Läs senare

Lektion inför publik för lärandet framåt

Sparsörskolan i Borås har tagit det kollegiala lärandet ett steg längre. Med öppna lektioner inför kollegorna kan lärare närstudera vad som fungerar i undervisningen.

av Ingvar Lagerlöf
31 Maj 2017
31 Maj 2017

Linda Wahlberg välkomnar som vanligt eleverna i Sparsörskolans klass 6A när de kommer in i klassrummet inför lektionen i engelska. Men i dag är allt inte riktigt som det brukar vara och hon betonar för eleverna att de ska försöka koncentrera sig på lektionen.

– Try to forget about all the people behind you in the classroom, säger Linda Wahlberg till eleverna.

Linda Wahlberg är nämligen inte ensam lärare i lektionssalen. Utspridda i salens bakre delar står eller sitter inte bara 15 förväntansfulla lärare från skolor runt om i Borås. På plats finns också tre lärare och en lärarutbildare från Hongkong som har bjudits in av skolan.

På Sparsörskolan har lärarna under flera år arbetat med olika former av kollegialt lärande. Som en del av det arbetet har Linda Wahlberg nu öppnat sitt klassrum för en public lesson om konversation på engelska.

Linda Wahlberg berättar efteråt att lektionen föregicks av flera olika känslor.

– Det kändes spännande men också lite skrämmande. Det är en onaturlig situation att försöka genomföra en normal lektion samtidigt som det är en massa andra vuxna som lyssnar. Men vi lärare måste våga bjuda på det, anser hon.

Efter en kort inledning startar Linda Wahlberg en film där två av klassens elever spelar huvudrollen. Eleverna i filmen samtalar med varandra på engelska om sina olika intressen, men deras konversation flyter på ganska knackigt. När filmen är slut ber Linda Wahlberg eleverna att sätta sig i par och diskutera den.

– Och framför allt vad man kan göra för att få till en bättre konversation, säger hon.

När eleverna sätter i gång att diskutera blir det mer aktivitet bland lärarna som fram tills nu har hållit sig i bakgrunden. Lärarna ska observera elevernas lärande och har blivit tilldelade ett par elever var som de ska följa under hela lektionen. De får gå runt i klassrummet som de vill och lyssna och titta, medan eleverna har blivit instruerade att så gott som möjligt försöka ignorera läraren som hänger över axeln på dem.

Samtalet om filmen övergår i en gemensam diskussion i helklass om hur konversationen kan förbättras. Det blir en lång lista, längre än vad Linda Wahlberg på förhand hade räknat med: bättre ögonkontakt, fler följdfrågor, mer engagemang och så vidare.

Dagens lektion genomförs och analyseras med hjälp av de metoder för learning studies och public lessons som har utvecklats de senaste åren framför allt i östra Asien. En viktig utgångspunkt är den så kallade variationsteorin med den svenske pedagogikforskaren Ference Marton som upphovsman.

Därför följs den första filmen av ännu en film där samma två elever åter samtalar med varandra, men med mer flyt och engagemang än i den första filmen. Under en ny diskussion i klassen jämförs de två filmerna. Tanken är att variationen mellan filmerna ska hjälpa klassens elever att förstå hur man kan åstadkomma ett bra samtal på engelska.

För de långväga gästerna från Hongkong är det som sker under dagens lektion inget nytt. Det är vanligt med public lessons i Hongkong, berättar lärarutbildaren Ellen Yuefeng Zhang som är expert inom detta område.

– De första skolorna i Hongkong började med learning studies år 2000. Fyra år senare kunde vi starta i stor skala efter att vi visat för regeringen hur effektivt det är. Public lessons har hela tiden ingått som en del i denna satsning. Det finns ett stort sug bland lärare att få ta del av praktiska exempel i undervisningen, säger hon.

Och när lektionen börjar närma sig slutet låter Linda Wahlberg de övriga lärarna lämna sina passiva roller som observatörer för att i stället delta i konversationen med eleverna en stund. Det är spännande att få diskutera med andra lärare, tycker eleverna Kajsa Wahlin och Saga Lorén.

– Det var intressant att få höra vad de tyckte. Man lärde sig mycket av att få höra hur andra vuxna pratar på engelska.

