Ingår i temat
Orostider
Läs senare

Litteratur som väcker minnen

Allt fler elever har egna erfarenheter från de krig och konflikter som berörs i SO-undervisningen. Gymnasieläraren Ingegerd Norder använder litteraturen för att närma sig känsliga teman.

En lång skoldag närmar sig slutet och några av eleverna börjar kämpa med att hålla koncentrationen uppe. Den senaste timmen har de arbetat med att reda ut olika termer som kännetecknar demokratier och diktaturer. Ingen av eleverna har svenska som modersmål och de måste lägga ner mycket energi för att hålla isär begreppen. Men när läraren Ingegerd Norder tar fram boken 438 dagar av journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson för att läsa ett avsnitt höjs uppmärksamheten. Och när hon nämner ordet diktatur i samma andetag som landet Etiopien där journalisterna satt fängslade reagerar en av eleverna.

Debattglatt. Eleverna har många åsikter i diskussionen om demokrati och diktatur. De har själva växt upp i olika politiska system.

– I Etiopien får man tycka vad man vill, säger han och jämför med grannlandet där han själv växte upp och som har en ännu mer auktoritär regim.

Efter en liten ordväxling mellan lärare och elev sätter Ingegerd Norder streck i debatten.

– Vi kan väl i alla fall enas om att rättegången mot Schibbye och Persson hölls på ett sätt som kännetecknar en diktatur, säger hon utan att mötas av protest.

Ingegerd Norder är förstelärare och undervisar i svenska som andraspråk och samhällskunskap på introduktionsprogrammet individuellt alternativ på Nobelgymnasiet i Karlstad. Hennes elever har i regel varit i Sverige under ett par år. De har växt upp i länder präglade av våldsamma konflikter och/eller auktoritära regimer som Syrien, Irak, Afghanistan, Somalia och Eritrea. Flera av dem har varit på flykt och vistats i läger under lång tid. Några av dem har en livsfarlig båtresa över havet bakom sig.

Det stora antalet nyanlända elever är en utmaning för alla som arbetar i skolan. Eleverna kan ha traumatiska upplevelser som behöver bearbetas terapeutiskt. Det finns ett växande behov av att lärare arbetar språkutvecklande i alla ämnen.

Ingegerd Norder ser ytterligare didaktiska utmaningar i ämnen som samhällskunskap och historia. Där kan vissa delar av ämnesinnehållet ha en helt annan innebörd för en elev som nyligen levt i en krigszon än för en elev som inte har gjort det. Det handlar inte bara om skilda perspektiv på en viss fråga. Det kan också finnas ämnesinnehåll som kan vara känslomässigt drabbande för eleven.

– Jag pejlar lite försiktigt för att få reda på mer om deras bakgrund. När vi är hela gruppen kan vi prata om vilka länder de kommer ifrån och vilka språk de talar. I enskilda samtal kan jag vara mer rakt på sak och fråga om de har varit med om något krig och om hur resan till Sverige gick till, berättar Ingegerd Norder.

Ingegerd Norder har tagit del av fruktansvärda berättelser från elever. Hur de har blivit dödshotade, våldtagna eller skenavrättade. Även när de håller inne med detaljer går det att göra antaganden utifrån varifrån de kommer, lägervistelser och resrutt till Sverige.

– Vi lärare informerar varandra och det blir som att lägga ett pussel, säger Ingegerd Norder.

Hon ser till att eleverna tar kontakt med elevhälsan om de är i behov av det. I övrigt håller hon en tydlig gränslinje mellan lärarprofession och elevhälsa.

– Eleverna ska känna sig trygga i att de kan vända sig till mig som lärare och fråga olika saker. Men det är inte meningen att vi ska sitta i långa samtal om hur de mår. Jag är lärare och inte terapeut, säger hon.

Ingegerd Norder är noga med att följa läroplanen och att inte undvika innehåll bara för att det kan upplevas som känsligt för eleverna. Däremot tänker hon mycket på upplägget och då kan litteratur vara en bra ingång, oftast är det skönlitteratur men ibland en reportagebok som på dagens lektion.

– En skönlitterär bok kan ge eleverna en viss distans till ämnet eftersom den handlar om någon annan. Även om de känner till det som boken handlar om kommer det inte så nära dem själva, säger Ingegerd Norder.

För att uppnå ännu mer distans använder sig Ingegerd Norder gärna av böcker som utspelar sig i sam- hällen som är helt främmande för hennes elever. Denna dag fick eleverna i läxa ett stycke ur Yeonmi Parks bok om hur hon som ung flicka flydde diktaturens Nordkorea.

