Ingår i temat
Moderna språk
Läs senare

Marinering i språket lyfter eleverna

Möten med andra som talar språket stärker elevernas motivation att lära sig moderna språk. Däremot spelar digitala verktyg en mindre roll för motivationen, enligt en ny avhandling.

Marinering i språket lyfter eleverna
Bild: Thomas Fröling

”Språk har alltid varit ett stort intresse och jag älskar att kunna kommunicera med folk från andra länder. I nian åkte jag på språkutbyte med skolan till Murcia i tio dagar och då fick jag upp ett brinnande intresse för spanskan.”

Det säger den intervjuade eleven Ludvig i Erik Cardelús doktorsavhandling om motivation och attityder i moderna språk. Ludvig fångar i sitt citat några av de viktigaste faktorerna som driver elever att hålla fast vid sina studier i moderna språk.

Erik Cardelús har intervjuat 43 elever som studerade franska, tyska eller spanska på gymnasieskolans årskurser två och tre. Alla läste på steg fem och tillhörde därmed en ganska liten skara som har kommit längre än de flesta elever som börjar läsa moderna språk.

– Det är många som undrar varför så många elever hoppar av moderna språk. Jag ville vända på frågeställningen och ta reda på vad som får dem att fortsätta, säger Erik Cardelús.

Eleverna hade förstås sina egna individuella motiv men Erik Cardelús kan ändå urskilja flera mönster och gemensamma drag i elevernas berättelser. Som punkt ett vill han lyfta fram lärarens viktiga roll för motivationen.

– Lärarens roll är kanske ännu viktigare i moderna språk än i andra ämnen. Jag brukar kalla det för glappet mellan Madrid och Malmköping. Läraren ska undervisa om något som existerar naturligt och intensivt på en helt annan plats och förflytta det in i klassrummet. Det krävs något av ett illusionsmakeri att få målspråket att leva för eleverna, säger han.

Erik Cardelús.Erik Cardelús uttrycker det som att läraren behöver ”marinera” sig i målspråkskulturen. Han har själv bakgrund som gymnasielärare i spanska (och svenska) och försöker leva som han lär. Han läste ofta någon litteratur på spanska eller lyssnade på spansk musik före lektionerna, och han tar fortfarande gärna del av spanskspråkig kultur och reser till spanskspråkiga länder.

Eleverna lyfter också fram att de vill tala och använda språket praktiskt i undervisningen. Undervisningen om grammatik uppfattades som mindre inspirerande. Det betyder inte att det inte går att under-visa i grammatik på ett motiverande sätt.

– En framgångsrik språkundervisning handlar om att hela tiden integrera form och funktion. För att det inte ska bli som torrsim behöver grammatiken länkas till kommunikativa situationer. Eleven ska känna att man kommunicerar på språket redan från dag ett i klassrummet och håller igång det under varje minut av lektionen.

Erik Cardelús avhandling bekräftar en vanligt förekommande slutsats i forskningen om motivation och språkinlärning, nämligen att inre drivkrafter som lust och intresse har större betydelse än yttre motivation och prestationsmål.

En starkt motiverande faktor är kontakter med andra som talar språket och med kulturen i språkområdet. Många elever har dessa kontakter redan i vardagen genom familj och vänner, men det gäller långt ifrån alla. Flera av de intervjuade eleverna hade varit på längre språkutbyten, men också en kortare språkresa kan vara ett effektivt sätt att höja motivationen.

– Det ger unika och konkreta möjligheter för eleven att använda sig av språket. Man kan få en tydlig målbild för sitt lärande genom vardagliga situationer som att be-ställa en kopp kaffe eller läsa rubriken i en tidning, säger Erik Cardelús.

Något som förvånade Erik Cardelús var att användningen av IKT spelade så liten roll för elevernas motivation. Eleverna använde sällan exempelvis chat eller sociala medier för att skapa nya kontakter. Däremot kunde de använda sig av dessa webbverktyg för att bibehålla kontakter som de redan hade knutit, exempelvis på en språkresa. Därmed kan IKT förstärka och upprätthålla redan påbörjade motivationsprocesser.

– Unga i dag kallas ofta för digitala infödingar, men för dem jag intervjuade kom personliga kontakter i första hand. De digitala verktygen blev viktiga först efter att man har fått möjlighet att i verkliga livet fått möta människor som talar språket.

Tidigare forskning har visat att föräldrar ofta har låga förväntningar på sina barns studier i moderna språk. Det sammanfaller med en överlag ganska sval inställning i Sverige till att lära sig främmande språk utöver engelska. De intervjuade eleverna i Erik Cardelús avhandling – som alltså hade kommit längre i sina språkstudier än de flesta andra jämnåriga – uttryckte tvärtom att de ofta hade ett positivt stöd hemifrån och att de blev peppade av det.

– Men flera av eleverna tyckte att det var tråkigt att det var så liten entusiasm för språkstudier i det omgivande samhället. De var tragiskt medvetna om ointresset från omgivningen.

Erik Cardelús efterlyser en uppvärdering av de moderna språken både från skolans sida och det omgivande samhällets. Skolan kan göra mer för att uppmärksamma språken, till exempel vid den europeiska språkdagen som arrangeras varje år.

– Vi är dåliga i Sverige på att lyfta fram fördelarna med att kunna flera språk. Det är ytterst få offentliga personer som talar ett annat språk än svenska eller engelska vid exempelvis ett statsbesök. Det flaggas helt enkelt för lite med att det är viktigt med språk.

Men vad är då poängen med att lära sig ett nytt språk?

– Som lärare kan jag erbjuda mina elever något helt fantastiskt som är till glädje under hela livet. Det är ett sätt att förstå världen och ger en unik möjlighet till relationer med människor som man annars inte hade mött. När man släpper in ett nyttspråk skärper man sina sinnen, säger Erik Cardelús.

Erik Cardelús avhandling

Motivationer, attityder och moderna språk. Doktorsavhandling av Erik Cardelus vid Institutionen för språkdidaktik på Stockholms universitet. Du kan läsa den här.

ur Lärarförbundets Magasin