Ingår i temat
Skolresan
Läs senare

Laddade resor behöver kunskap

Många svenska skolklasser åker till Förintelsens minnesplatser i Polen. Nu startar Segerstedtinstitutet en förberedande fortbildning för lärare.

av Mimmi Palm
28 Aug 2017
28 Aug 2017
Laddade resor behöver kunskap
Bild: Kati Mets

Christer Mattsson har nyligen kommit hem från en resa, bland annat till Treblinka. Igen. Hans resor till Förintelsens minnesplatser i Polen, ofta med skolelever, är otaliga.

Denna gång företogs studieresan med en grupp lärare och socialarbetare.

– Jag har gjort jättemånga resor, jag vågar knappt säga hur många, för då kanske folk tror att jag är knasig.

Eller, kan man tänka, så ses han som en auktoritet.

Förberedande kurs för resor till Förintelsens minnesplatser

I hösten startas en högskolekurs på 7,5 poäng vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, i samarbete med Forum för levande historia. Kursen ges i form av tre internat, förlagda dels till Auschwitz i Polen, dels på Göteborgs universitet. Ansökning sker i september 2017.

Christer Mattsson har många års erfarenhet av att arbeta förebyggande mot extremism och rasism, framför allt genom utbildningen av skolelever i Toleransprojektet i Kungälvs kommun. Nu är han verksam vid Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, vars uppdrag är i linje med hans tidigare engegemang; att skapa kunskap kring preventivt arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer och rasistiska organisationer.

Resor till minnesplatser som Auschwitz-Birkenau och Treblinka sker i stor mängd i Sverige. Uppskattningsvis gör mellan en tiondel och en fjärdedel av Sveriges alla skolelever ett studiebesök vid ett före detta förintelseläger.

– Sett till omfattningen är det en av de enskilt största insatserna som görs för att stärka demokrati och mänskliga rättigheter, säger Christer Mattsson.

För att resorna till dessa laddade minnesplatser ska bli meningsfulla och utbildande krävs både för- och efterarbete. Lärare utvecklar egna metoder, lär av varandra och söker sig fram, kanske med hjälp av studiehandledningar, konstaterar Christer Mattsson. Men hittills har det inte funnits någon kontinuerlig akademisk utbildning som kopplar ihop vetenskapliga förklaringsmodeller med besöket på minnesplatsen. Det ska det bli ändring på. På Segerstedtinstitutet startas under hösten 2017 en högskolekurs som ska ge förberedelse för resor till Förintelsens minnesplatser.

– Det är rimligt att en så stor verksamhet som resorna till Polen får ett starkt stöd genom avancerad fortbildning, säger Christer Mattsson.

– Kursen innebär också att en bra, viktig verksamhet, som framför allt lärare bedriver, får ett lyft och bekräftas.

För att bli antagen till kursen på 7,5 poäng krävs allmän högskolebehörighet och tanken är att lärare, såväl som exempelvis fritidsledare och församlingspedagoger, ska kunna gå den.

Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet

Segerstedtinstitutet inrättades vid Göteborgs universitet 2015 som ett nationellt resurscentrum. Uppdraget är att bidra till kunskapsutveckling kring preventivt arbete mot våldsutövande ideologier och strukturer och rasistiska organisationer.

I samverkan med offentliga institutioner och civilsamhällets organisationer ska institutet arbeta systematiskt för att förhindra och motverka uppkomsten och reproduktionen av våldsutövande miljöer.

Besöket i ett före detta förintelseläger innebär högst troligt en känslomässigt stark upplevelse. Men Christer Mattsson nöjer sig inte med att känslor framkallas hos eleverna.

– Frågan är hur kunskap och mening ska kunna bildas genom studiebesöket.

Vid ett av sina besök i Auschwitz-Birkenau såg han en grupp norska elever utföra en ceremoni vid ett minnesmärke för norska judar.

– Eleverna la ned varsin ros, stod i en cirkel, höll varandra i händerna och sa: ”vi lovar varandra att detta aldrig ska hända igen”. När de sedan gick därifrån hörde jag en elev säga att hen var fruktansvärt ledsen, och en annan att hen inte kunde förstå hur människor kunde göra så mot andra.

Christer Mattsson gör en paus.

– Då svarar deras lärare: ”Nej, vissa saker går inte att förstå.”

Han fortsätter.

– Men hur blir det om man svarar med en sådan kliché? Och hur kan man stå i en ceremoni och lova att något, som man inte förstår, aldrig ska hända igen?

Paus. Så säger han:

– Själv har jag en annan utgångspunkt. Jag tror att det går att förstå, även om det är plågsamt, varför människor kan göra varandra illa i extrema former. Och förståelse är nyckeln till att förebygga framtida brott mot mänskligheten och uppehållande av rasistiska stereotyper. Men det är viktigt att inte blanda ihop förståelse med att ursäkta det skedda.

Han anser att en avancerad, akademisk utbildning kan bidra just till insikter och kunskaper om hur Förintelsen kunde ske, inte minst genom att sätta in folkmordet i en större kontext.

Högskolekursen, som ska förbereda dem som leder resorna, utgår från ett socialpsykologiskt perspektiv och utgörs av tre viktiga delar.

En är kunskap om offren, vilket innebär att ta del av forskning om europeisk kultur före Förintelsen och om antisemitismens utbredning.

Det andra området är kunskap om förövarna, både på system- och individnivå och om relationen mellan dessa nivåer, liksom om de våldsideologier som möjliggör folkmord. Kursens tredje del lär ut den upplevelsebaserade, narrativa (berättande) pedagogik som möjliggör att insikter på platsen kan utvecklas till kunskap.

Vilken effekt studieresorna egentligen har på elevernas kunskapsuteckling när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter finns ännu inte belagt. Därför planerar Segerstedtinstitutet att göra omfattande, långsiktiga empiriska studier av detta.

Dock har Christer Mattsson, av egen, lång erfarenhet, ett ganska bra hum om vad den upplevelsebaserade, berättande undervisningen kan ge. Framför allt får individen en större förståelse för vem hen själv är.

– Man förstår sig själv genom dem man möter, och genom att möta konsekvenserna av mänsklig ondska, både som fördomar och folkmord. Jag får ofta kommentarer av tidigare elever, kanske tio år efter att de deltagit i Toleransprojektet. De tycker att de lärde sig mycket om sig själva, och om historia och källkritik.

Guide till minnesplatser

Forum för levande historia har framställt en resehandledning med guider till olika regioner i Polen, användbar för lärare. Den ger svar på frågor och orienterande fakta om Förintelsens minnesplatser.

Det preventiva arbetet mot extremism, rasism och våldsideologier fyller ett stort behov, inte minst med tanke på den ökade anslutningen till nazistiska rörelser i dag. Att antalet aktiva individer inom dessa rörelser, och därmed det Christer Mattsson kallar ”våldskapitalet”, ökar, anser han är djupt problematiskt.

I skenet av det framstår det som hoppfullt att den studieresa som många unga får göra kan ses som en avgörande insats för att främja demokrati.

Alla artiklar i temat Skolresan (7)

ur Lärarförbundets Magasin