Läs senare

Lyckad handledning kräver samarbete

Studiehandledning på modersmålet hjälper eleverna att nå målen. Men det förutsätter tid för samplanering med de andra lärarna. Det vet Tamar Ucar, studiehandledare i Örebro.

av redadmin
16 Okt 2017
16 Okt 2017
Kräver organisering.
I sin kommande bok Studiehandledning för flerspråkiga elever beskriver Tamar Ucar hur man organiserar för samarbete.

Nyanlända Aisha från Afghanistan har inte gått i skolan alls. Hon är tio år och ska placeras i årskurs tre. Åttaåriga Jakob ska placeras i andra klass. Han kommer från Syrien där vissa elever har nått betydligt längre rent kunskapsmässigt jämfört med elever i motsvarande årskurser i svenska skolan.

Båda är två fiktiva exempel som synliggör hur komplext det kan vara att ta beslut om vilket språkligt stöd en flerspråkig elev är i behov av, bland annat i studiehandledning på modersmål. Det berättar Tamar Ucar, modersmålslärare och studiehandledare i arabiska sedan 1992.

– Det viktigaste är att vi ser eleven som en individ, på samma sätt som vi gör med svenskfödda elever. Och att vi är införstådda med att studiehandledning inte handlar om att tolka och översätta. Sammanfattningsvis är tanken att studiehandledningen ska hjälpa eleverna att ta till sig ämneskunskaper för att öka chanserna att nå målen, med stöd av modersmålet.

Brukets skola i Örebro är en F—3-skola med 115 elever. 95 procent är flerspråkiga, femton elever är nyanlända för i år. Majoriteten är andra eller tredje generationens invandrare och totalt talas 27 språk på skolan. Vi sitter i ett litet mötesrum och väntar på klassläraren Bodil Rös Henning. Hennes elever går i årskurs tre och snart är det dags för en lektion i samhällskunskap där Tamar Ucar ska ha en stunds enskild undervisning med två elever.

Tamar Ucar håller även föreläsningar om studiehandledning och arbetar som kvalitetsutvecklare inom Örebro kommun. En av hennes uppgifter är att stötta rektorn i arbetet med nyanlända. En annan är att utveckla och organisera samarbetet mellan lärare, studiehandledare och rektor.

– Ett bra samarbete är en förutsättning för att studiehandledning ska uppnå sina syften, säger Tamar Ucar.

Och det är just det som Tamar Ucars kommande bok handlar om; en handbok för både ledning och lärare där hon tar upp hur skolan kan organisera och jobba med studiehandledning på ett framgångsrikt sätt.

Kunskapen kring studiehandledning har ökat markant de senaste fem åren, i takt med att antalet nyanlända har ökat. Men det förväxlas fortfarande ofta med ämnet modersmål, konstaterar Tamar Ucar.

– Studiehandledning är inte ett ämne och därmed finns det varken kursplan eller styrdokument.

Däremot har Skolverket utformat ett stödmaterial där man presenterar tre arbetsmodeller: studiehandledning före, under och efter lektionen.

– Jag tycker att studiehandledning före lektionen är bäst eftersom det ger en förförståelse för lektionens innehåll, vilket gör det enklare för eleverna att ta del av undervisningen i klassrummet. Svårigheten är att det kräver mer planering och större hänsyn till elevernas scheman, säger hon.

Syftet med studiehandledning under lektionen är att handledaren får möjlighet att fånga upp elevernas behov direkt. Den sista modellen, efter lektionen, är den som vanligtvis används på högstadiet och gymnasiet, enligt Tamar Ucars erfarenhet. Då har eleverna ofta kommit längre i sin språkutveckling och vill sällan ha en extralärare bredvid sig.

Tamar Ucar känner sig väl förberedd inför den kommande lektionen. Temat för dagen är ”Vårt samhälle” och Bodil Rös Henning har skannat in och mejlat de sidor från läroboken som de ska jobba med och vilka nyckelord eleverna ska lära sig. Därefter hade de ett kort samtal om hur lektionen ska gå till.

– Nu har jag en uppfattning om lektionsinnehållet och kommer att prata om samma begrepp på modersmålet med eleverna, och sedan försöka resonera
om orden på svenska. På så sätt har vi garanterat att eleven har förstått innehållet, säger Tamar Ucar.

När Bodil Rös Henning kommer in i rummet pratar vi om hur dagens arbetsbelastade lärare ska få tid att samplanera med studiehandledaren.

– Jag har många gånger varit med om lärare som säger ”Vaddå, ska jag planera åt dig också?!”, säger Tamar Ucar och frågar Bodil Rös Henning om hur hon ser på det.

– Som lärare har man ofta samma stil på sitt lektionsupplägg och ju mer studiehandledaren vet om hur läraren jobbar, desto enklare blir det. Men det skulle underlätta om vi fick lite mer avsatt tid för att planera tillsammans.