– Jag skulle kunna ta exempel från deras egna hemländer men det kan bli alltför utlämnande. Det blir mer neutralt med en bok om Nordkorea eftersom ingen av mina elever kommer därifrån. Även om det är ett extremt exempel på diktatur så kan säkert några av eleverna känna igen sig och relatera till det.

Orostider. Ämnesinnehållet i Ingegerd Norders undervisning i samhällskunskap kommer ofta nära elevernas personliga erfarenheter.

Men enbart skönlitteratur räcker inte för att undervisa i samhällskunskap. Eleverna delas denna eftermiddag in två och två för att resonera om vad som kännetecknar en diktatur respektive demokrati. Yttrandefrihet, censur och fria val är områden som diskuteras.

– Kan jag lita på att jag i en diktatur får en rättvis bedömning i en domstol, frågar Ingegerd Norder eleverna när det är dags för en allmän diskussion.

– Ja, om du betalar först, svarar en av flickorna i gruppen.

Samtalet fortsätter med att ta upp polisens och militärens skilda betydelser i demokratier och diktaturer. Flera av pojkarna har ingående kunskap om längden på den militärtjänst som de med nöd och näppe undgick genom att lämna hemlandet. ”Fyra år”, ”sex år”, lyder några av buden.

Om litteraturen alltså kan vara en dörröppnare till känsliga ämnen kan filmer verka tvärtom. Ingegerd Norder visar inte filmer som Hotel Rwanda eller Blood Diamond – där barnsoldater begår bestialiska grymheter – för eleverna. Hon har tidigare haft elever med en bakgrund som tvångsrekryterade soldater.

– Jag tror att film kan påverka mer eftersom det är bilder som någon annan har tagit fram. Men det finns vissa händelser i historien som är bra på film och då förbereder jag mina elever noggrant och en har en tydlig uppföljning efteråt. Jag är också förberedd på att det kan finnas elever som inte orkar se och har då en alternativ undervisning i klassrummet, säger hon.

Elever från krigshärjade länder med auktoritära regimer bär inte bara med sig personliga trauman. De kan också ha växt upp med en starkt ideologiskt inriktad uppfostran med för de flesta svenska lärare kontroversiella värderingar. Exempelvis kan undervisningen om Förintelsen innebära en utmaning. Även här kan litteraturen fungera som en ingång genom att berätta historiska fakta om Förintelsen samtidigt som den kan visa upp ett personligt lidande som eleverna kan identifiera sig med.

– Jag måste förhålla mig till att eleverna kan ha med sig en helt annan bild av historien än vad jag har. Eleverna kan ha starka åsikter om Förintelsen men vet ofta väldigt lite om systematiken bakom genomförandet, säger Ingegerd Norder.

Trots allvaret i ämnena är det ofta nära till skratt på Ingegerd Norders lektion i samhällskunskap. Eleverna är nyfikna och några av dem är mycket debattglada. Det blir mycket humor med glimten i ögat, kanske ett sätt att tackla svårigheterna som eleverna har gått igenom.

– Det blir aldrig tråkigt här. Ingegerd berättar om hur det är i Sverige och vi kan jämföra med hur det är i Syrien och Somalia, säger eleven Farah Al Sabbagh som är flykting från kriget i Syrien.

Boktips från Ingegerd Norder

Om Förintelsen

Imre Kertész: Mannen utan öde
Hédi Fried: Skärvor av ett liv
Anne Franks dagbok

Om brist på mänskliga rättigheter

Sandra Kalniete: Med hög- klackade skor i Sibiriens snö
Nina Solomin : Gränsen

Hon pratar inte så gärna om erfarenheterna från kriget, och Yoonis Mohamed från Somalia som sitter vid bänken intill nickar.

– Det är bättre att fortsätta leva, anser han.

När samtalet glider över till att handla om framtidsplaner blir de lite mindre allvarliga och mer talföra.

– Jag vill bli lärare i språk och kanske historia, berättar Farah Al Sabbagh.

Ingegerd Norder anser att alla lärare i dag måste vara förberedda på att undervisa nyanlända flyktingar.

– Nu tror nog de flesta lärare att de inte kommer att ha nyanlända i sitt klassrum därför att det är någon annan som ska undervisa de eleverna. Det är inte förrän det redan sitter nyanlända elever i det egna klassrummet som man förstår att det behövs förändringar i undervisningen. Och snart finns de i varje klassrum, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin