Läs senare

Lärare i fjärran får fart på tyskan

Med hjälp av en webbkamera har Gulla Schornack i Kramfors utvecklat elevernas tyska i Dorotea, 20 mil bort. Det strider mot lagen, men för lärarna handlar det om elevernas rätt till utbildning.

Lärare i fjärran får fart på tyskan
Utrustning. Eleverna i Dorotea syns tydligt på skärmen. Foto: Frida Sjögren

En termin med fjärrundervisning i tyska har förvandlat Kramforsläraren Gulla Schornack från skeptiker till entusiast. I Dorotea finns eleverna som nu får en möjlighet till bra undervisning i tyska men i strid med gällande regelverk.

Det känns förstås lite speciellt att fjärrundervisning i moderna språk inte är tillåtet. Det är det endast i modersmål och studiehandledning på modersmål (se faktaruta). Men det hedrar skolledningarna i både Kramfors och Dorotea att man utgår från elevernas bästa i sättet att organisera undervisningen, tycker Gulla Schornack när vi träffas på hennes arbetsplats Ådalsskolan i Kramfors.

På gymnasieskolan har hon behörighet att undervisa i tyska, svenska och engelska och är även en av tre förstelärare.

Det är strax efter lunch en vanlig torsdag. En av veckans nio tyskalektioner väntar och det ovanliga är att eleverna finns på Strandenskolan i fjällkommunen Dorotea, 20 mil bort.

Till det yttre är det oansenligt. Ett arbetsrum i skolan där Gulla Schornack kopplar upp sig via internet och med ett par skärmar som visar eleverna.

En elevassistent finns på plats i Dorotea men lämnar klassrummet när den timslånga lektionen startar.

– Min yngsta Doroteaklass – sjuorna – är lite större och där brukar elevassistenten vara med hela lektionen för att det ska vara bra ordning. Både åttorna och niorna har lite mer mognad och jobbar självständigt på ett bra sätt, säger Gulla Schornack, som totalt har ett 30-tal tyskaelever.

Distansarbete. Att höja rösten fungerar inte vid fjärrundervisning, säger Gulla Schornack.

Det är en lite märklig lektion att följa. Webbkameran registrerar vad som händer i Dorotea. Frågor från eleverna droppar in men långa stunder jobbar de självständigt med ett studiemoment där man läser om ett specifikt land som sedan ska redovisas för klassen.

Utbildningsmaterialet har Gulla Schornack tagit fram själv för att passa fjärrundervisning.

– Det är klart att det krävt en massa jobb, men så är det med allt som är nytt. Jag ska inte klaga för jag har alltid trivts med att försöka utveckla pedagogik och inte minst IT som en resurs i undervisningen.

Står du inte maktlös om det börjar blir högljutt och okoncentrerat i ett klassrum långt bort?

– Nej, faktiskt blir det aldrig så. Att höja rösten fungerar inte. Jag gör så här i stället, säger Gulla Schornack med ett leende och täcker över webb-kameran med en rosa post-it-lapp.

I all sin enkelhet har det visat sig fungera utmärkt. Men Gulla Schornack håller också med om att elevernas känsla av att vara utvalda, nästan priviligierade, hjälper till att skapa en bra studiemiljö. Det gäller särskilt niorna som inte fått någon undervisning i tyska med behörig lärare och som nu får chansen att hämta igen kunskaper.

Lektionen är slut och vi söker oss till lärarrummet där kollegan Åsa Bretz just avslutat en motsvarande Dorotealektion i spanska.

De berättar om likartade erfarenheter av elevernas kunskapsluckor efter upp till ett par år utan behöriga lärare.

Ett förhållandevis bra ordförråd kan inte kompensera för brister i grammatik och förståelse för ett nytt språk.

– Vi jobbar mycket med att ge eleven verktyg för att själv utvecklas i språket med en förståelse för hur man ska komma runt hinder. Det märks att de här eleverna har ett ganska mekaniskt sätt att tänka och man har svårt att hitta lösningar själv om man fastnar på ett ord eller uttryck, säger Åsa Bretz.

– Känslan är lite att de lärt sig som man själv lärde sig i skolan en gång i tiden och på det sättet kan man märka hur pedagogiken utvecklats.

