är det ingen som bryr sig om utsikten. De 40 eleverna i klass 2–3B och 4–5B bläddrar i stället i tidningarna med varsin sax i näven.

– Is är ju också vatten, säger en kille, medan en av hans gruppkamrater glömmer uppgiften för en stund då hon får syn på en artikel om en pedofil.

– Vilken idiot, utbrister hon, på en skola!

En annan grupp diskuterar vad den tecknade nidbilden på Håkan Juholt kallas, var det karikage? De börjar genast intervjua mig då jag kommer fram till bordet: Är det du som gör den här tidningen? Nähä, jobbar du på Aftonbladet då? Hur får tidningarna reda på vad som händer?

Alla fyra brukar läsa dagstidningen hemma, berättar de.

– Jag läser den varje dag, för att se vad som har hänt och så, säger Jennifer Edfastson.

Hennes gruppkamrater Alfred Ström Boman, Ida Öhrström och Rasmus Edmark Norgren fyller på, säger att de brukar läsa om olyckor och väder, annonser och serier.

De brukar få läsa lokaltidningen här i skolan också, med jämna mellanrum. Skolan prenumererar på Sundsvalls tidning för att kunna använda den i undervisningen, och i två-treans klassrum finns en anslagstavla med urklipp som passar in under rubrikerna Veckans bild (karikatyr av Juholt), Ljusglimt (Rea på el), Person (bild på Juholt), Nyhet (EM här kommer vi) och Orättvisa (269 dödsoffer i Thailand). I fyr-femman får eleverna med jämna mellanrum välja ut artiklar på temat debatt, insändare, lokal nyhet, ekonomi med mera.

Men den här veckan är det extra stort fokus på att läsa tidning, när skolan för första gången tagit chansen att delta i Tidningsveckan, då en mängd dagstidningar runtom i landet under en veckas tid skickar ut hela klassuppsättningar av tidningen gratis, jämte en fyllig handledning om olika sätt att använda tidningen i skolarbetet. Det handlar om allt från att fundera på nyhetsvärdering och skillnaden på olika slags texter till att själv prova att arbeta som en journalist och diskutera källkritik och censur.

– Den här veckan blir som ett slags kick-off för oss lärare, säger Petter Jonsson.

Han konstaterar att mycket i tidningarna går att använda i det dagliga skolarbetet.

– Vi är ganska duktiga på nyhetsbevakning. Men det går ju att ha tidningsartiklar som underlag till svenska, SO, geografi, matte, musik, bild, ja, nästa till alla ämnen, säger han och berättar att han själv börjat läsa tidningen med andra glasögon under den här veckan.

Alltså planerar han och de andra i arbetslaget att i ännu högre grad än tidigare använda medierna i undervisningen.

– Senare i höst ska vi till exempel jobba med källkritik, i tidningar och på tv och internet.

Tidigare denna vecka har han och kollegerna haft genomgångar med barnen. De har diskuterat hur en tidning är uppbyggd med bild och text, vad skillnaden är på artikel och notis, hur man skriver en insändare, vilka delar tidningen består av, och så vidare. Han märker att barnen känner sig mer och mer hemma i tidningarna för varje dag som går.

– De vet var de ska leta. Men de brukar gilla att läsa tidningen annars också. Det finns alltid något som alla blir intresserade av och det är jättekul att höra dem diskutera.

Petter Jonsson tror att i stort sett alla de här barnen har tidning hemma och märker ofta i skolan då något hänt som fångat deras intresse.

– Senast var det när en kvinna här i närheten blev skadad i en trafikolycka. Då fanns det ett väldigt behov av att prata, förstås, och det måste de ju få göra.

Han brukar låta dem läsa olika artiklar, sammanfatta och redovisa för resten av klassen.

– Och är det något ord de inte förstår får de använda en ordbok. Det blir ganska ofta.

Fyr-femman har också fått prova att skriva insändare och göra annonser.

Men i dag jobbar alltså alla barnen, från tvåan till femman, ihop.

– Vi försöker göra det ganska ofta. Dels för sammanhållningen både mellan elever och personal, dels för att alla ska känna sig trygga med alla. Men det är också för att barnen lär sig mycket av varandra. Fyr-femmorna tar så stort ansvar när de jobbar i grupp med två-treorna så här.

Så börjar timmen gå mot sitt slut. Barnen samlar det som är kvar av tidningarna i pappersinsamlingstunnan och städar undan saxar och limstift. Petter Jonsson och hans kollegor konstaterar att de får spara genomgången till eftermiddagen.

– Dags att ställa sig i matled, säger han.

Och vips har alla barn försvunnit. Men när vi lite senare kommer ut på skolgården kommer några av dem fram:

– När kommer vi i tidningen?

Gratis tidningar

Tidningsveckan är en del av verksamheten Mediekompass (tidigare Tidningen i Skolan), vars uppgift är att hjälpa skolan med undervisning om och med dagstidningar och andra medier.

Det är Tidningsutgivarna (TU) som står bakom Mediekompass. På www.mediekompass.se finns mer information, studiematerial och lektionstips, en lärarsajt och en ungsajt. Där finns också en medieordlista, fakta om dagstidningar, tips om hur man gör en skoltidning, nutidskryss med mera.

Man kan också anmäla sig till ett nyhetsbrev och få lektionstips varje vecka. Läs mer om nyhetsbrevet

63 dagstidningar i hela landet medverkar i Tidningsveckan, genom att utan konstnad skicka ut klassuppsättningar av tidningen.

ur Lärarförbundets Magasin