Hur kändes det att så många lärare var med och lyssnade under lektionen?

– I början var det lite jobbigt och nervöst men efter ett tag kändes det bättre och bättre.

Lektionen är slut och eleverna får gå på rast, men för lärarna återstår mer arbete innan dagens public lesson är över. I samlad tropp går de till en annan lektionssal för att gemensamt utvärdera lektionen. Ellen Yuefeng Zhang leder den 45 minuter långa diskussionen.

Linda Wahlberg inleder med att berätta om lektionens upplägg, och sedan släpps de övriga lärarna in i diskussionen för att delge sina observationer. Nyckelfrågan är vad som fungerade och inte fungerade för att utveckla elevernas kunskaper om lektionens lärandeobjekt, alltså det som lektionen handlade om: hur åstadkommer man en bra konversation på engelska.

En av de deltagande lärarna är Per Selin, lektor i engelska på Sandgärdskolan. Han har tidigare genomgått forskarskolan i learning studies och tycker att dagen har varit givande.

– Det är fascinerande att kunna observera en lektion i detalj precis som i ett laboratorium. Jag hör ibland sägas att det bara går att se helheten av en lektion, men det här visar att den går att analysera i detalj.

Begrepp inom kollegialt lärande

Lesson study: En grupp lärare planerar en lektion tillsammans. En av lärarna genomför den med de andra som observatörer. Efter en gemensam utvärdering och modifiering genomför någon av de andra lärarna lektionen.

Learning study: Inspirerat av lesson study. Kärnan är den så kallade variationsteorin. Lektionerna filmas ofta och analyseras gemensamt av lärarna.

Public lesson: En lektion inför en större publik som observerar undervisningen. Ingår ofta inom ramen för en learning study.

Variationsteorin: Undervisningsteori utvecklad av forskaren Ference Marton. Läraren urskiljer kritiska aspekter som eleverna ännu inte behärskar eller har svårt att lära sig i ett lärandeobjekt. Läraren belyser sedan olika varianter av lärandeobjektet och vad som inte ingår i det.

På vilket sätt kan det utveckla undervisningen?

– Man får syn på det som eleven ännu inte har förstått och behöver lära sig. Det tydliggör också elevers individuella behov och vad de behöver träna på.

Per Selin kan tänka sig att hålla en egen public lesson, även om han medger att det säkert kan kännas lite otäckt.

– Men det är bra att bli medvetandegjord på vad man själv gör, det är lätt att bli hemmablind på sin egen undervisning. På vår skola har vi ibland auskultation där vi observerar varandras undervisning. Det här är förstås en mycket större apparat och blir lite av en
happening, säger han.

Inom learning studies är det vanligt att filma lektionen och titta på den tillsammans i kollegiet efteråt. Ellen Yuefeng Zhang ser flera fördelar med att i stället vara personligen närvarande.

– Det går att följa lektionen med en större närhet. Det är också lättare att se hur eleverna engagerar sig och deltar i lärandeprocessen. Men den tekniska utvecklingen förbättrar förstås möjligheterna att filma. Man kan ha flera kameror för att få med både lärare och elever, och för att filma hur eleverna arbetar tillsammans, säger hon.

Tidigare under dagen har en annan lärare på skolan genomfört en public lesson i matematik. Nu när det är dags att avrunda verkar lärarna och deras gäster från Hongkong vara nöjda men är uppenbart trötta efter en mycket intensiv dag. Besöket från Hongkong är en del av ett internationellt utbyte om kollegialt lärande. Linda Wahlberg och ett par andra lärare från Sparsörskolan har tidigare varit i Hongkong för att delta i deras arbete med kollegialt lärande.

Nu efter lektionen har Linda Wahlberg fått många inspirerande idéer från kollegorna om hur hon kan förbättra lektionen.

– Vi lärare är ofta bra på att prata om undervisning, men vi kan dra oss för att se på varandras eller vår egen undervisning.

Men är det inte jobbigt att behöva ompröva det man trodde fungerade?

– Nej, tvärtom är det inspirerande och det roliga med att vara lärare. Man får inte fastna eftersom det hela tiden finns något att förbättra och slipa på för att lärandet ska bli mer effektivt.

ur Lärarförbundets Magasin