Tamar Ucar håller med:

– Vi får inte heller glömma att en studiehandledare kan arbeta på uppåt 19 skolor samtidigt och att lärare många gånger samarbetar med flera studiehandledare. Och det gör ju inte tidsplaneringen mindre komplicerad.

Tamar Ucar poängterar också att det är viktigt att skolan förstår att det inte är studiehandledaren man ska hjälpa, utan eleven.

Klassläraren Bodil Rös Henning ser det exempelvis som sitt ansvar att förmedla vad eleven kan
behöva hjälp med.

– Om en elev till exempel inte har förstått skillnaden mellan olika texttyper så försöker jag informera om att eleven behöver arbeta med det.

Eleverna har precis ätit lunch och verkar ivriga med att komma i gång med lektionen. På tavlan står det: Vad är ett samhälle? Eleverna börjar brainstorma och snart är tavlan fylld av en tankekarta baserad på deras idéer: Örebro och Irisgatan, där en av eleverna bor. Sedan pratar de lite om de begrepp som nämns i läroboken: kommun, politiker och skatt, exempelvis.

– Och vad behöver vi som bor i samhället? frågar Bodil Rös Henning och förklarar att skolan är ett exempel.

Fotbollsplaner! utropar en pojke längst fram, och ett sjukhus ifall man bryter benet när man tränar.

Tamar Ucar antecknar, fotograferar Bodil Rös Hennings tankekarta med sin surfplatta och tar med sig de lite lågmälda flickorna Shahed Antouz och Hala Dalloul till ett grupprum. Båda är från Syrien och har varit i Sverige i cirka två år. De börjar med att läsa lite i boken och sedan inleds diskussionen om vad ett samhälle är, på arabiska, med syftet att skapa en förförståelse och ge dem chansen att reflektera kring ämnet.

Tamar Ucar skjuter löpande in vad nyckelorden heter på svenska, flickorna upprepar, ombeds att skriva orden på svenska och får hela tiden bekräftelse på att de har förstått.

När de övergår till vad som behövs i ett samhälle sätter samtalet i gång ordentligt.

– Vi behöver jobba! Och ha ett hem, säger Shahed Antouz.

– Och så behöver vi källsortera, säger Shahed på svenska – eftersom det inte finns något motsvarande ord på arabiska. Och Tamar Ucar ser imponerad ut.

Efter en stunds samtal tittar de på surfplattan för att se vad det stod på tavlan och flickorna blir glada när Tamar Ucar säger att de har tagit upp samma saker som sina kompisar.

Annika Walter är rektor på Brukets skola och har en bakgrund som lärare i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Hon är övertygad om att studiehandledning på modersmål ökar måluppfyllelsen. Detta började hon intressera sig för under sin tid som kvalitetutvecklare inom kommunen, med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

– Jag har arbetat på den här skolan i ett år. En del i mitt ansvar inom det här området är att jobba med planering och uppföljning, ta emot eleverna och att göra en första bedömning om vilken årskurs eleven ska placeras i – allt tillsammans med Tamar, säger Annika Walter.

I nuläget pågår det två satsningar för att förbättra möjligheterna för flerspråkiga elever på Brukets skola. Den ena är en del av Läslyftet, där även modersmålslärarna är delaktiga i planeringen. Den andra är ett pilotprojekt i en av förskoleklasserna där både modersmålslärare och studiehandledare regelbundet involveras i den ordinarie undervisningen.

– Ambitionen är att utveckla ett sätt att arbeta med det här som ett team. På sikt är målet att hitta en metod som vi kan tillämpa i alla klasser på skolan, säger Annika Walter.

Tre modeller

Före lektionen:

Studiehandledaren planerar enligt lärarens lektionsinnehåll och pratar om de centrala delarna inom det ämne eleven ska lära sig.

Syfte: Att integrera språk och innehåll genom att sätta fakta och begrepp i ett sammanhang. Eleven bygger upp en förförståelse inför kommande lektion och ämnet blir mer begripligt.

Under lektionen:

Pågår samtidigt som ämnesundervisningen, antingen i grupp eller enskilt. Alternativt håller studiehandledaren genomgången på modersmålet parallellt med att ämnesläraren gör det på svenska.

Syfte: Att direkt kunna fånga upp elevernas behov och ge bekräftelse på att eleven har förstått de centrala delarna i genomgången.

Efter lektionen:

Studiehandledaren stämmer av med läraren vad eleven behöver öva på och stöttar eleven i det. Den här modellen passar elever som har kommit längre i sin utveckling av svenska språket.

Syfte: Att repetera och fördjupa den kunskap som eleven har undervisats om. När eleverna först får delta i den vanliga undervisningen får de möjlighet att pröva om det svenska språket bär.

Källa: Skolverkets skrift Studiehandledning på modersmålet.

ur Lärarförbundets Magasin