Fjärrundervisning

  • Med fjärrundervisning menas interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik och där elever och lärare befinner sig i olika lokaler.
  • Sedan 1 juli 2015 får fjärrundervisning bedrivas av en och samma huvudman. Det är även tillåtet för en skolhuvudman att köpa fjärrundervisning i modersmål och studiehandledning på modersmål av annan skolhuvudman.
  • En särskild statlig utredning ska senast i maj 2017 presentera förslag på ökade möjligheter att bedriva fjärrundervisning mellan olika skolhuvudmän.Källa: Skolverket.se

Gulla Schornack ger ett exempel.

– Det kan ta stopp på ett ord som Jahreszeit – trots att eleven vet att det är uppbyggt av orden år och tid. Det har varit viktigt att jobba med deras självförtroende och under höstterminen har jag kunnat se stora framsteg.

Hur stora?

– Åttorna är som grupp ikapp kunskapsmässigt, niorna kommer att vara det under våren som jag bedömer det. I betygsättningen kan jag se att även de nior som har det lite jobbigare går framåt i en takt som gör att jag kan ge godkänt till alla.

Det är betygstider när vi besöker Ådalsskolan och betygsunderlaget lämnar lärarna över till rektor i Dorotea för formell betygsättning.

– Jag har ju min anställning här av Kramfors kommun sedan många år och det känns som en trygghet, säger Gulla Schornack som parallellt med Dorotea-undervisningen läser in en behörighet även som specialpedagog.

I dag kan hon le lite åt den tveksamhet hon kände för att fjärrundervisa för bara ett halvår sedan.

– Just den här samvaron med eleverna. Möten i skolan med några korta ord och uppmuntran. Att lära känna varandra och bygga upp förtroende. Jag föreställde mig att den biten skulle försvinna och att det skulle vara negativt för studieresultaten.

– Men det har gått riktigt bra att få en bild av eleverna som personer. Lite egen lärartid via webben men utanför lektionerna ger en hel del. Vi tre som fjärrundervisar i moderna språk besökte också Dorotea i början av terminen.

Samarbetet Kramfors-Dorotea har nu förlängts till att omfatta i första hand resten av läsåret. Samtidigt vilar det på bräcklig grund. Om Dorotea kommun lyckas rekrytera behöriga lärare i moderna språk så avbryts samarbetet.

– Så ska det förstås vara. Jag påstår inte att det bör vara en standardlösning att fjärrundervisa om en kommun saknar lärarresurser. Men det är synd att regelverket hindrar många kommuner från att våga ha det som alternativ, säger Gulla Schornack.

Hon har själv blivit inbjuden till konferenser för att beskriva samarbetet och ser förfrågningar från andra kommuner i norr, både medelstora och riktigt små som Dorotea, som tecken på att det finns en stor nyfikenhet kring fjärrundervisning.

Dorotea kommun har 2 700 invånare med endast en skola med filial.

– Så det är ju lite svårt för oss att delta i den försöksverksamhet med fjärrundervisning som är tillåten för fjärrlektioner inom den egna kommunen, säger Nils Broman, skolchef och högstadierektor på Strandenskolan med ett 90-tal elever i årskurs 7–9.

– Vi har en situation där det knappt utexamineras några lärare i Sverige i moderna språk och de som söker efter jobb visar inget intresse för tjänster i Västerbottens inland. Det är den verklighet vi jobbar efter.

Nils Broman ser det som ett vägval att pröva fjärrundervisning, trots att det kan leda till pekpinnar från Skolinspektionen.

– Elevens rätt till kvalificerad undervisning har blivit överordnad formella undervisningsregler i det här fallet. Det är inget vi hymlar med.

– Min oro gäller egentligen inte hur myndigheterna reagerar utan om det finns förståelse för att elever kan få lägre betyg när de nu sätts av behöriga lärare. Trots att eleverna lär sig mer kan det bli fallet när betygen sätts på riktiga grunder.

Tidigare har Ådalsskolan i Kramfors bidragit till förändrade bestämmelser som tillåter fjärrundervisning i modersmål. Den gången köpte Kramfors kommun lärarresurser av en annan skola.

– Med starkt stöd från förvaltning och politiker var det möjligt att fortsätta med fjärrundervisning mellan kommuner, trots att Skolinspektionen riktade kritik, och det slutade också med en lagändring. Tyvärr gick man inte vidare fullt ut med andra ämnen som moderna språk. För mig är det en rättvisefråga att ge elever samma möjlighet i stad som på landsbygd, säger Mikael Wiklund, rektor på Ådalsskolan.

ur Lärarförbundets Magasin